Spelade inte hockey på drygt två år – nu slåss han för en plats i AIK

Det går att ta bakvägen till eliten. Fråga bara Henrik Persson som efter ett upphåll från hockeyn spelat till sig ett try out-kontrakt i HockeyAllsvenskan.
– När (Anders) Gozzi hörde av sig fick jag nypa mig i armen lite. Det var jäkligt stort och aldrig något snack om att jag inte skulle tacka ja på en gång. Jag pratade knappt med flickvännen innan, säger Persson till hockeysverige.se.

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Inför säsongen 2013-14 fick Henrik Persson inget kontrakt med Leksands A-trupp. I stället valde han att sluta spela och satsa på en civil karriär, först på Clas Ohlson och sedan Mockfjärdsfönster. Drygt två säsonger senare valde han att ändå känna på det här med hockey igen, då med Hisingen i division 3. Efter det har 25-åringen haft en häftig resa som lett fram till att han den här säsongen spelar och tränar för ett kontrakt med AIK som satsar motspel i SHL inom en snar framtid.

Hockeysverige.se slog sig ner med Kung Henrik Persson på Bauers kontor invid Friends Arena för att lära känna honom lite bättre.
– Namnet Kung är från Siljansnäs, berättar Henrik Persson när vi slagit oss ner med varsin kopp kaffe och vi undrar vad namnet Kung kommer ifrån.
– Det är ett så kallat gårdsnamn från Dalarna som vi tagit på pappas (Anders) sida. Det är jag, min syster, pappa och farfar som har det i namnet. Det är lite speciellt.

Är du själv från Siljansnäs från början?
– Nej, från Leksand och jag är uppväxt där. Jag är däremot född i Mora, men det får man väl inte säga (skratt).

Om man är uppväxt i Leksand blir det också lätt att man har hockeyn i blodet. Så var det i alla fall för Henrik Persson.
– Ja, så är det. Man har inte mycket val. Vi var ett stort gäng i speciellt 93-kullen som lirade och var ganska framgångsrika då vi var yngre.

Raden av framgångsrika spelare Henrik Persson spelade tillsammans med i Leksand kan göras lång, Filip Forsberg, Victor Rask, bröderna Jacob och Erik de la Rose, bröderna Alen och Almen Bibic, Daniel Gunnarsson, Olle Liss, Mattis Nilsson, Tobias Ekberg, Kalle Östman, Martin Janolhs, Alexander Deilert…
– Fredrik Händemark, Martin Grönberg och hela gänget.

Henrik Persson som ungdom i Leksandtröjan. FOTO: Conny Melander

FICK LÄMNA LEKSAND

Hur var den hockeymiljön att växa upp i?
– Den var bra. I tidiga åren bildade jag oftast kedja med Martin Grönberg och Filip (Forsberg). I Rikspucken spelade jag med ”Rasken” och Filip. Det har ju gått bra för dem, vilket är kul, och det är bra killar hela det gänget jag lirade med.
– Jag har kontakt med det här gänget fortfarande. Det blir mer eller mindre under säsongen. Vissa har jag mer kontakt med än andra. Jag pratas ändå vid med de flesta vilket är kul.

Var det en stor besvikelse för dig då du inte fick chansen att ta steget upp i Leksands A-lag?
– Både ja och nej. Klart att det var en besvikelse eftersom det kändes att jag hade gjort ett par bra säsonger i juniorerna. Sedan var det några andra killar som fick gå före mig.
– Självklart var det tufft även om det inte var hela världen, men jag hade velat få chansen.

Henrik Persson väljer i mitten av säsongen 2012-13 att lämna Leksand för spel i ettan.
– Jag gick till Borlänge och avslutade säsongen där. Efter det var jag över till Norge och körde försäsong med Ringrike Panthers. Martin Boork var tränare där. Han hörde av sig till mig och ville att jag skulle komma dit. Jag hade just då inte riktigt motivationen att flytta dit för att spela.
– I stället ville jag testa på civila karriären, jobba och göra sådant som jag inte hunnit med då jag satsat på hockeyn.

Det blev drygt två säsonger för Henrik Persson utan hockey.
– Först var jag hit till Stockholm en sväng och jobbade för Clas Ohlson. Jag hade jobbat på ”Clas” i Insjön då jag var junior i Leksand. Först på lagret och sedan i butik i Gallerian här i Stockholm. Efter det var jag i Oslo en sväng och byggde upp lite butiker och så vidare, lite olika projekt.
– Sedan blev det hem till Leksand en sväng till. Då började jag jobba för Mockfjärdsfönster. Jag åkte runt i egentligen hela Sverige och sålde fönster.
– Jag var då ner till Göteborg under några veckor. Egentligen var jag säljare på tomma distrikt. Det fanns ett distrikt där som behövde en säljare så jag var ner dit och jobbade. Jag träffade även min flickvän där nere. Dessutom ville jag ha någonting att göra under veckodagarna när jag inte jobbade. Då hörde jag av mig till Johan Söderström.

Johan Söderström är bror till Fredrik Söderström och följaktligen son till Leksands-ikonen Dan Söderström.
– Jag visste att han var tränare, men inte vart han var. När jag ringde berättade Johan att han tagit över ett lag på Hisingen. Då åkte jag dit och var med lite grann.

FICK TILLBAKA SPELGLÄDJEN

Vad var det som fick dig att ändå börja träna och spela igen?
– Jag har alltid haft en stor passion för hockeyn. Det är också hockeyn jag vill hålla på med, men jag hade nog varit lite vilsen, visste inte vad jag ville utan var sugen att testa på något annat.
– När jag kom tillbaka till hockeyn i Hisingen spelade jag bara för att jag tyckte det var kul och utan att känna någon press. Där kom kärleken till sporten tillbaka och jag förstod varför jag hade lagt ner den tid som jag gjort tidigare.

Du spelade på högsta elitnivå i J20, var det en stor kontrast att kliva ner och spela i trean?
– Jag hade ett uppehåll från hockeyn på nästan två och ett halvt år. När jag väl kom tillbaka var jag kanske inte i bästa form. Jag kände att ”skillsen” satt kvar i ryggmärgen, men fysiken var inte alls så bra som den var då jag slutade. Det var tufft i början, men jag kände att jag kom snabbt in i det.
– Spelmässigt, nu hade jag Johan som varit tränare högre upp och har spelat i elitserien med Leksand…

En gång en stark trio i Rikscupen: Rask – Persson – Forsberg. FOTO: Ronnie Rönnkvist

Du mötte väl ändå en del spelare också?
– Jo, och det var såklart lite blandat. Det fanns en del bra spelare också som mest spelade på skoj och kanske prioriterade jobbet, men som absolut hade kunnat spela högre upp.

AVANCERADE I SERIESYSTEMET

Det blev två säsongen i Hisingen och en i Bäcken innan Henrik Persson blir värvad till Hanhals i Hockeyettan inför förra säsongen. Där får han tidigare förbundskaptenen för Damkronorna, Niclas Högberg, som coach.
– Både Halmstad och Hanhals var intresserade när jag spelade i tvåan med Bäcken. Jag fick en bra känsla på båda ställena, men att kunna ha kvar mitt civila jobb och spela i Hanhals kändes som en bra lösning.
– Jag trivdes jättebra där. De har ett nära samarbete med Frölunda och det känns som Hanhals har något bra på gång. Jag tror att det blir proffsigare och proffsigare för varje säsong.

Var det i Hanhals du bestämde dig för en nysatsning?
– Jo, absolut. Så var det. Det började gå bra och jag hade spelat i Division 1 tidigare också så jag var medveten om vad som gällde och visste att jag klarade av att spela där. Men det var nog bara jag själv som visste det då jag kom dit, säger Henrik Persson med ett leende och fortsätter:
– Det var tufft i början och jag fick visa vad jag går för. Det blev en bra säsong även om jag kände att jag hade ännu mer i mig. Jag tycker att jag växte under hela säsongen och blev bättre och bättre.

”FICK NYPA MIG I ARMEN”

Efter säsongen får Henrik Persson ett oväntat samtal från en tidigare storspelare i AIK och Brynäs.
– Jag pratade lite med min agent (Anton-Olaf Borvik). Han berättade att möjligheten fanns att komma till AIK. När så (Anders) Gozzi hörde av sig fick jag nypa mig i armen lite. Det var jäkligt stort och aldrig något snack om att jag inte skulle tacka ja på en gång. Jag pratade knappt med flickvännen (Olivia) innan.
– Får jag en chans att komma upp till AIK, köra en try-out och visa vad jag går för så kör jag.

Fanns det flera klubbar på den här nivån som var intresserade?
– Jo, faktiskt. Det var någon till klubb jag pratade med, men det kändes jäkligt kul med AIK. Det är en stor förening och en toppklubb i HockeyAllsvenskan. Det känns väldigt inspirerande, motiverande och väldigt kul.

Hur tänker du kring AIK:s satsning med ett nästan helt nytt lag?
– Jag tycker att den är spännande. Det ser bra ut och alla som är där kör stenhårt och tränar väldigt hårt.

Du är på try-out, hur har du upplevt din egen insats så här långt?
– Det är helt klart en omställning från att ha ett sju till fyra jobb och gå träna efter det till att träna två pass om dagen. Klart att det blir något helt annat. Det gäller att ligga i och kämpa så mycket jag kan för att komma i bra status.

Om du inte får kontrakt efter din try-out, vilken plan har du för det?
– Jag har faktiskt inte tänkt så långt. Målet är att kriga och göra allt för att ta en tröja i AIK, avslutar Henrik Persson med ett leende.