AHL-svenskens mardrömssäsong: ”Var svårt att hålla en positiv inställning”

Först ödelade en hjärnskakning stora delar av säsongen. Sedan kom nästa bakslag efter säsongen när en röntgen gav ex-djurgårdaren Patrick Cehlin ett obehagligt besked: tre benbitar hade lossnat i höften.
– En benbit var så stor att de inte kunde ta bort den, för då skulle höftbenet åka ut ur höftkulan, berättar den nyopererade AHL-svensken för hockeysverige.se.

Vår är på väg att bli sommar och en efter en återvänder hockeyspelarna hem till Sverige, likt fåglar som har övervintrat på andra sidan Atlanten. Men medan kompisar som Fredrik Claesson, Gabriel Landeskog och Jacob Josefson är tillbaka i Stockholm sitter Patrick Cehlin ensam på ett hotellrum i Nashville. Hans enda sällskap är Nashville Predators läkarstab – och ett par kryckor.

Den 22-årige före detta djurgårdaren får just nu uppleva avigsidan med att vara professionell idrottsman i en fysisk sport som tär och sliter på kroppen. Efter en säsong som till stora delar blev förstörd av en hjärnskakning tvingades Patrick Cehlin genomgå en omfattande höftoperation när slutspelet var över för Nashville Predators farmarlag Milwaukee Admirals, AHL-klubben han har representerat sedan han lämnade Djurgården 2012.
– Oerhört tufft, suckar Cehlin när hockeysverige.se når honom i Nashville.
– Jag hade sett fram emot att få komma hem, ha en bra sommar och bli stark igen efter att ha tappat mycket under säsongen när jag var borta med hjärnskakningen. Men det är bara att försöka hålla sig positiv och jobba på.

Höftskadan hade han omedvetet dragits med under ett par års tid. Visst gjorde det ont ibland, men det var ju mest ljumsken som trilskades. Det var först efter att ha brakat in i sargen tidigt på säsongen som han insåg att något var på tok. När säsongen var slutspelad genomgick Cehlin en röntgen som uppdagade en otrevlig sanning.
– Den visade att jag hade tre stycken lösa benbitar som var i vägen och gjorde att jag fick ont. En bit var så pass stor att de inte kunde ta ut den, för då skulle själva höftbenet åka ut ur höftkulan, i stället fick de sätta fast skruvar så att de kunde sätta tillbaka den biten i benet, berättar Patrick Cehlin.

Operationen genomfördes i Nashville för två veckor sedan. Han kommer att tvingas stanna i Nashville i två veckor till innan han kan flyga hem till Sverige och återuppta rehaben på hemmaplan. Totalt kommer rehabtiden att pågå mellan fyra och sex månader, beroende på hur allting läker.
– De tror att jag kan gå på is lite lätt i september. Sedan vet jag inte om jag behöver två månader till innan jag är helt spelfärdig eller om det kan gå snabbare, säger Patrick Cehlin.

Patrick Cehlin och Anton Lander i kamp under en AHL-match.

FICK TACKLING MOT HUVUDET – SPELADE VIDARE

Den väntande konvalescenstiden blir ytterligare en tuff prövning för Patrick Cehlins tålamod. I grundserien tvingades han till ett långt avbrott efter att inte ha hanterat en hjärnskakning på rätt sätt. Redan i säsongens sjätte match åkte högerforwarden på en propp som tog i huvudet. Trots det spelade han vidare – tills det tog stopp.
– Det var början på säsongen och man var grymt sugen på att spela, så jag körde bara på och spelade klart matchen. Några dagar senare skulle vi åka i väg på en sex timmar lång bussresa och möta Iowa. Jag spelade den matchen också, men på bussresan hem började jag må dåligt, det var som den värsta bakfyllan någonsin och jag fick problemen med synen.

Patrick Cehlin ordinerades att vila. Han lade sig på soffan och blev kvar där i två månader efter att ha åkt på diverse bakslag i sin rehabilitering. Först tre månader efter hjärnskakningen kunde han göra comeback.
– Det var otroligt tufft och väldigt svårt att hålla en positiv inställning till det hela när det stod still så pass länge som det gjorde, säger Cehlin.
– Det var extra jobbigt att vara hemifrån. Hade det varit hemma i Stockholm hade man haft vännerna vid sidan om. Här umgås man med de i laget och de drar i väg bort på matcher, så det blev ensamt också.
– Naturligtvis är det extra surt att jag fick göra den här operationen nu när jag hade klarat mig igenom den här motgången.

Inte blir det bättre av att Patrick Cehlin är på väg in på sista året på sitt kontrakt med Nashville Predators. Efter en ojämn rookiesäsong (32 poäng på 70 matcher i AHL) och ett skadefyllt andra år finns det inte utrymme för fler motgångar.
– Jag har bara ett år på mig att visa att jag vill vara kvar här borta och fortsätta att utvecklas. Och det är ju det jag vill. Det är inte de bästa förutsättningarna, men förhoppningsvis blir det bra i slutändan, säger Cehlin som gjorde 24 poäng på 38 matcher när han väl spelade för Milwaukee under det gångna året.
– Framför allt så avslutade jag säsongen på ett bra sätt. Det var skönt att få bevisa för sig själv och alla andra att man kunde spela bra ishockey här på slutet.

Motivation och revanschlusta råder det i alla fall ingen brist på. Patrick Cehlin har funnit sig till rätta i Nordamerika och känner att hans utveckling, alla bromsklossar till skador till trots, har främjats av spelet i AHL.
– Jag trivs jättebra med ishockeyn och spelet här borta. Det gynnar mig som spelare med mer fart och mer inriktning på att gå på mål. Jag hade ingen stor roll i Djurgården, men här har jag fått större ansvar, spelat både powerplay och lite boxplay och det har gynnat mig.
– Jag hoppas verkligen att det blir en fortsättning här och att jag en dag kan få chansen i NHL. Det är fortfarande drömmen att få ställas mot de stora grabbarna.