Fredrik Pettersson Wentzel om tuffa tiden: "Mådde dåligt"

Lycka kräver mer än framgång. Det är Fredrik Pettersson Wentzel ett bevis på. Nu öppnar den forne målvakten upp kring den tuffa tiden.
– Jag tyckte inte att det var kul, jag mådde dåligt, säger han i en intervju med UNT.

Vid 29-års ålder valde Fredrik Pettersson Wentzel att lägga plocken och stöten på hyllan. Både fysiska och mentala faktorer låg till grund för beslutet att lämna livet som burväktare, berättar han i en intervju med UNT.

Den främsta anledningen var att den forne målvakten sakta men säkert tappade glädjen till hockeyn. När pandemin hindrade honom från spel med det schweiziska klubblaget Zürich nådde karriären ett naturligt slut.

– Jag var extremt trött på hockey. Från att jag var i Schweiz såg jag inte en enda hockeymatch på ett och ett halvt år. Det växte som sagt fram för varje år. Redan när jag var 23-24 år tyckte jag annat var mer intressant, säger han till UNT.

Pettersson Wentzel fann tidig framgång i karriären då han vann Guldgallret under säsongen 2009/2010, efter att blivit framröstad som HockeyAllsvenskans bästa junior. På meritlistan har han både ett SM-silver med Färjestad BK (2014), och ett SM-guld med HV71 (2017).

“Ett aktivt beslut att sluta”

Efter guldet med HV71 började det gå utför.

– Jag vann SM-guld när jag var 25 och jag som alltid behöver något som driver mig började inse att jag inte skulle bli världens bästa målvakt. När jag inte hade drivet var det några procent som föll bort och då blev det inte kul. Jag fick inte längre vara i de lag jag ville och till slut blev det ett aktivt beslut att sluta, berättar Pettersson Wentzel för UNT.

Vidare förklarar “PW” att matcherna, för det mesta, kändes roliga, men att träningarna var en helt annan historia.

– En måndagsmorgon var det alltid en kamp, säger han.

Idag arbetar han som målvaktstränare i Almtuna IS, och har en mental coach till stöd.