Domarna vill ta sitt ansvar – här är symbolen som ska göra hockeyn mer inkluderande
Den har blivit en stark symbol för tolerans, jämlikhet och inkluderande. Nu ska stora delar av den svenska hockeydomarkåren bära regnbågsflaggan för att skapa en mer välkomnande miljö på isen och kring sporten.
– Det är enormt viktigt att vi låter alla vara med och inte låter machokulturen ta över, säger Joel Hansson, domaransvarig på Svenska ishockeyförbundet till hockeysverige.se.
STOCKHOLM ( HOCKEYSVERIGE.SE)
Regnbågens färger är ständigt i ropet. Är det inte på grund av Pride-festivalen som nyligen genomfördes i Stockholm så har det handlat om kaptensbindlarna i fotbollsallsvenskan för både damer och herrar, där flera av klubbarna använt regnbågens färger för att visa att man vurmar för tolerans, jämlikhet och inkluderande oavsett sexuell läggning.
Inom hockeyn var Kiruna IF i Hockeyettan den första svenska föreningen att bli hbtq-certifierad för tre år sedan. Klubben spelade då även med en regnbågsfärgad matchtröja. Sedan dess har bland annat Örebro Hockey anordnat Pride-tema på en av sina matcher. Men trots dessa försök att visa upp hockeyn ur ett annorlunda ljus har den machostämpel som sporten dragits med under många år på många sätt blivit kvar.
För att förändra den bilden av sporten, men också skapa en mer välkomnande och inkluderande miljö på isen har Svenska ishockeyförbundets domaransvarige Joel Hansson startat ett projekt tillsammans med Riksidrottsförbundet (RF). Det har utmynnat i att alla förbundsdomare kommer att bära regnbågssymbolen på sina dräkter den här säsongen. Det inkluderar alla domare i Hockeyallsvenskan, Hockeyettan, SDHL och SuperElit-serierna.
”DET SKA INTE VARA OKEJ ATT KALLA NÅN ‘BÖGJÄVEL’”
– Det handlar inte om en hbtq-certifiering, utan den stora bilden att lyfta i ishockeyn och i domargruppen är vilken norm och vilka kulturer råder det i den gruppen? säger Hansson när hockeysverige.se träffar honom i Svenska ishockeyförbundets lokaler.
– Det är ingenting att sticka under stolen med att mycket har kretsat kring machokultur i vår sport. Man ska vara tuff, man ska vara hård och man ska tåla lite. Vi hade Linus Söderström-grejen i slutet av förra säsongen där han hade kallats ”särbarn”. En del tyckte att ”det där ska man väl tåla”. Det har vi diskuterat jättemycket inför den här säsongen var man ska dra gränsen. I regelverket är det jättetydligt att om du kränker någon eller uttrycker dig sexistiskt, homofobiskt eller rasistiskt så är det en avstängning. Det har vi kommit fram till att vi inte lever upp till i den utsträckning vi vill göra.
– Därför har vi arbetat med RF och pratat om hur vi kan skapa en miljö som är inkluderande där alla kan känna sig välkomna att vara med på sina villkor och prestera utifrån sina förutsättningar. Vi har sökt ett sätt att synliggöra ute i ishallarna att när man dömer hockey är det här en viktig del av idrotten. Det är enormt viktigt att vi låter alla vara med och inte låter machokulturen ta över. Det ska aldrig vara okej att kalla någon ”bögjävel” på isen.
Joel Hansson. Foto: Uffe Bodin
”EN FÖRÄNDRING SKER INTE ÖVER EN NATT”
Nu stannar givetvis inte arbetet vid att sätta en regnbågsflagga på alla domare. För att skapa de attitydförändringar som Joel Hansson hoppas att man över tid ska uppnå krävs det utbildning, utvärdering och återkoppling. I massor. Under helgen ska exempelvis Hockeyettans domare utbildas i frågorna under en workshop. Därefter kommer det att göras nedslag i verksamheten under året med uppföljningar, ytterligare ett utbildningstillfälle i december och avstämning efter säsongen.
– Nu är det bara ett uppstartsår, men det här är ett tema som kommer att bli bestående. En förändring av en kultur och en norm sker inte över en natt. Med den omsättning av individer som finns i det här är det viktigt att fortsätta understryka att det är det här vi står för och det är viktigt, säger Hansson.
Joel Hansson är tydlig med att det inte handlar om en skärpning av några regler. Regelverket finns redan där. Det handlar om att skapa större förståelse och bättre kommunikation så att alla vet vad som gäller.
– Det är väldigt stränga straff för den här typen av övertramp och har varit så sedan de senaste förändringarna i regelboken för åtta år sedan. Jag tror inte att vi kommer se någon ökning i antalet spelare vi stänger av, utan förhoppningen är att vi ökar medvetenheten och att det här är något som sker i förebyggande syfte. Vi hoppas att den här symbolen gör att man reagerar, att den bidrar till att spelare tänker till och inser att ”det här är inte okej, det här kan jag inte säga”.
Rikard Grönborg i Pride-tåget. Foto: Bildbyrån/Simon Hastegård
Trashtalk anses vara en en naturlig del av sporten. Blir det inte svårt för domarna att bedöma vad som är acceptabelt och vad som inte är det?
– Nej, jag tycker inte det. Linjen är ganska tydlig. Går vi över på sexistiskt, homofobiskt, etniskt eller rasistiskt trashtalk… då är det ett match penalty. Det är där vi måste vara tydliga från hockeyförbundet: det här är inget skämt, det här regelverket använder man internationellt, nationellt från U10 till SHL. Som vilken annan funktion i samhället som helst förväntar vi oss att man efterlever det regelverk vi har.
– Kan vi som domare stå upp för det här och göra ett ställningstagande, då kommer vi att bjuda in till en diskussion och skapa tankar hos spelare, ledare och fans. Förhoppningsvis kan det bli en väckarklocka för lag, föreningar och i föräldragrupper, att man frågar sig vad man själva kan göra för att skapa en bättre och mer inkluderande miljö.
Hur har responsen bland domarna varit kring det här?
– Många har varit jättepositiva. Många har upplevt att man förväntas kunna ta skit, hårda ord och kommentarer, men man har inte känt stödet att lyfta upp det. Det har de varit mest positiva över, att vi faktiskt tar en aktiv ställning och säger att det här är viktigt för oss.
Joel Hansson är spänd av förväntan inför reaktionerna när projektet blir offentligt. Han inser att det inte bara kommer att bli hyllningar.
– När Rikard (Grönborg, förbundskapten) gick med i Pridetåget blev jag överraskad över att det blev många negativa kommentarer. Det blir intressant att se hur gemene man uppfattar det här. Jag hoppas vi kan sprida vikten av det här, vikten av att ta ställning och försöker skapa en sport där alla, oavsett omständigheter, känner sig välkomna.
– Det här får inte bara bli någon form av pr-trick som det kommer att skrivas om. Det är egentligen det sista vi bryr oss om. Det är det innersta arbetet och de effekter det medför som är av intresse för oss.
Den här artikeln handlar om:
