“Jag blev chockad – kan de göra så här?”

Foton: Bildbyrån

Edwin Hedberg har en minst sagt händelserik säsong bakom sig. För att sammanfatta det hela börjar vi med att backa bandet tillbaka till sensommaren 2019. 

Den 5 september, bara en dryg vecka SHL-premiären mot Oskarshamn, låter Skellefteå AIK meddela att forwarden Edwin Hedberg lämnar klubben.

Avskedet från västerbottningarna blev startskottet på en säsong modell stökigare för 26-åringen från Östersund. Han tillbringade säsongen 2018/19 samt hela fjolårets försäsong, två CHL-matcher inkluderade, i klubben innan situationen i Skellefteå till slut blev ohållbar för den Tre Kronor-meriterade forwarden.

– Jag var stationerad i tredje- eller fjärdekedjan under mitt första år i Skellefteå. År två var tanken att jag skulle ta en lite offensivare roll och kanske få spela powerplay och så där, säger Hedberg till Hockeysverige.
– Men efter försäsongen kom vi fram till att det förmodligen skulle bli ganska tufft för mig att få den speltid jag ville ha. Jag behövde en offensivare roll för att ta nästa steg.

Den rollen var inte något som Skellefteå kunde erbjuda och i stället valde parterna att gå skilda vägar. Hedberg ser dock tillbaka på tiden i klubben med värme.

– Det året jag gjorde däruppe var sjukt lärorikt. Att få vara omringad av så pass bra spelare som vi hade den säsongen och att få vara i en så krävande miljö var väldigt givande för mig. Det är absolut inget val jag ångrar. Jag lärde mig sjukt mycket, menar Hedberg.

HITTADE RÄTT I FINLAND

Det skulle dock inte dröja länge innan Hedberg hade hittat en ny klubbadress. Samtidigt som det stod klart att 26-åringen hade gjort sitt i Västerbotten presenterades han av den finska Liiga-klubben Ässät från Björneborg.

– Jag var lite sugen på finska ligan och sen var det rätt bra tajmning får man säga, allting gick väldigt fort. Ässät hade hållit koll på mig och de kom med ett erbjudande väldigt fort efter att det stod klart att det inte skulle bli någon fortsättning i Skellefteå. Där kunde jag få den där rollen jag var ute efter, så i slutändan var det ett ganska lätt beslut att skriva på för Ässät.

Hedberg fick en bra start på sejouren i Ässät. Han blev målskytt i debuten för sin nya klubb och följde sedan upp det med att göra ytterligare två mål på tre matcher. 

Då valde de helt enkelt att skeppa iväg mig.

Under hösten hamnade sedan både Hedberg och Ässät sedan i en lite tyngre period, men sakta men säkert började 26-åringen hittade tillbaka till målformen. I november blev Hedberg målskytt i tre raka matcher. 

Kort därefter var det dags att packa väskorna igen.

– Jag blev chockad – kan de göra så här? Jag gick mot min bästa säsong på länge, men de såg ingen framtid för mig där. De ville göra förändringar direkt och ville väl spara lite pengar.
– Det var helt och hållet deras initiativ. Jag låg i toppen av lönelistan i laget och de såg väl inte någon större framtid för mig i klubben. Då valde de helt enkelt att skeppa iväg mig.

"JAG HADE JÄVLIGT KUL DÄR"

Hedberg var dock medveten om risken. Att spelare i klubbar som ser ut att missa slutspel i Finland får lämna sina respektive lag under pågående säsong är inget nytt fenomen.

– Ligan är ju stängd, så jag visste att den här typen av grejen är rätt vanlig i Finland. Det var rätt många som rök under slutskedet av säsongen. Fler svenskar fick flytta också, så egentligen var det väl inget konstigt, men det kändes lite märkligt när man gick mot sin bästa säsong… Men det är väl ingenting som de tänker på. De ser till föreningens bästa och det måste man respektera.

Trots det hastiga avslutet i Ässät var tiden i Björneborgsklubben otroligt värdefull för Hedberg. Totalt blev det elva poäng på 24 matcher för 26-åringen, fördelat på nio fullträffar och två passningspoäng. 

Men, det viktigaste av allt, enligt honom själv; han hittade äntligen tillbaka till den den där genuina hockeyglädjen.

– Jag hade jävligt kul där. Jag hittade glädjen till hockeyn igen. Jag fick spela förstauppställning, powerplay… Jag fick igång mitt kreativa hockeyspelande igen. När väl kreativiteten kom igång så kom även glädjen till hockeyn igen. Det var ett par riktigt roliga månader där. Jag är väldigt nöjd med min sejour där, jag fick igång målskyttet och fick äntligen göra lite poäng igen. Jag kunde inte ha förväntat mig ett mycket bättre resultat med tanke på att jag inte hade lirat den typen av offensiv hockey på länge.

"DE KANSKE SKULLE SLUTA BETALA MIG?"

Istället för fortsatt spel i Ässät fortsatte, och avslutades, säsongen i tjeckiska Litvínov för Hedberg. 

– Det var lite annorlunda, skrattar Hedberg.
– Jag hade ingen som helst koll på ligan innan jag kom dit. Man vet hur Tjeckien är som landslag och att de fostrar bra spelare, men ligan i sig hade jag inget grepp om. Men jag skulle säga att det är en riktigt bra liga, bättre än den finska. Den är betydligt jämnare. Hockeyn i Tjeckien är ganska stängd och man spelar mycket på utsida, så... Den är rätt defensiv.
– Det var kanske inte något för mig. Spelet därnere passar inte mig speciellt bra, men ligan håller en grym standard.

De bryr sig väl egentligen inte om jag skulle gått sönder för resten av karriären.

Nej, spelet i Tjeckien kanske inte riktigt passade Hedberg. På de tolv matcher han hann spela för bottenlaget producerade 26-åringen blygsamma tre assist. Förklaringen till den lite svagare poängproduktion kan dock finnas i det faktum de skadeproblem som han drogs med under säsongsavslutningen.

– Jag blev skadad i princip direkt jag kom dit. Jag försökte mest spela för egen överlevnad den sista tiden. Jag åkte hem några veckor för att rehabba, men sen åkte jag ner igen och spelade de fem sista matcherna. Vi höll på att åka ur och fick spela en helt avgörande match för vår överlevnad mot Kladno, (Jaromir) Jagrs lag.
– Så jag var alltså tvungen att ta mig tillbaka till Tjeckien, fast jag egentligen inte var fräsch nog för att spela. Det är kanske lite annorlunda tänk kring mig som import, jag kom in sent och det fanns ingen långsiktig plan för mig, direkt. De bryr sig väl egentligen inte om jag skulle gått sönder för resten av karriären. Där sliter och slänger man lite mer med spelarna.

Hur var det då, att sätta sig på flyget ner till Tjeckien fast du visste att du inte var fräsch nog för att spela?
– Skulle jag stanna hemma så vet jag inte vad som skulle hända. De kanske skulle bryta kontraktet och sluta betala mig? Då var det bara att åka ner och snöra på sig grejerna igen.
– Jag lyckades ta mig igenom de sista matcherna och vi vann sista matchen, så vi höll oss kvar. Slutet gott, allting gott, skrattar Hedberg.

”HADE BETYTT MYCKET ATT FÅ SPELA I MODO IGEN”  

Nu har Hedberg sedan en tid tillbaka landat hemma i Sverige och befinner sig för tillfället i Örnsköldsvik där han sköter sommarträningen tillsammans med Kärpät-svensken Ludwig Byström.

Med den gångna säsongens kaos i backspegeln hoppas Hedberg nu hitta lite trygghet i vardagen igen. 

– Nu har jag hattat runt en hel del de senaste åren och då blir det nästan så att man spelar för sig själv, speciellt under fjolåret där man egentligen bara försökte överleva säsongsavslutningen, säger Hedberg och fortsätter:
– Jag är väldigt kluven angående framtiden. Nu är väl egentligen första gången som jag har fått tid att tänka över min framtid på riktigt och ta ett bra beslut. Jag är inte ung, men inte jättegammal heller, så jag vill hamna på en plats jag trivs på och där man kan se sig själv under en lite längre tid.
– Nu vill jag spela för något som betyder lite mer än så. Sen vart det är, det håller jag fortfarande på att klura på. Men Sverige är det som lockar mest, så det är här hemma jag letar främst. Att få vinna något här i Sverige vore otroligt stort.

Försäsongsträningen bedrivs som sagt redan i Örnsköldsvik. 

För Hockeysverige berättar Hedberg också att han är öppen med att han gärna ser sin hockeyframtid i stan.

– Absolut vore det intressant. Det har varit intressant många gånger när man haft utgående kontrakt. Jag trivs otroligt bra i Övik och Modo är väl den klubben som jag känner mest för. Så det vore inte alls konstigt.
– Självklart vore det en rolig grej. Det hade betytt mycket för mig att få spela i Modo igen. 

Lite mer än att spela i Litvínov?
– Om vi säger så här: Jag bytte nummer tre gånger på elva matcher. Varför? Jag har inte en aning. Men något säger det väl? Det vore ju kul att få vara i lite tryggare händer än så, skrattar Hedberg.

När vill du ha saker och ting på plats inför nästa säsong?
– Det är ingen stress just nu, egentligen. Jag skulle kunna vänta fram till i juli innan jag tar ett beslut. Sen är det inte helt lätt att göra klart med några klubbar än.
– Nu känner jag också att jag har tid och vänta. Jag vill ta rätt beslut.