Drömläget i Toronto bäddar för svensk rookiesuccé: ”Har en tro på mig själv”

En drömsäsong följs av en drömchans. Efter att ha vunnit Calder Cup med Toronto Marlies och utsetts till slutspelets MVP går Andreas Johnsson mot en spännande säsong med Toronto Maple Leafs. Hockeysverige.se ringde upp rookien som smyger i skuggan av Elias Pettersson och Rasmus Dahlin.
– Jag känner att jag kan spela i NHL, säger 23-åringen.

Termometern ligger stadigt runt 30 grader. I ett bastuhett gym i Göteborg har Andreas Johnsson genomfört dagens träningspass under tidigare friidrottstränaren Peter Fröbergs ledning. I Fröbergs träningsgrupp finns även spelare som Fredrik Pettersson, Victor Backman och Mathias Porseland. Men de ligger i en helt annan fas av träningen än Johnsson gör. Medan de gör sig redo för att ansluta till sina klubbar i Schweiz respektive Finland är det bara en månad sedan Johnssons säsong tog slut. På allra bästa sätt.

I mitten av juni blev den tidigare Frölundaforwarden Calder Cup-mästare med Toronto Marlies i AHL. Detta tillsammans med sex andra svenskar – Calle Rosén, Timothy Liljegren, Andreas Borgman, Pierre Engvall, Carl Grundström och Dmytro Timashov.
– Jag hade aldrig spelat hockey i mitten av juni tidigare, skrockar Johnsson över telefon från Göteborg.
– När jag ser tillbaka på allt är det mest glädje. Jag tänkte aldrig på att det var sådan lång säsong, men nu känner man ”herregud, det är redan i mitten av juli”. Det blir lite annorlunda förberedelser inför nästa säsong. Det går inte riktigt att ha samma träningsupplägg som innan när det blir kortare tid att jobba med.

Johnsson missade inledningen av Marlies Calder Cup-resa eftersom han hade spelat till sig en ordinarie tröja i Toronto Maple Leafs i slutet av grundserien. Men när han väl skickades ned efter förlusten mot Boston Bruins i Stanley Cup blev han omgående en av de drivande spelarna för Marlies.
– Jag hade ändå spelat där hela säsongen och hela förra. Jag har skaffat många kompisar och det var en väldigt god stämning i laget. Det var såklart väldigt tråkigt att åka ur (med Maple Leafs), men när jag kom tillbaka och träffade alla killar som jag spelat med i två år gav det mig ny energi. Det var kul att spela där med dem. På så sätt var det inte jobbigt att komma ned. Tvärtom, förklarar han.

MEST VÄRDEFULL I CALDER CUP

Efter en grundserie i AHL där han hade snittat en poäng per match över 54 matcher tog han sitt spel till nästa nivå i slutspelet. På 16 matcher sköt han tio mål och gjorde 24 poäng. Bäst av samtliga spelare i Calder Cup.
– Jag fick lite mer självförtroende efter att ha kommit upp i NHL, spelat några matcher och framför allt spelat bra där. Jag kom ned med stort självförtroende så jag tror det hjälpte att jag fick några matcher med Leafs, säger Andreas Johnsson som fann kemi med finländaren Miro Aaltonen och landsmannen Grundström sedan han anslutit till Marlies från Frölunda.
– Jag hade spelat med Aaltonen nästan hela säsongen. Sedan kom Carl in och gjorde det jättebra. Vi klickade alla tre. Det är kul, för det är inte jätteofta man hittar kedjekamrater som det klickar så bra med. Vi hade väldigt kul ihop och det märktes på isen.

Foto: Bildbyrån

Toronto Marlies tog hem sin första Calder Cup-titel efter 4–3 i matcher mot Texas Stars i finalen. Den sjunde och avgörande finalen i Ricoh Coliseum hemma i Toronto vanns med 6–1. Johnsson sköt två av målen och hade en assist. Under firandet av mästerskapstiteln fick han Jack A. Butterfield Trophy som slutspelets mest värdefulle spelare – AHL:s motsvarighet till Conn Smythe Trophy. Det är ett pris som endast två svenskar vunnit tidigare, Johan ”Honken” Holmqvist 2003 och Robin Lehner 2011.

Johnsson visste att möjligheten fanns att han skulle få priset, men förväntade sig nästan att en annan av Marlies hjältar skulle lägga beslag på det i stället.
– Det var kul att få priset. Sedan tycker jag att vår målvakt Garret Sparks var helt fantastisk och höll nere siffrorna i vissa av matcherna. Han räddade oss i början av slutspelet och var anledningen till att vi vann några av serierna med 4–0 där. Han vann matcher åt oss och var riktigt, riktigt bra även i finalen. Det känns som han är en NHL-målvakt. Han var fantastisk hela året.

DRAFTADES I SJUNDE RUNDAN

Sparks i all ära. Det var Johnsson som fick de stora hyllningarna efteråt. Sportsnets Chris Johnston skrev en lång text om ”en spelare som aldrig kommer att behöva spela AHL-hockey” igen och både lagkamrater och coacher hyllade 23-åringen för hans insats under slutspelet.

Att sonen till gamle Frölundahjälten Jonas Johnson har satt sig i den sits han nu befinner sig i är imponerande på många sätt. Speciellt när man betänker att han valdes som 202:a spelare i sjunde och sista rundan av draften 2013, hämmad av en astma han inte visste att han hade. Rätt medicinering bidrog till ett explosivt genombrott i SHL med flera produktiva säsonger i Frölunda innan han efter 129 AHL-matcher de två senaste säsongerna slutligen fick ta klivet upp i NHL.
– Han är en väldigt, väldigt speciell grabb. Han har tagit den långa vägen hit och är ännu ett exempel på att det inte spelar någon roll var du blir draftad eller om du blir draftad. Man fortsätter att jobba och förr eller senare betalar det sig, sade hans coach i Marlies, Sheldon Keefe, till Sportsnet i samband med Calder Cup-vinsten.

Precis som Chris Johnston konstaterade är det högst osannolikt att Johnsson behöver oroa sig för AHL-spel igen. För även om han accepterade Torontos kvalificerande anbud i helgen – ett tvåvägskontrakt som ger 787 500 dollar i NHL och 70 000 dollar i AHL – är farmarligan av allt att döma ett minne blott. Toronto måste sätta upp svensken på waivers om man vill skicka ned honom till AHL i höst. Det innebär en risk att förlora honom som klubben inte lär vilja ta.
– Det var skönt att få det gjort så tidigt som möjligt så jag slipper fundera på det, säger han om det nya kontraktet.
– Hade det gått till augusti hade det kunnat kännas jobbigt, men nu kan jag fokusera på träningen och bara se framåt.

Foto: Anton Edman

”EN UTMANING, EN MOROT”

Andreas Johnsson ser ettårskontraktet som en investering i sig själv. En språngbräda mot något större. Han vill bevisa sig i NHL som rookie nästa säsong.
– Jag tyckte att jag gjorde en bra säsong och känner själv att jag kan spela där. Jag har en tro på mig själv och hoppas att det kommer gå bra i vinter. Det är en utmaning, en morot för mig själv att jaga ett större kontrakt. Det tycker jag att jag har bra chans att göra nu, resonerar han.

Maple Leafs har under sommaren tappat ytterforwards som James van Riemsdyk och Leo Komarov till Philadelphia respektive New York Islanders via free agent-marknaden samtidigt som Matt Martin blivit trejdad till Islanders. Det finns med andra ord en hel del utrymme för Johnsson.
– Det är ett bra lag med väldigt många bra spelare så det kommer såklart bli tufft att slå sig in, men jag hade ett bra slutspel och egentligen ett bra stäm hela säsongen. Jag fick vara skadefri och allt, så det finns många faktorer. Det ger större självförtroende. Jag känner att jag kan spela i NHL.

Var han än landar i Leafs hierarki kommer Andreas Johnsson att få en spännande omgivning. Sommarens storvärvning av John Tavares ger laget en av NHL:s bästa centeruppställningar.
– Man hade hört rykten innan att han kanske skulle lämna Islanders. Nu när det blev Toronto var det en positiv nyhet. Jättekul. Han är en grym spelare och vi får ytterligare slagkraft på centersidan med honom, (Auston) Matthews, och (Nazem) Kadri. Nu har jag inte kollat igenom de andra lagen, men det är en jäkla bredd vi får på centersidan, säger Johnsson om sitt Leafs som även värvat in Skellefteås Pär Lindholm som trolig fjärdecenter.

DET MESTA SITTER I HUVUDET

Den största utmaningen i att etablera sig i NHL kontra att spela i AHL sitter i huvudet. Andreas Johnsson hann bara spela nio matcher i grundserien och ytterligare sex i slutspelet för Leafs. Det räckte för bli varse om skillnaden.
– Det blir en helt annan mental anspänning i NHL. I AHL spelade vi oftast fredag, lördag och söndag. Sedan kunde man slappna av i fyra dagar. Nu blev det lite tillbaka till hur det var i Sverige med matcher varannan dag. Det gjorde att jag var tvungen att ändra hur jag förberedde mig.

Kan du ge konkreta exempel?
– Gör du en dålig match i AHL har du en ny match dagen efter att fokusera på. Gör du en sämre match i NHL är det en dag mellan, det gör att det blir mer betänketid. Fastnar jag för mycket i det tappade jag energi, men när jag släppte tankarna gick det bättre att vila och slappna av. Det gäller att kunna släppa både bra och dåliga matcher, inte bli för hög eller för låg. Det är utmaningen kan man säga.

Det mentala spelet är alltså större än man kanske anar?
– Det är i stort sett halva sporten, skulle jag säga. Det är därför vissa tar sig längre än andra. Du har krav på dig och ska spela bra direkt, då gäller det att inte tveka på sig själv. Gör du det kommer det att påverka din prestation.

Andreas Johnsson tycks ha klarat även den omställningen bra. Nästa säsong får vi veta exakt hur bra.