Sverige lockar inte succésvensken: ”Mycket hålor i allsvenskan”

I skuggan av alla rubriker håller svensken Rasmus Ahlholm på att vinna den norska högstaseriens poängliga. Och succén har gett eko i form av att andra klubbar hört av sig och visat intresse för 29-åringen som aldrig spelat högre upp än Hockeyettan i Sverige. För hockeysverige.se berättar han att det lockar med en annan liga, men inte allsvenskan.
— Men det hade varit kul att spela i AIK…jag är AIK:are, säger han och skrattar.

Det går knappast att klaga på formen för tillfället på Vålerengas Rasmus Ahlholm som berättar att han på de 16 senaste matcherna gjort 43 poäng i den norska högstaligan. Det gör att denne relativt okände hockeysvensk nu toppar poängligan med åtta matcher kvar av grundserien.
— Det gick riktigt bra förra året också för mig och ”Tobbe” (Tobias Lindström) och sen har vi kanske fått ett lite bättre lag, fått lite mer spelande backar som gör att vi kan föra matcherna på ett lite annorlunda sätt. Sen får vi mycket istid och förtroende i powerplay.
— Vi jobbar hela tiden med små detaljer och pratar om hur vi kan bli större hot, då har vi utvecklat vårat spel och fått större dimensioner.

Du är på god väg att vinna poängligan. Hur mycket tänker du på det?
— Det tänker jag faktiskt inte så speciellt mycket på. Det blir ju förmodligen jag eller ”Tobbe” som vinner den med tanke på hur det har gått de sista veckorna. Det är jättekul och vi har jobbat hårt. ”Tobbe” var en stor anledning till att jag kom till Vålernga.
— Vi var ju nära förra året men Gary Nunn (numera i AIK) kom ju en poäng före ”Tobbe” och två poäng före mig. Jag tror han gjorde sju poäng i någon match när det var fyra omgångar kvar och gick om båda två. Men det är kul att vi vinner den i år, jag tror vi kommer vinna den tillsammans.

KOMMER INTE BLI NORSK – PÅ ETT TAG I ALLA FALL

Just nu har alltså Ahlholm skrapat ihop 71 poäng, Lindström ligger tvåa i den totala poängligan med 67 och långt bakom dem hittar vi den norske storstjärnan Patrick Thoresen på 54 poäng. Dessutom kan Ahlholm sätta klubbrekord. Gör han 17 poäng till under återstoden av säsongen så går han om finländaren Illka Kaarna som gjorde 87 poäng säsongen 1981/1982.

LÄS MER: Den svenska norrmannen: ”Fick säga upp mitt medborgarskap”

I höstas kunde ni läsa om Ahlholms kedjekompis Tobias Lindström här på hockeysverige.se. Svensken som blev norrman och som numera är norsk landslagsman och ifjol spelade VM för Norge. Ahlholm bekräftar det varit snack om det för hans del också.
— Det har varit nu på slutet den här säsongen, att man gjort det bra och att de behöver folk till landslaget. Det är klart att det är kul att man nämns i de diskussionerna, men jag har inte lämnat in något papper än om jag säger så, säger han kryptiskt och fortsätter:
— Jag har ju norsk tjej, lägenhet i Oslo och utbildning i Norge. Så det är klart att har man varit här i fyra år och trivs väldigt bra så är man väl närmare och närmare. Men det är ingeting som kommer den närmsta tiden.

Tobias Lindström. Foto: Bildbyrån

Rasmus Ahlholm är född 1990 och har Boo IF som moderklubb. Som ung kom han till Hammarby och spelade en handfull matcher för deras Superelit-lag innan föreningen gick i konkurs. 2005 var han med och plockade hem pojk-SM med bland andra Marcus Krüger  som lagkamrat.
— Vi hade ett ganska bra lag i Hammarby, man fick vara med de äldre och jag såg en liten framtid i Hammarby. Men sen gick de i konkurs och då blev det Djurgården.

VANN U18-SM MED DJURGÅRDEN

Han kom till ett Djurgården som precis inlett sin satsning på sina juniorer och även där fick forwarden vara med och vinna SM-guld med klubbens U18-lag 2008. Under slutspelet kom det fem poäng från Ahlholms klubba och andra drivande spelare i det laget var bland andra redan nämnda Krüger, som också tagit steget över till Djurgården, och framtida prominenta namn som Jacob Josefson och John Norman.

Säsongen efter placerade han sig med sina 25 poäng fyra i den interna poängligan hos Djurgårdens J20-lag, före spelare som Gabriel Landeskog och Daniel Brodin. Men han var aldrig riktigt nära att få chansen i SHL.
— Jag var med och tränade vid uppehåll och sånt. Men jag var aldrig tilltänkt att ta en a-lagsplats. Vi hade sån hård konkurrens och jag var inte den spelartypen som passade in i en tredje- eller fjärdelina. Jag var den mer offensiv spelare som kanske hade behövt att spela i en första och andrakedja och det hade jag verkligen inte kvaliteter till att göra i SHL.
— Min räddning kanske hade varit att man blivit utlånad till något allsvenskt lag på den tiden. Steget till SHL är ganska tufft för en offensiv spelare, jag saknade lite av det defensiva på den tiden.

Under sist sista juniorår så valde Ahlholm att lämna Djurgården mitt under säsongen.
— Jag hade blivit lovad att vara med a-laget lite mer, men som sagt var det väldigt hård konkurrens då och man valde kanske lite mer defensiva pjäser som kunde gå in och avlasta eller som var lättare att plocka upp.

GICK TILL HANINGE I TVÅAN

Istället blev det spel med Haninge i division två där hans pappa var tränare.
–Jag gick dit och avslutade säsongen för jag visste att jag förmodligen skulle hamna i division ett oavsett, mitt andra J20-år gick ju sämre än det första och det var ett riktigt mellanår.

Rasmus Ahlholm berättar att han hittade glädjen igen i Haninge och sedan följde fem säsonger i Hockeyettan för Huddinge, Nybro, Visby/Roma och Huddinge igen där han vräkte in 149 poäng under åren. 2015 lämnade han Sverige för Manglerud i Norge
— Det var lite tillfälligheter egentligen. Jag kände att jag hade försökt i division ett med Huddinge att gå upp i allsvenskan och spela allsvensk hockey på det sättet, för det var väl det som var det stora målet hela tiden och vi var väldigt nära i alla fall två av de åren vi spelade där.
— Jag testade att flytta ner till Nybro för att spela i den där söderettan som skulle vara så mycket bättre, men jag blev skadad och missade mycket matcher där. Sen gick jag till Visby för de ledde Allettan då, vi gick direkt till playoff tre men åkte ut mot Huddinge.
— Då gick jag tillbaka till Huddinge men lyckades inte gå upp, då kände jag att jag hade försökt så många år och började bli såpass gammal, och så ville jag testa på att studera vid sidan av.
— Sen var det många svenskar som hade gått till Norge också, framförallt djurgårdssvenskar. Till exempelvis Tobias Lindström som hade flyttat till Norge och gjort det bra. Mattias Guter var i Norge en liten sväng innan han fick kontrakt med Oskarshamn.

Rasmus Ahlholm berättar att han pluggar till en bachelor i finans på fyra år i Oslo och att han blir klar i sommar.

POÄNGPRODUKTIONEN HAR STADIGT ÖKAT

Efter en säsong i Manglerud så bytte han till Vålerenga.
— Det var ett naturligt steg att ta. Vålerenga är lite som Oslos Djurgården. De har fotbollslag och allting, medan det är lite mer talangutveckling i Manglerud där de inte har lika stark ekonomi.
— Det var ett naturligt steg att ta, jag trivdes i Oslo och skulle gå kvar i skolan.

Sedan dess har poängproduktionen stadigt ökat. Första säsongen i Vålerenga blev det 45 poäng, andra 60 och för närvarande står han på 71 poäng fördelat på 30 mål och 41 assists.

Under de här åren när du snittat en poäng eller mer, har du fått några erbjudanden från Sverige?
— Nej, det har jag egentligen inte haft. Jag har väl hört att det kan finnas intresse efter det här året, men i och med skolan så har jag alltid sagt att jag vill vara kvar. Men inför nästa år, jag är färdig med skolan till sommaren och då kanske man är lite sugen på att testa något nytt.
— Jag har kontrakt nästa år också som vi håller på att diskutera och jobba lite runt.

Om jag tolkar dig rätt så är du sugen på Sverige nästa säsong?
— Nja, det är klart att det hade varit kul att spela i Sverige på så sätt, men jag funderade under mitt första år här om jag skulle gå till allsvenskan, i och med att det jag egentligen kom till Norge för, att man skulle ta en lite annorlunda väg för att komma dit den vägen. Men så kände jag att jag trivdes så pass bra att jag inte riktigt ville ta den chansen.
— Nu är det väl mer Schweiz och Tyskland jag funderar på. Jag fyllde 29 här i januari och börjar bli lite till åren. Sen är det ganska bra betalt i de ligorna också.
— Så det kanske är lite mer det som lockar än Sverige, även om det hade varit kul att spela i SHL. Men jag hade nog inte gått till ett topplag i allsvenskan oavsett hur bra betalt det hade varit.

Du hade INTE gått till ett topplag i allsvenskan oavsett hur bra betalt det än hade varit?
— Nej, jag tror inte det. Det är för mycket buss, man har blivit bekväm med korta resor och ha det ganska fint. Sedan är jag en storstadsmänniska så jag trivdes inte jättebra nere Nybro, det är en liten stad. Nu har jag bott i Stockholm och Oslo och trivs väldigt bra. Så på något vis är det helheten runtomkring och jag tror inte att jag hade passat in att bo i Oskarshamn liksom…
— Nu var jag mycket i Oskarshamn och kollade på hockey när jag spelade i Nybro och det är ju mycket hålor i allsvenskan. Men det hade varit kul att spela i AIK…jag är AIK:are, säger han och skrattar.
— Det är väl det laget det hade kunnat bli.

SHL – OM RÄTT ROLL DYKER UPP

Det finns en del exempel på framgångsrika spelare i Norge som tagit klivet till SHL och blivit framgångsrika. Det senaste är Rögles back Kodie Curran som ifjol gjorde 44 poäng för Storhamar.
— Det är klart att det skulle kunna bli SHL om man hade fått ett sådant kontrakt. Det är ett svårt steg att ta, det är möjligt, men fortfarande få spelare som gjort det. Men det är klart att det är aktuellt om man får ett SHL-kontrakt med en bra roll i laget och en bra möjlighet.
— Det fick Kodie i Rögle, han är en poängspelande back och har väl fått stort förtroende. Hade lite svårt i början att anpassa sig, men så blir det ju ofta när man flyttar till nya land och nya ligor, sen växer man in i det lite.
— Det måste väl ändå vara en sån möjlighet för mig också, att jag inte är i en fjärdekedja som jag ska spela fem minuter i, utan jag måste på något sätt komma till ett lag som ger mig förtroende och chanser över tid i så fall. Jag tror ärligt talat att jag hade gjort det okej och växt in i det ganska bra. Det ser man ju på Storhamar som slog Djurgården i CHL, det är kanske inte ett så stort steg som många tror.

Kodie Curran. Foto: Bildbyrån

Du sa innan att ni höll på att titta över ditt kontrakt, har du några anbud nu att ta ställning till?
— Ja, jag har fått anbud för resten av säsongen och även nästa år.

De här anbuden, var har de kommit ifrån?
— Schweiz och Tyskland.

Men att lämna Vålerenga under säsongen har inte varit ett alternativ.
— Det är dålig tajming att lämna när vi leder serien och jag vill ju gärna vinna. Det är en häftig utveckling att ha varit ett mittenlag och varit med och byggt upp det. Man tillhör ju stommen på något sätt.
— Vålerenga är ju mesta mästarna i Norge och är en storklubb som varit lite på dekis de senaste åren. Nu har vi fått lite mer rutinerade rävar i Mats Trygg och Morten Ask och så vidare. Så det är kul att vi är tillbaka i toppen och nu kommer vi vinna serien troligtvis. Vi är nio poäng före både Storhamar och Stavanger med åtta matcher kvar.