“Har aldrig ritat särskilt mycket”
Han säger själv att han inte är så bra på att rita och vid varje leverans av en nylackerad målvaktsmask är han nervös för vad mottagaren ska tycka. Än så länge är det dock ingen som har gnällt över Björn Johanssons alster och efter en uppmärksammad mask i höstas väller nu förfrågningarna in.
— När man skickar iväg maskerna så sitter man nästan och vaktar vid telefonen, ”Shit, nu ringer de”, berättar Björn Johansson, a.k.a 036Kustom, för hockeysverige.se.
VÄSTRA HÖREDA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Två hundar hälsar oss välkomna när Björn Johansson låser upp dörren till villan på landet några kilometer utanför Lekeryd, en liten ort som i sin tur ligger strax utanför Huskvarna.
— De är snälla, lugnar husägaren innan hockeysverige.se visas längre in i huset.
“SLUTA ALDRIG MED DET DU HÅLLER PÅ MED”
Under artistnamnet 036Kustom fick Björn Johansson något av ett genombrott på sociala medier i höstas när han målade en målvaktsmask till HC Dalens burväktare David Elmgren.
— Det var nog den som fick det att explodera litegrann, att det spred sig lite mer över landet. Efter den har det varit allt från Herlev i Danmark till Björklöven, berättar Björn Johansson och fortsätter:
— Folk skrev i stil med ”För guds skull, sluta aldrig med det du håller på med.” Det var skoj och David var väl väldigt glad över den masken också.
Det går inte ta miste på David Elmgrens glädje över masken när vi ringer upp och frågar.
— Jag är jättenöjd med den och tycker den blev så som vi ville ha den. Jag har aldrig haft en målad mask tidigare och det kommer alltid vara ett minne på så sätt och något jag kan se tillbaka på efter karriären, säger 27-åringen som i sommar ska representera Melbourne Ice i den australiensiska ligan. Om det blir spel där vill säga, med tanke på Corona-viruset.
Ett av motiven var Stefan Liv och den bortgångne målvaktens popularitet kan säkerligen ha bidragit till den rikliga spridningen över world wide web.
Masken föreställande bland annat Stefan Liv blev något av ett genombrott. Foto: Instagram/036Kustom
Hur kommer det sig att du började med att måla masker?
— Jag har jobbat med fordonslackering i tio år och när jag var yngre så spelade jag hockey i Nässjö. Som så många andra tog karriären slut tidigt, men jag har kompisar som har fortsatt spela och från början kom det från dem, att de ville att jag skulle testa att göra en hjälm, berättar Björn Johansson samtidigt som vi går upp trappan med husets hundar i bakhasorna.
KOMPISARNA FRÅGADE
För några år sedan tog han upp hockeykarriären igen och började spela i Jönköpingslaget Black Wings i division 4.
— Givetvis så målade jag en mask till mig själv då och sedan rullade det på. Det blev så att de jag känner kom någon gång om året och gjorde en ny mask. Men det har varit lokalt.
Vi slår oss ner i varsin fåtölj i det rymliga TV-rummet och börjar prata lite om de masker som ligger framme för beskådan. Det är ungefär här Björn Johansson chockar hockeysverige.se:s utsände genom att berätta att han inte alls trodde han kunde rita så detaljerat som krävs.
— Det var ingenting jag visste egentligen. Jag har aldrig ritat särskilt mycket eller så. Jag kanske alltid har velat rita lite bättre, men när man var yngre så hade man inte tålamod. Man försökte, men sen för några år sedan när jag började leka med airbrushen så blev det enklare på något sätt. Jag vet inte hur, men jag har nog lite lättare för att visualisera hur det ska se hur det ska se ut med skuggningar och sånt där, och det blev på något sätt lite lättare att åstadkomma den effekten med airbrushen än med en penna.
Två av Björns alster ligger framme för beskådan i TV-rummet. Foto: Henrik Skoglund
Det är intressant, du upptäckte alltså när du började med airbrushen att du hade en konstnär i dig?
— Ja. Det är ett gäng i släkten som är väldigt konstnärliga av sig och mamma brukar säga det att ”det låg väl något där som du inte visste om.”
BILINTRESSET GRUNDEN
Det är bilintresset som ligger till grund. För en del år sedan så var det väldigt populärt med motivlackering på bilar och han köpte en air-brush för att måla själv.
— Efter ett tag så la man ner det där, när man insåg hur svårt det var. Men sen kom intresset tillbaka igen och samtidigt hade man blivit lite äldre och hade mer tålamod.
Med tiden så vågade han utmana sig själv i målandet och började göra mer avancerade masker. En milstolpe var när han gjorde en åt en målvakt i Gislaved.
— När den masken kom ut på sociala medier så blev den väldigt uppskattad och folk tyckte den var väldigt bra gjord. Det var väl där någonstans det började rulla på.
— Men det är väl egentligen sista året nu som det snurrat på ordentligt med masker. Fram tills för ett år sedan så kanske jag gjorde två-tre per säsong, nu har det varit snart 40.
Utöver masken till David Elmgren så har han även målat till bland andra HV-målvakterna Alba Gonzalo och Anna Amholt. Men i övrigt så är det mest beställningar från ungdoms- och juniormålvakter
— Anledningen till det är nog sociala medier tror jag, att de själva hänger mycket där. Många hjälmar har varit så att man blivit kontaktad via Instagram.
— Sen är det en del som kommer i kontakt med mig som en plan B också. För de har försökt komma i kontakt med David Gunnarsson.
Det kryllar inte direkt av människor som bemästrar hantverket att skapa magi av hjälmarna.
— Jag har försökt att forska i det där på senare tid, vilka vi är som håller på med masker. Men vi verkar inte vara så många i landet, inte som har nischat sig så hårt på målvaktsmasker i alla fall.
DAVEART ÄR FÖREBILDEN
Björn Johansson har ett heltidsjobb vid sidan av maskmålandet och utöver det och familjelivet så är han även målvaktstränare i HV Ungdom samt att han är med på en målvaktscamp på det småländska höglandet några gånger per säsong. Att hålla på med maskmålandet på heltid är ingenting som just nu finns med i planeringen.
— Nej, inte än i alla fall. Nu kan ju ändå skylla på att jag har ett vanligt jobb också, många av hjälmarna ligger kanske här i tre-fyra veckor, vilket inte verkar vara särskilt konstigt, för när jag pratar med branschkollegor i Nordamerika så har de leveranstider på ibland ett halvår. Men där är marknaden och efterfrågan enormt stor också.
— Jag gör detta till 95 procent för att jag tycker det är kul själv.
Björn "036Kustom" Johansson i sin ateljé. Foto: Henrik Skoglund
Vi reser oss ut de oförskämt bekväma fåtöljerna och går in i verkstaden där hjälmarna målas. Hårdrocken dunkar ut ur högtalarna medan han berättar att han har några maskmålare i Nordamerika som han utbyter tankar och idéer med. Men den största inspiratören finns på betydligt närmare håll, David Gunnarsson, eller DaveArt som han är mer känd som.
— Jag tycker han är...Han får ju allting att flyta ihop så fruktansvärt bra. Utan att behöva dra en linje eller ett streck och göra ett fält av det. Allting är bara ”sccchwop”, det är ett ”flow” av det. Han är helt fantastisk på det.
Är målet att ta upp kampen med DaveArt?
— Nja. Jag hade nog kanske inte velat konkurrera med honom, han kommer alltid vara...Även om han skulle sluta abrupt imorgon så kommer han fortfarande vara en legendar och för alltid vara den som står längst upp, berättar 036Kustom och nu brinner det nästan i ögonen på honom.
— Det finns ingen som kan mäta sig med honom. Kanske tekniskt i detaljnivå, i utförandet. Men inte på det sättet som han får ihop en mask på, han får det här flödet...Att det går från ett porträtt till ett annat utan att det märks, det bara faller över naturligt. Att få helheten på masken, jag har inte sett någon annan som lyckas med det.
För en vanlig dödlig så kan det vara svårt att bedöma en målning på detaljnivå, men om du skulle gradera hur du själv ligger till jämfört med DaveArt?
— Ja du, han är en 23-24 år före mig...
— Det beror på hur man graderar det, men säg att han är en tia så kanske jag är en femma-sexa.
— Men hade det inte varit för honom, så hade ju inte jag varit där jag är. Jag tar så mycket inspiration...
Hur går det till när ett arbete startas, får du en färdig skiss av målvakterna eller skissar ni tillsammans?
— Oftast så hör de av sig med önskemål om att de vill ha en lackad mask och så vet de ungefär vad de vill ha på den. Sen har jag några enstaka som kommit med färdiga skisser.
— Om jag inte tycker att det funkar ihop så säger jag vad jag ska ändra på, jag kanske flyttar lite saker. Många gånger så lyckas man få in allt de vill ha men man flyttar runt det och byter lite färger och effekter.
"EXTREMT SJÄLVKRITISK"
Björn Johansson fortsätter att berätta samtidigt som han drar igång airbrushen för att demonstrera hur det går till när man målar en mask. Kompressorn brummar i takt med musiken från högtalaren.
— De kommer och har en idé, sen börjar jag rita lite...Som jag är dålig på, lägger han till och skrattar.
— Sen skickar vi lite mejl och bilder fram och tillbaka och tillslut så är vi överens. Men för det mesta är det ”Jag har varit inne på ditt Instagram-konto och kollat, jag är jätteimponerad. Jag vill ha min klubblogga och typ de här färgerna och det här porträttet eller texten eller någonting. Kör bara, du får fria händer.”
Björn JohanssonFoto: Henrik Skoglund
Liksom de flesta som jobbar med skapande så finns det en ådra av tvivel med de färdiga resultaten.
— Jag är extremt självkritisk. Vartenda gång jag skickar iväg en mask eller lämnar en mask personligen så är jag så fruktansvärt nervös, nästan så jag skakar lite. Det är ofta någonting som inte blev riktigt som jag tänkt att det skulle bli. Men det är ingen som varit missnöjd än.
— När man skickar iväg maskerna så sitter man nästan och vaktar vid telefonen, ”shit, nu ringer de”, säger han och skrattar.
Vad har du för mål med det här?
— Det är klart...Någonstans kanske man önskar och hoppas att det skulle bli något av det, något slags heltidsarbete. Men jag ville inte heller hamna i en situation där jag bränner ut mig själv på att sitta och måla masker, att jag skulle känna att det blev tråkigt tillslut.
— Ibland ploppar det upp en del som gör en del hjälmar och sedan försvinner de lika snabb och sedan gör de något helt annat. Jag vet inte, jag har inga ambitioner på så sätt att tjäna en massa pengar på det här.
TV: Första NHL-mötet med lillebror
Den här artikeln handlar om: