Motgångarna har stärkt den forne målvaktstalangen – som saknar klubb: ”Är ingen maskin som folk tror att man är”

Som ung utsågs han till bäste målvakt i TV-pucken och var ett stående inslag i ungdoms- och juniorlandslagen. Några år senare etablerade han sig som en stabil allsvensk målvakt på väg uppåt i karriären. Sedan hände något och han försvann från den stora hockeykartan och de tre senaste åren har han spelat i Frankrike och Norge. Dessutom har han gått igenom en livskris till följd av ett bedrägeri som kostade honom i stort sett allt. Nu är han tillbaka, men har inte hittat någon ny klubb till nästa säsong. Endast ett anbud har kommit in – något han tackade nej till.
— Visst att jag inte haft mina bästa säsonger bakom mig, men bara ett anbud är lite som en spark i magen, säger han och skrattar lätt när hockeysverige.se får tag i honom.

Det var i våras som det i Sportbladet stod att läsa om bedrägeriet som Sebastian Idoff utsatts för av en 35-årig man som genom förfalskade mejl och löften om hög avkastning från investerade pengar i ett projekt, lyckades lura till sig mångmiljonbelopp från målvakten och flera andra personer.
— Projektet tog alla mina pengar och kostade mig även mitt förhållande. Jag var tvungen att sälja lägenheten och ställa in det planerade bröllopet. Vi skulle gifta oss på dagen tolv år efter vi träffades. Min tänkta fru var en prinsessa och ställde upp på allt, men till slut blev det för mycket för henne och jag förstår det. Jag blev i stort sett bankrutt på grund av det här. Men det är väl en av de sju dödssynderna att bli girig…sa Idoff till Sportbladet då.

SVIDER FORTFARANDE

När hockeysverige.se når Sebastian Idoff över telefon så befinner han sig i de norska skogara, som han själv uttrycker det. Han jobbar inom restaurangbranschen i Norge och det är via jobbet han befinner sig på ett hotell i Gjövik. Livet efter bedrägeriet han utsattes för har börjat ordna upp sig.
— Det är klart att det fortfarande svider, att jag tappade min flickvän och alltihop. Men just med det ekonomiska så har jag lyckats betala de jag har varit skyldig pengar. Sen är det skönt att polisen äntligen har tagit hand om ärendet nu. Det tog väl åtta månader innan de tog upp det. Så jag väntar fortfarande på förhör. Det ska bli skönt på ett sätt att avsluta det, även om jag kanske inte får tillbaka pengar.

Idoff i SSK:s tröja 2014. Foto: Andreas L Eriksson / BildbyråŒn

Säsongen 2012/2013 kamperade Sebastian Idoff ihop med Anton Forsberg (Nu i Chicago) i Södertälje i Hockeyallsvenskan. Den sistnämnde spelade flest matcher av de båda och slutade trea i den totala målvaktsligan. Men på fjärde plats återfanns Idoff och han följde upp sitt fina spel även säsongen efter när han var given förstemålvakt i SSK. I samband med OS lånades han tillsammans med Fredric Andersson in till Linköping i SHL.
— Det var en fantastisk upplevelse att äntligen få komma till SHL, säger Sebastian Idoff.

Det blev inga matcher med Linköping, men det började pratas om ett kontrakt med östgötaklubben. Men han var bunden med ett avtal med Södertälje i allsvenskan.
— Utan att jag visste om det. Jag blev lurad av min forna agent. Jag vill inte namnge honom av respekt för honom och andra agenter, säger målvakten.

PROBLEMEN BÖRJAR

Han fick vackert vända tillbaka till Södertälje säsongen efter. Och det är nu det ska bli riktigt tufft i hans karriär.
— Inget med det. Jag älskar Södertälje och gör det fortfarande. Vi hade harmoni i laget, med fansen och staden. Sen kom det ju en viss individ som helt plötsligt skulle röra om i grytan och då fick de här spelarna som hade hjärta för laget lämna. Den glädjen och lyckan man kände över att gå till rinken varje dag…säger Idoff, tvekar en stund innan han fortsätter:
— Så kom det någon och bara tog undan det.

Efter att säsongen innan ha haft Andreas Johansson som tränare, som Idoff menar på lyfte, pushade honom och räddade hans karriär i Södertälje, så kom Janne Karlsson, tidigare i bland annat Växjö och Karlskrona, in. Då blev det andra bullar och glädjen försvann hos Sebastian Idoff.
— Det kvittade vad jag gjorde så var det aldrig tillräckligt bra. Första dagen kom han och kallade mig tjock. Släppte jag in ett mål så sa han att det hade varit bättre om jag släppt in noll. Småpikar hela tiden och det är klart att…gå från en tränare som trodde på mig hela tiden till en som inte ville ha med mig att göra, då försvinner ju glädjen.

Andreas Johansson – en tränare Sebastian Idoff håller högt. Foto: Ronnie Rönnkvist

En bit in på säsongen fick Sebastian Idoff sparken och ny klubb blev istället Asplöven.

FÖRSVANN FRÅN RADARN

Målvakten kände sig klar med Sverige och nästa klubb efter Asplöven i karriären blev Briançon i den franska ligan.
— Det är lätt att vara efterklok och jag har med mig erfarenheter därifrån. Men det kanske inte var det bästa valet i karriären. Det var väl lite därför jag försvann från radarn. De här ligorna är ganska bra faktiskt, men de ligger så långt borta från de andra och sportcheferna scoutar ju inte direkt i Frankrike och England. Ligorna är som Hockeyallsvenskan ungefär, men rent cv-mässigt så kanske det inte är det bästa. Vilket var en risk jag var medveten om när jag åkte över.

Jag hävdar att det inte är så värst skadligt för just en målvakt att byta ner sig ligamässigt under någon säsong. Det kanske till och med kan vara bra med tanke på att spelintelligensen bland utespelarna möjligtvis är lite lägre i de ligorna och ni målvakter ställs inför jäkligt knepiga situationer emellanåt. Jag vet inte om du håller med mig?
— Jo, absolut. Det blir andra erfarenheter. SHL och Hockeyallsvenskan i Sverige är några av världens mest strukturerade ligor. Ta det till en liga där det bara är offensiv hockey, vi kan spela fem mot tre och det kommer en två mot noll tillbaka. Det säger inte allt, men man har fått de erfarenheterna som man skulle vilja testa i en strukturerad liga.
— Inget ont om de norska lagen. Men det har varit Hawaii-hockey fram och tillbaka.

GLÄDJEN KOM TILLBAKA i NORGE

Efter Briancon blev det Norge och Manglerud. Den senaste säsongen representerade han Lørenskog i GET-ligan och det var en bit in på säsongen som han säger att glädjen till hockeyn kom tillbaka.
— Det är väl lite i och med det här med bedrägeriet så har jag inte presterat på toppnivå de tre senaste åren. Man är ingen maskin som folk tror att man är, utan det handlar om emotionella personer och det som händer utanför isen påverkar på isen.
— Med tanke på förutsättningarna så tycker jag att jag gjorde en av mina bättre säsonger på länge. Vi hade kanske inte det starkaste laget på papperet, med tanke på att vi skulle spara in pengar. Vi hade GET-ligans överlägset yngsta lag och det märktes framförallt i slutspelet. Man märkte det i serien också, att vi som lag hade problem med kontinuiteten.

Men slutspel blev det, något överraskande med tanke på förutsättningarna. Och för Idoffs del började säsongen inte speciellt bra. En hjärnskakning och lårskada blandades med svallvågorna från bedrägeriet han utsattes för. Allt kom slag i slag.
— Sen när säsongen kom tillbaka så växte jag med det.

STARKARE SOM MÄNNISKA

Läxan han lärt sig efter de turbulenta åren är lärorik berättar han och han har kommit starkare ur det hela som människa. Han har hittat stabilitet både mentalt och fysiskt.
— Just den här smällen, att du landar på absoluta botten och sen får kravla dig tillbaka…hur mycket starkare jag har blivit som människa.

Han försöker också se positivt på det hela.
— Det hade kunnat vara mycket värre, det hade kunnat vara en fysisk skada, en mental skada. Det hade kunnat vara så mycket värre.

Just nu går Sebastian Idoff utan någon klubb. Han har faktiskt bara fått ett enda anbud under våren och sommaren, från nykolingen Kalmar i Hockeyettan. Något som överraskar honom.
— Jag är lite chockad att det bara har blivit ett anbud. Det är lite synd för just nu är jag på toppen av min karriär och vältränad. Då vill man inte riktigt sluta. Man vill se hur långt det räcker när man äntligen har sexpacket på plats, skrattar han och syftar på magrutorna. Han berättar också att han gått ner från 97 till 82 kilo på två och ett halvt år.

Har tränat upp sig. Foto: Sebastian Idoff

Vad var anledningen till att du tackade nej till Kalmar?
— Jag har väl kommit till den punkten i livet att om jag ska spela någonting så ska jag spela för att utveckla mig själv. Inget ont om Kalmar, absolut inte, jag önskar dem all lycka i världen. Men jag är 27 år och levt det här kringflackande livet hela tiden. Sju månader, sedan flytt, sju månader, sedan flytt. Då tänker man: Är det värt att spela i division ett för de pengarna?
— Jag tänker om beslut, att om du tvekar i det så ska du inte göra det. Känner man 100 procent kör, så kör man. Jag hade väldigt bra samtal med Roger (Nyström, sportchef i Kalmar) men kände inte att det var något som skulle passa mig. Det var därför jag vänligast tackade nej.

Limhamn är moderklubben. Han fortsatte sedan i Malmö Redhawks juniororganisation en säsong innan det blev en flytt till Göteborg och Frölunda. Fyra säsonger blev det på västkusten. Han satte avtryck med bra spel mellan stolparna och testades till och med i SHL. Men han satte också avtryck med en attityd som inte uppskattades av alla. Det är den attityden som han nu tror ligger honom i fatet.
— Jag har lärt mig väldigt mycket av det och jag kan tycka att det är synd att sportchefer inte ser att människor kan ändras på det personliga planet. De har fortfarande det här att ”ah, men. Han var en idiot i Frölunda”, vilket jag erkänner att jag var. Upcoming, alltid varit bäst i min ålder. Det blir lite kulturkrock, berättar han.

FÅR EN ANNAN SYN MED ÅLDERN

Han ombeds utveckla det där med den dåliga attityden lite.
— När man var yngre så var det svårt att gynnas av andras framgång för man vill ju själv vara där. Det är klart att jag skulle ljuga om jag sa att jag inte skulle vilja spela i NHL, men när man blir äldre så…Det finns en anledning till varför vissa presterar bättre när de blir äldre, om jag kan hjälpa någon annan till att bli bättre så…Jag har satt egot åt sidan och det är väl det egot som kostat mig mycket.
— Det var väl lite det som var problemet att jag var väldigt egensinnad och ville bara lyckas med mig själv. Men som målvakt är det väldigt svårt att lyckas om du inte har hela laget bakom dig. Det kan man se på mitt cv. I Södertälje gick det skitbra för att allting var skitbra där och alla var som en familj.

Sebastian Idoff 2009 under en av sina tre SHL-matcher med Frölunda. Foto: Bildbyrån

Trots att det snart är fyra år sedan han senast spelade i Södertälje bankar hjärtat fortfarande hårt för klubben han representerade i drygt tre säsonger i. Det är en stad han kallar hem.
— Jag pratar med fans och spelare kontinuerligt. Jag tycker att det är fantastiskt kul att de börjar få ordning på det. De har fantastiska målvakter i både (George) Sörensen och (Alexander) Sahlin som verkligen kan hjälpa dem att ta det slutliga steget. För både stadsmässigt, arenamässigt och klubbmässigt så tycker jag de tillhör SHL till skillnad mot vissa andra lag i SHL som inte ska vara där. I mitt tycke då, säger han utan att utveckla vilka klubbar han syftar på.

VILL KOMMA TILL EN KLUBB SOM TROR PÅ HONOM

Framtiden är alltså oklar för den 27-årige målvakten som enligt just hans ålder just nu ska ta klivet in i sin ”prime” i karriären. Han känner själv att han har mycket kvar att ge.
— Jag önskar komma till en klubb som tror på mig till 110 procent. Sen spelar det ingen roll var det är, om det är i norska högstaligan, danska eller tjeckiska ligan. Jag vill bara få en chans att visa att den målvakten jag var, och är, har bättre självförtroende med tanke på allt som har hänt. Framförallt mognadsmässigt så är det en helt annan person de kommer få in i laget.
— Just den aspekten tror jag att jag kan bidra mycket mer med än vad folk tror med tanke på min historik.