Syntetis kan vara lösningen på isproblematiken

Flera ishockeylag i Stockholmsområdet har skrikit sig hesa över bristen på isytor i Stockholm. Redan förra året rapporterade P4 Stockholm att föreningar skulle tvingas att tacka nej till barn som ville börja spela hockey. Det fanns helt enkelt inte isytor nog. Stockholm ishockeyförbund rapporterade om att det behövdes tio isytor till för att nå en normal nivå i jämförelse med övriga landet. Politikerna sägs jobba med frågan, men hittills har inget konkret hänt. Men SHL-meriterade, före detta VD och sportchef i Vita hästen, Fredrik Jensen tycks ha hittat lösningen på problemet som många så uppgivet skriker om. 

Syntetis. 

Numera arbetar Fredrik Jensen som ambassadör för företaget Glice, som tillverkar och levererar syntetis. Glice är ledande inom branschen och har flera goda referenser från bland annat NHL-spelaren Mike Weaver. 

– Till en början var jag skeptisk till konceptet syntetis. Men efter att jag testade själv så blev jag positivt överraskad, säger Fredrik Jensen.

”VANLIGT I VARMA LÄNDER”

Hur känns det att åka på syntetis?
– Det är lite mer trögåkt än naturis, givetvis. Man får trycka lite mer än vanligt i skridskoåkningen, men det är samma sak att göra ”hockeystopp” och svängar. Fördelen med att det är lite mer trögåkt är att det blir riktigt bra träning. Det kan jämföras med att springa med ett litet motstånd. När du släpper motståndet så får du en riktigt bra fart.

Syntetis är alltså ett komplement till riktig is, som kan användas året om. Känslan att åka på isen är nästintill densamma som riktig. Det är även ett miljövänligare alternativ än en vanlig is som behöver ständigt underhåll. Det är även ett billigare alternativ i längden. 

– Skridskoåkning är en naturlig del i den svenska folksjälen. Men med rådande klimatförändringar försvinner den naturliga isen och den spontana skridskoåkningen på sjöar och rinkar utomhus. Syntetis kan fylla den luckan.

”Skridskoåkning är en naturlig del i den svenska folksjälen”, säger Fredrik Jensen. Foto: Lennart Månsson/Bildbyrån

Det här verkar vara något nytt, men ändå inte?
– Syntetis är vanligt i varma länder, som arabländerna. Det finns också en stor efterfrågan i Nordamerika, där används det som ett bra komplement för teknikträning och skridskoteknik. Man behöver inte heller en fullstor isrink varje gång man ska träna. Ibland kan det räcka med en zon. Det är också en positiv sak med syntetis. Du kan anpassa storleken till behovet. 

”SVENSK HOCKEY ÄR LITE KONSERVATIV”

Är det här framtiden?
– Svårt att säga, men jag tror det. Det finns en viss skepsis från ishockeyförbunden. Men jag menar på att det går att jämföra med konstgräs inom fotbollen. Nu har konstgräs kommit väldigt långt i utvecklingen, men varför skulle det inte kunna fungera på ett liknande sätt inom hockeyn? Syntetis är en bra start för att få upp fler isytor. 

Hur skulle det här påverka svensk ishockey på lång sikt?
– Jag tror att vi skulle få lättare att locka fler ungdomar och barn. Det är en utmaning när istillgängliheten är så låg som den är nu. Det finns klubbar som snart måste börja tacka nej till nya spelare, vilket är helt absurt. Tillväxten skulle frodas och det skulle inte bli så många som går över till innebandy vilket är ett mer lättillgängligt alternativ som vintersport. Syntetis är det naturliga komplementet till traditionella ishallar. 

Men vad är det då som stoppar att syntetis blir det naturliga komplementet?
– Svensk hockey är kanske lite konservativ. Man måste våga satsa pengar på det här. Syntetis är dyrt, men det blir billigare i längden än vad en vanlig ishall kostar.