I huvudet på Fredrik Söderström: ”Har en extrem nyfikenhet som människa”

Kreativ twittrare, ordkonstnär, bokmal – och hockeytränare. IK Oskarshamns Fredrik Söderström är en annorlunda karaktär som sticker ut ur en ofta rätt stereotyp svensk tränarkår. Hockeysverige.se åkte hem till Söderströms familjehem i Leksand för att komma 38-åringen närmare in på livet.
– För mig är ändå det här en plats att komma undan lite grann. Det är i och för sig motsägelsefullt eftersom jag matas med hockey så fort jag kommer innanför dörren, skrattar Söderström.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)
Fredrik Söderström är en av svensk hockeys mest spännande tränare. Trots en lång bakgrund i båset, där han de fem senaste säsongerna har tränat Oskarshamn, har han ännu inte fått chansen att prova på hetluften i SHL. För någon vecka sedan tog hans och Oskarshamns säsong slut. Vilket lag han kommer att coacha nästa säsong är ännu inte klart.

Under påskhelgen reste Söderström hem till föräldrahemmet för att fundera över framtiden. Hockeysverige.se reste ut på det som kallas Åkerö i Leksand för att få en intervju med honom. Det blir en hel del hockeysnack över kaffe och nybakade bullar. Det skall påpekas att det inte är Fredrik utan hans mamma, Kerstin, som har bakat. Ganska tidigt kommer vi in på varför Fredrik valde hockeyn redan i ung ålder.
– Det var ganska naturligt på ett sätt som inte alla har i och med att farsan spelade, säger Fredrik och syftar på tidigare storstjärnan Dan Söderström som just kommit in efter en långpromenad med hunden.
– Men jag har inga minnen från när han spelade eftersom han slutade redan då jag var fyra år. Om jag förstått mina föräldrar rätt så var jag däremot ganska sen på att vilja spela och åka skridskor. Älskade dom andra barnen att vara på isen så stod och höll mig i sargen och grät.
– Samtidigt har hockey alltid varit med mig. Tittar jag på bilder när jag var riktigt liten så var det matchtröja på och klubba och puck.

Åkerö Skola liggen en kort bit från Fredrik Söderströms föräldrahem. På skolgården där finns i dag en liten uterink där bland andra bröderna Filip och Fredrik Forsberg tog sina första stapplande skridskoskär. Det var även där som mycket av Söderströms hockeyliv tog fart.
– I viss mån var det så. Jag går förbi där ibland och kan konstatera att planen där är lite uppfräschad. Där fanns det möjligheten att träna samtidigt som det var mycket landhockey vid den tiden. Lisselby, som det kallas här, mötte Heden med barnen till (Kjell) Brus, (Per-Olov) Brasar och (Lars) Stenvall. Dom gick hit. Jag minns en match då Daniel Brasar blev så förbannad på någon så han tog ena målburen och gick hem. På så vis bröts matchen. Alla områden hade sin egen målbur och det var också så som man skapade rättvisa. Samtidigt har alla som är barn i Leksand en koppling till hockeyn.

I huset på Åkerö andas allt hockey. Brodern Johan Söderström är tränare för Hisingen. Ingift i släkten finns även tidigare målvakten Per-Ragnar Bergqvist som i dag sitter i Leksands styrelse, men även Timrås Mattias Nilsson är även han kanske snart ingift i släkten. Lägg därtill att Danne Söderströms bror, Lars Söderström, var en skicklig forward i Hammarby och deras farbror Runar Söderström vann SM-guld med Gävle 1957.
– För mig är ändå det här en plats att komma undan lite grann. Det är i och för sig motsägelsefullt eftersom jag matas med hockey så fort jag kommer innanför dörren. Farsan är sanslös i den meningen att han vrider och vänder på allt och ska titta på hockey. Det ska analyseras och pratas spelare hit och dit, men jag slipper ändå undan vardagens hockeyjobb.
– Det är fantastiskt att komma hit. Jag har ju föräldrar, kompisar och bekanta här. Det blir befriande på ett skönt sätt. Jag ska också vara ärlig och säga att det är ganska skönt att åka härifrån eftersom det är där man bor har man sitt liv.

Vad pysslar du helst med vid sidan av hockeyn?
– Där har jag ett litet dilemma i och med att jag har svårt att koppla bort hockeyn. Ibland kan jag sätta mig utanför och titta på hur jag funkar och vad jag lever för liv. Det är extremt påverkat av hockeyn på alla sätt.
– Annars har jag blivit bättre genom åren och läser väldigt mycket böcker. Det är ett ypperligt sätt för mig att koppla av. Jag tycker även om att laga mat, men jag tycker också om att umgås och gå ut och äta på restaurang. Samtidigt finns det ett uns av hockey i det också på ett märkligt vis.

Har du någon favoritförfattare?
– Det är nästan uteslutande deckare, så det kanske inte är något jag får vara med i något kulturprogram och recensera, detta trots att jag varit med i något radioprogram i och tipsat om böcker, skrattar Söderström.
– Jag tycker om svenska författarna, men sedan kan jag även tycka om bibliofiler av olika slag med spännande människor. Det kan vara både om politiker och sportfolk. 

Foto: Ronnie Rönnkvist

”MÅSTE TA TILL MIG DEN KULTUR SOM FINNS I OCH RUNT HOCKEYN”

Fredrik Söderström har varit fem säsonger i Oskarshamn nu och börjar känna till staden och dess omgivningar ganska väl.
– Jag har en extrem nyfikenhet som människa, vilket kan bli påtagligt för folk omkring mig. Jag kan fråga, vad hette han, vart ligger det och så vidare på ett sätt som Oskarshamnarna själva blivit smått förvånade över eftersom jag kanske vet mer en vissa av dom.
– Jag tror att ju mer jag vet om den miljö där jag jobbar och verkar desto lättare har jag att komma in i allt.

Påverkar det här ditt ledarskap?
– Ja, det tror jag att det gör. Jag tror att jag måste ta till mig den kultur som finns i och runt hockeyn. Hur folk fungerar och vad dom vill ha. Det är mitt ansvar som tränare att även tillfredsställa folk runt omkring även om det ytterst handlar om att vinna hockeymatcher och prestera väl.

Vad hette Oskarshamn tidigare?
Söderström skiner upp innan han svarar:
– Döderhult! Det ska också tilläggas att jag ansvarar för frågesporten bland ledarna i bussen när vi är ute och reser.

Hur upplever du hockeystaden Oskarshamn?
– Det finns ett genuint grundintresse. Men där finns det inga SM-flaggor som hänger i taket och man kan inte prata om, vilket är ganska befriande, att det var bättre förr. Där vi står i dag, så bra har aldrig klubben varit varken ryktes- eller prestationsmässigt. Vi behöver inte lida av vårt egna förflutna. Jag kan tänka mig att för klubbar som Leksand, Djurgården, Brynäs och Södertälje, för att nämna några, lider nog lite av att det sitter människor med ofantliga meriter som tycker, tänker och har åsikter.
– Sedan kan jag tycka att det är orättvist att jämföra. Det kan jag känna när jag sitter här och snackar med min farsa. Det kan vara att under VM när (Mats) Åhlberg vann tekningen skulle (Stig) Salming stå där och så vidare.
– Jag tycker ändå Oskarshamn har haft ett enormt stöd under åren jag har varit här. Den här säsongen har vi dessutom haft en bra genomsnittspubliksiffra med våra mått mätt (cirka 2 300). Ibland måste man också förklara att vi har gjort det väldigt bra utifrån våra förhållanden.

Fredrik Söderström är inte den blyga personen. Hans syns ofta i media och gömmer sig inte heller bakom några solglasögon då han går ute på stan i Oskarshamn.
– Det är en linje som jag har valt. I uppdraget som tränare ingår att representera klubben på bästa tänkbara sätt. Det innebär att man måste vara tillgänglig och ge tid åt folk som vill prata. Jag har inga bekymmer med det. Sedan finns det tillfällen där även jag håller en låg profil.
– Jag ska vara noga med att säga att jag inte söker uppmärksamheten i den meningen att jag är kontroversiell. Jag tycker ändå att jag uppför mig på ett hyfsat sätt och försöker vara en bra ambassadör för klubben.
– Nu är allt relativt också. Jag är inte igenkänd i den meningen att jag har svårt att röra mig fritt på något sätt, men folk söker gärna kontakt. Jag kan tycka att det är ett gott betyg att man inte tassar på tå runt mig. Oavsett om någon kör på mig med kundvagnen i mataffären eller att någon tycker att vi ska skjuta mer i powerplay eller att man ställer en påse nybakade bullar utanför där jag bor och önskar mig lycka till inför en viktig match så uppskattar jag det ändå som ett respektfullt bemötande.

Har du blivit påkörd av en kundvagn?
– Jajamensan. Att följa med mig i mataffären är en upplevelse för alla. Det som ska ta tio minuter tar 30 minuter eftersom folk gärna vill prata. Jag tar mig gärna den tiden eftersom jag tycker att det ger mig så mycket.

Det har gått några veckor sedan Oskarshamns säsong tog slut, har hockeyabstinensen börjat kännas ännu?
– Det finns alltid några dagar efter som är en tomhet som nästan är åt sorgehållet till. Det kanske låter bisarrt men så är känslan. Det blir också så när man kommer så många människor nära, som man har skällt på, kramat, bråkat med och vunnit med som då sprids. Utlänningarna packar och åker, svenska spelare vänder hemåt och byter klubbar. Jag tycker att det är en ganska plågsam tid.
– Sedan går det över i en period av rastlöshet och vemod, men sedan upptäcker man att det är rätt befriande att vara ledig. Man behöver också det eftersom man lever ganska extremt liv under ganska annorlunda förhållanden. Det är få branscher som har något liknande.
– När man sedan ser andra lag spela, som Leksand vilket vi tog tolv av 15 poäng emot som nu spelar grymt häftiga matcher mot Modo så kan det plåga mig lite grann. Samtidigt får jag ett direkt sug att kasta mig över nästa utmaning för egen del. Den fasen har jag kommit in i nu.

Fredrik Söderströms kontrakt har gått ut med Oskarshamn och när vi under påskhelgen sitter i familjens Söderströms soffa i det ljusa vardagsrummet har inte 38-åringen något svar på vad som händer för honom nästa säsong.
– Jag var väldigt noga med att påpeka att jag ville färdigställa säsongen som var. Jag ville ta intryck av vad vi hade presterat för att komma fram till det rätta beslutet. Det finns många fördelar med det uppdraget jag har haft och är erbjuden att fortsätta med och också för resonemang med Oskarshamn kring.
– Genom åren har jag tagit beslut som har känts rätt i hjärtat och magen. Det har gjort att jag har, utefter mina förutsättningar, kunnat göra ett bra jobb. Jag har köpt mig lite till och kan resonera här med lite neutralare människor som jag träffar på. Under veckan som kommer bör det bli lite klarhet i vad jag ska ta mig an för något.
– Det är en bransch där det inte finns någon anledning att byta mellan likvärdiga uppdrag. För mig har det alltid varit viktigt med utmaningens karaktär och inte status eller pengar. Där vet jag att Oskarshamn är ett ypperligt alternativ, avslutar Fredrik Söderström som varit fem år i samma klubb, vilket i sig måste vara unikt.

Intervjun avslutar vi med lite fotografering utanför Åkerö Skola, men hur Fredrik Söderström var som elev på skolan sparar vi till en annan gång.

Foto: Ronnie Rönnkvist