Den historiska förbundskaptenen: ”Självklart skulle det göra Sverige bättre om vi fick möta USA och Kanada mer”
Hon blev Sveriges första kvinnliga förbundskapten inom ishockeyn när hon tackade ja till att ta över U18-landslaget. Nu siktar Ylva Lindberg på att ta tillbaka svensk juniorishockey på damsidan till världstoppen.
– Det blir en häftig utmaning, säger hon till hockeysverige.se.
FARSTA (HOCKEYSVERIGE.SE)
Ylva Lindberg blev Sveriges första kvinnliga förbundskapten på hockeysidan då hon tackade ja till jobbet som ansvarig för U18-landslaget. Damhockeyn i Sverige har fått en ganska stor uppmärksamhet den här säsongen, mycket tack vare VM i Malmö som avslutades första helgen. Men hur står sig svensk tjejhockey internationellt?
Hockeysverige.se slog sig ner på ett fik i Farsta Centrum tillsammans med Ylva Lindberg för att söka svar på den och många fler frågor kring damhockeyn.
– Jag är ganska ny i den här rollen och har ännu inte riktigt hunnit sätta mig in i allt, men jag ska börja med att se på film från senaste VM i Buffalo för att se hur det såg ut.
– Klart att det har varit några år även där då man inte tagit medalj. Tidigare år brukade vi ta medalj på U18-mästerskapen och givetvis ska vi klura på hur vi ska komma till en nivå där vi tävlar om medaljerna igen.
Vad har du för tankar kring hur man ska nå dit?
– Vi ska försöka skapa en miljö där först och främst tjejerna växer som människor. Självklart också att vi ger dem en bra utbildning och utveckling som hockeyspelare med camper och så vidare och i slutändan att vi lyckas bygga ihop ett lag som ska prestera tillsammans.
– Det blir vår delikata uppgift att sätta ihop ett lag när det blir mästerskap, ett lag som kan slåss om medaljerna, det är vad det handlar om. Jag tror att på U18-sidan handlar det även mycket om att på camperna så frön och skicka med tjejerna så mycket som möjligt att jobba med hemma eftersom det inte är många tillfällen under säsongen som vi samlas.
Många tjejer talar om att man vill ha ett större utbyte med lag från Kanada och USA för att utvecklas. Svenska klubblag gör inte det i någon större omfattning och det tror Ylva Lindberg handlar om att det inte finns dom ekonomiska resurserna i klubbarna.
– För många landar det ändå i ekonomiska resurser. Skulle någon klubb hitta ett sätt att samarbeta så kanske vi kan hitta vägar som gör att det inte behöver vara så dyrt. Det går säkert, men det gäller att hitta rätt kanal för det.
– Jag kommer ihåg från den tiden jag spelade själv. Då mötte vi Kanada mycket med landslaget och självklart ger det resultat att få spela mot lag som är bättre, absolut.
Kan du se att förbundet kan gå in och stötta ett sådant utbyte?
– Förbundet har landslagsprogrammet och dit går pengarna för att se till att landslagens säsong fungerar. Det kommer nog bli svårt att få pengar den vägen.
– Däremot kanske det går att hitta sponsorer ute i föreningarna eller att Riksserieföreningen på något vis kan komma fram till något samarbete. Det går säkert, men jag har ingen lösning på det, tyvärr.
Har unga spelare i Sverige bra förebilder inom damhockeyn, jag tänker då bland annat på hur exempelvis Danijela Rundqvist deltagande i Mästarnas mästare kan påverka rekryteringen positivt?
– Jag tycker att det har varit lite tunt ett tag, men det kändes att VM:et i Malmö öppnade upp lite grann i alla fall. Erika Grahm syntes en hel del och så vidare. Tjejerna börjar kliva fram mer och mer, men det har varit stiltje i några år.
– Allt hänger mycket ihop med om man vinner medaljer eller inte. Låt oss säga att man vinner en bronsmedalj, det ger helt klart ett större eko. Även ett hemma-VM som vi nu hade är ett fönster utåt, att småtjejerna som var och tittade eller såg matcherna på TV får upp ögonen för att det finns tjejer som spelar med Tre Kronor-tröjan på sig.
Är tjejerna lite för dåliga på att ta för sig och våga synas medialt?
– De är inte fega, men det har inte heller varit så stor uppmärksamhet på damhockeyn. Det har underlättat lite att det skrivs mer på sociala medier och så vidare. Samtidigt har Riksserien profilerats lite hårdare senaste säsongen inför Malmö-VM, det är bra.
– Förhoppningsvis fortsätter det här. Det kan belysa att det finns duktiga svenska tjejer också. Sedan är det alltid kul med utländska spelarna som kommer hit och blir profiler, men självklart vill vi också ha fram starka svenska profiler.
Förra säsongen tränade Ylva Lindberg tillsammans med Stefan af Bjur AIK, men till den kommande säsongen antog hon alltså utmaningen att bli förbundskapten för U18-landslaget.
– Jag blev helt enkelt tillfrågad om jag ville ha det här jobbet. Jag funderade en kort tid, men det är ett jobb som det är otroligt svårt att tacka nej till. Det är en ära samtidigt som det är en häftig utmaning. Samtidigt passade det rätt bra in i livet just nu.
– Jag var jätteglad över att få frågan, men det var oväntat. Jag blev överraskad men jätteglad och stolt såklart. Stolt ska man vara om man får den här frågan.
– Nu hade jag bestämt mig för att göra tre säsonger i AIK för att se hur långt man kunde nå med det laget. Det var jag klar med och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra nästa säsong. Då dök den här frågan upp och det kändes rätt att tacka ja.
Hur kommer det synas att Ylva Lindberg leder U18-landslaget framöver?
– Jag hoppas att vi ska kunna bygga en miljö där vi kan få tjejerna att prestera lite över sin förmåga. Det är en drömbild som jag har.
– När du kommer till ett mästerskap och jobbat med dom här tjejerna på camperna under säsongen, när du står där och tjejerna presterar lite bättre än vad dom normalt gör, då har man lyckats. Att dom har tryggheten, modet och känslan. Att man har ett lag som är halvt under isen när man går in i ett mästerskap är något man absolut inte vill ha.
– Som sagt var, det är en drömbild jag har och jag hoppas också att kunna leverera den. Det är självklart mycket jobb på vägen för att hamna där. För mig är det dessutom nytt att inte ha tjejerna varje dag. Det har jag inte varit med om förut.
Hur kommer du jobba för att få en bra bild av hur det ser ut i dom olika klubbarna på ungdomssidan?
– Självklart är det kul att få jobba med dom bästa och deras utveckling. Det blir en ny utmaning att man inte kan påverka tjejerna varje dag, utan det är med lagen som dom ska fortsätta sin väg till att bli en bättre hockeyspelare. Klart att det kan innebära en del svårigheter.
Kommer du tackla det problemet med att åka ut till klubbarna och träffa tjejerna och deras ledare?
– Ja, det är tanken. Om jag inte hinner besöka alla så ska jag i alla fall ringa och ta en personlig kontakt.
– Det handlar om både tid och att scoutingbudgeten inte är så stor. Men jag ska göra allt jag kan givetvis för att skapa en bra kontakt med klubbarna som har spelare som är aktuella. Stålbucklan är bra eftersom jag där får se många spelare i alla fall. Sedan drar regionscamperna väldigt mycket spelare runt om i landet.
Ylva Lindberg kommer givetvis jobba tajt med damernas förbundskapten Leif Boork, något hon ser fram emot.
– Det ska bli jättekul. Jag tycker att han gör ett bra jobb med Damkronorna och det känns som att han har något på gång där som alla är överens om. Förhoppningen är att spelarna ska känna igen sig när man kommer upp dit. Det ska inte vara så att när man gått igenom en U18 karriär och kommer upp till Damkronorna så förstår man ingenting.
Pratade du med Leif Boork innan du tackade ja till förbundskaptensjobbet?
– Nej!
Vi pratade tidigare om klubblagsutbytet med USA och Kanada, men hur vill du se att utbytet på landslagsnivå med dom länderna utvecklas?
– För U18 ligger mycket fokus på camperna som är. Sedan har vi en fyrnationersturnering, men där är inte USA och Kanada med. Vi möter sedan Finland i några landskamper, men jag tror att det bara blir i VM som vi möter Kanada och USA.
– Självklart att det skulle göra svenska tjejerna bättre om vi fick möta USA och Kanada i flera matcher. Sedan har jag ingen aning om det finns intresse eller ekonomi för det hos USA och Kanada. Det får vi jobba med att ta reda på.
Borde fler av våra tjejer sticka över till USA och Kanada för att få en sin hockeyutbildning på college?
– Får man chansen att komma till ett college som har en bra hockeyutbildning samtidigt som det är en bra skola så tycker jag absolut att man ska göra det. Jag tror att det är något som gynnar dig både som människa och hockeyspelare.
– Det är inte alla college som gör dig till en bättre hockeyspelare. Kommer du till en bra skola så absolut, ta chansen. Vill du bli en bättre hockeyspelare tror jag att det är viktigt att du hamnar på ett bra college där damhockeyn är prioriterad.
Tror du att vi kan vi bygga något motsvarade i Sverige?
– Jag vet att det har väckts några idéer om att ha någon form av juniorserie byggd på hockeygymnasium där det finns rena tjejklasser. Det här har jag bara hört lite löst att man börjat spåna kring. Självklart vore det bästa om man hade en juniorserie upp till J20 eller J18.
Det påminner om collegehockeyns idé, är det här något du skulle föredra?
– Jag tror på bra matcher mot tufft motstånd. Ihop med bra träning så blir man då en bättre hockeyspelare. Jag tror absolut på att matcha mot jämnåriga.
– Ibland kan det vara så att du som väldigt ung tappar ett steg om du måste söka dig till ett damlag istället för att kunna spela i ett juniorlag för att utveckla det här ”skillsmässigt”. Kommer du till ett seniorlag och Riksserien kanske du inte får spela ut på samma sätt som du får göra i ett juniorlag där kraven på resultat inte finns i samma utsträckning.
En sista fråga Ylva, när tar vi en medalj i VM på U18-sidan nästa gång?
– Förhoppningsvis i Januari, säger Ylva Lindberg med ett leende innan hon fortsätter:
– Förbundet har som mål att man ska ta medalj på varje mästerskap och självklart gäller det för oss också. Sedan behöver vi ta reda på vad vi måste göra för att ta oss dit. Det blir så att säga mitt jobb ihop med de övriga i ledarteamet.
Den här artikeln handlar om: