Ett glödhett svenskt radarpar: ”Klasen är den bästa jag spelat med”
24 mål på 24 matcher. Luganos svenska poängspruta Fredrik Pettersson är hela Europas hetaste målskytt och dominerar i den schweiziska ligan tillsammans med Linus Klasen. Pettersson framhäver just Klasen som en av de stora anledningarna till sitt offensiva lyft.
– Linus är den bästa spelaren som jag har spelat och tränat med varje dag, säger Pettersson i en lång intervju med hockeysverige.se.
Etta i poängligan och etta i målligan. Fredrik Pettersson har med sina 24 mål och 44 poäng på 24 matcher varit den stora dominanten i schweiziska NLA under hösten. Dessutom har han funnit fin kemi med sin nya kedjekamrat Linus Klasen, som är tvåa i poängligan med 34 pinnar (11+23).
Pettersson kom till Lugano förra säsongen efter att ha fått lämna ukrainska Donbass Donetsk. Redan då visade han att NLA är en liga som passar honom bra och svarade för sju mål och totalt 19 poäng på 20 matcher.
– Jag har haft en del motgångar i min karriär och känner att jag kommit igenom dom på ett okej sätt. Jag har blivit starkare både mentalt och som människa, dels av Rysslandstiden och dels av det äventyr jag hade i USA (med Chicago Wolves i AHL) som inte var så lyckat. Tittar man på förra säsongen var jag dessutom i ett jäkligt dåligt skick eftersom jag var skadad två gånger under tiden i KHL, berättar Fredrik Pettersson för hockeysverige.se.
– Efter förra säsongen bestämde jag mig för att ta tag i detta så det blev inga landskamper och så vidare eftersom jag inte var i bra skick. Nu fick jag fyra bra månader i somras där jag först fick vila i nästan fyra veckor och körde bara rehab. Sedan fick jag tre månader där jag verkligen fick träna.
Just sommarträningen är en av nycklarna till att det fungerat så pass bra den här säsongen, menar Pettersson.
– Jag spelade VM tre gånger på fyra år vilket gör att det blir väldigt korta somrar. Du hinner inte träna upp dig ordentligt och få basen. Det var nog den första delen som jag reflekterade över och som gjort att jag varit i bättre skick och bättre form helt enkelt.
– För att knyta ihop säcken lite vill jag också säga att redan då jag kom från Ryssland till Lugano förra året fick jag ett stort ansvar direkt. Jag har fått spela väldigt mycket, boxplay, powerplay, fem mot fem, sex mot fem och så vidare, vilket gjort att jag också utvecklat mig väldigt mycket.
– Tack vare det har jag på något sätt förändrat mitt spel sedan jag kom hit. Mina första år spelade jag väldigt fysiskt och gav mycket energi. Många byten gick åt till att förstöra och vara jobbig hela tiden. Det har jag lagt lite åt sidan sedan jag kom hit. Här har jag fått mycket ansvar och varit tvungen att vara en del av det offensiva spelet för att vi ska vinna matcher. Därigenom känner jag att jag utvecklats väldigt mycket.
-Tittar man på just den här säsongen har jag och Linus hittat varandra väldigt bra. Linus är den bästa spelaren som jag har spelat och tränat med varje dag. Det är lättare att göra fler mål när du får bra passningar och Linus slår otroligt mycket bra passningar som öppnar upp. Därifrån har jag också kunna utvecklat mitt skott vilket jag också lagt mycket tid på att utveckla.
FOTO: ALL OVER PRESS
NYA FYSTRÄNINGEN HAR GETT ETT LYFT
Under sommarträning som betytt mycket för Fredrik Petterson har han tagit hjälp av två olika tränare.
– Jag har en tränare som heter Peter Fröberg som jag egentligen tränar all min fys och försäsongsträning med. Han har även kontakt med vår fystränare i Lugano. Det är han som ligger bakom mycket av den träning som jag gjort senaste åren. Fröberg kommer ifrån friidrotten.
– Sedan träffade jag Andreas Larsson i somras för första gången. Andreas är en skrinnare från början som kom med otroligt många bra tankar och nya saker som jag inte gjort tidigare och som blev lite av en aha-upplevelse. Det var jäkligt skoj och det finns så otroligt många delar som vi kan ta av en skridskoåkares träning. Det där tycker jag Andreas var jäkligt duktig på samtidigt som han är väldigt seriös och verkligen brinner för det.
– Jag hoppas att jag och Andreas kan fortsätta jobba tillsammans framför allt till sommaren. Jag vet att han och min tränare har ett samarbete och har pratat ihop sig samtidigt som det här är verkligen något jag tror på.
Hur mycket dialog har du med Peter Fröberg under säsongen?
– Vi har en ständig dialog. Den här säsongen har det blivit lite skillnad mot tidigare. Dels har jag ett eget program som jag följer varje dag med allt från styrka till rörlighet, spänst och återhämtning. I år har vi involverat min tränare som jag har här nere eftersom det är en tränare som ser mig varje dag.
Lugano, där Fredrik Pettersson spelar idag, är en klassisk svenskklubb vilket också märks enligt Pettersson.
– Alla svenskar som varit här tidigare år har banat väg för oss svenskar som kommit hit på senare år. Generellt sätt så är svenska spelare väl förberedda, professionella och i stort ganska omtyckta oavsett var du kommer.
– Det tror jag också är anledningen till att Peter Andersson kan vara coach här efter att han varit spelare här. Dessutom har det gjort att flera yngre killar har fått chansen att komma hit.
Är det en tuff medial bevakning på dig och Linus Klasen?
– Ja, det är ganska mycket koll på oss. Jag känner att hockeyintresset i Schweiz är väldigt stort. Man brinner för hockeyn och den har växt väldigt mycket här senaste åren, vilket är skoj.
FOTO: ALL OVER PRESS
”ALDRIG KUL ATT FÅ SPARKEN”
Innan Lugano spelade Fredrik Pettersson alltså i ukrainska Donbass Donetsk i drygt en säsong, men där ville det inte riktigt lossna för den 27-årige göteborgaren.
– Jag trivdes bra i KHL, Donetsk och med spelarna i laget. Det var kanon och egentligen inga problem alls. Klart att det var annorlunda med en annan kultur samtidigt som saker och ting sköts på ett helt annat sätt.
– Med facit i hand så var jag självklart inte speciellt nöjd med hur dom tog hand om mig då jag blev skadad. Jag spelade bara fem matcher andra säsongen och det är aldrig kul att få sparken. Problemet för mig var att jag var i dåligt skick eftersom jag var skadad. Det tog 17 veckor från det jag fick första skadan till det att jag spelade. Klart att det aldrig är kul.
– Jag ska också säga att Donbass gjorde rätt för sig med allting annat runt omkring så jag känner inga ”bad feelings” mot klubben eller laget.
Men den rollen Fredrik Pettersson fick i Donbass Donetsk är inte Fredrik Pettersson tillfreds med när han nu har facit i hand.
– Jag spelade väldigt lite när jag var där, men det är klart att jag kanske inte förtjänade att spela mer. Det går inte att jämföra med där jag befinner mig idag. Jag vill vara en offensiv spelare och ta del av det spelet. Det gjorde jag inte när jag var där.
Hur tänker du kring det som händer i Ukraina där många av dina vänner från den här tiden bor kvar?
– Jag försöker inte lägga så mycket vikt vid det, men förra året hade jag kontakt med en del av spelarna som var kvar där. Klart att det är tråkigt att det är jobbigt i Donetsk och Ukraina. Det är inte alls kul.
– Man hade något bra på gång och en bra organisation i klubben. Framförallt hade man mycket kids som brann för att spela hockey. Jim Brithén och Stefan Bergqvist var där och man hade en fungerande verksamhet som såg ut att vara på väg åt rätt håll.
”Freddan” Pettersson har senaste säsongerna varit ett givet inslag i Pär Mårts Tre Kronor, men då truppen till Karjala Cup togs ut fanns han inte med.
– Nej, jag var sjuk då. Jag är superladdad för spel i Tre Kronor och älskar att spela i landslaget. Sedan måste du vara tillräckligt bra och förtjäna din plats varje år. Det är alltid tufft, men absolut hoppas jag att få chansen att spela i Tre Kronor framöver.
Har Pär Mårts varit nere och hälsa på dig och Linus Klasen i Lugano?
– Nej, jag har egentligen inte haft någon dialog med just Pär Mårts över huvud taget. Min dialog har varit med Peter Popovic. Han var nere och tittade på oss under ett av derbyna och då träffade jag ”Poppe”.
– Jag har mitt absolut bästa hockeyminne i Tre Kronor-tröjan. Det finns ingenting som slår VM-guldet. Den känslan och den upplevelsen som vi alla fick vara med om då vi fick chansen att vinna där var otroligt stor. Man känner en otrolig stolthet och det är verkligen något som jag skulle vilja uppleva igen.
Hur ofta blir du påmind om straffmålet mot Kanada?
– (Skratt) Den hänger i. Det är sjukt. Jag hade aldrig kunnat tänka mig att jag skulle få så mycket positivt kring just den straffen.
– Jag får fortfarande höra om den vilket självklart är otroligt roligt. Det är ändå att få vinna mästerskapet som känns bäst.
Den här artikeln handlar om: