Stig Salming om mamma Karins bortgång: ”Att Börje inte fick vara kvar då känns jävligt”

På kort tid har Stig Salming förlorat både sin bror Börje Salming och sin mamma Karin. 
Nu öppnar storebror Salming upp om den svåra tiden. 
– Jag måste säga att det var väldigt, väldigt svårt och tungt med tanke på vad vi gått igenom från det vi var små, säger Stig Salming till hockeysverige.se.

Den 24:e november kom beskedet att en av svensk hockeys största profiler genom alla tider, Börje Salming, gått ur tiden efter an kort tids sjukdom i ALS. Stig Salming har följt sin brors hockeyresa på nära håll, men även funnits vid hans sida under den tuffa och ojämna kampen mot ALS. 
– Det första jag tänker på är att vi lyckats gjort något bra av att vi kommit ifrån Kiruna och lyckats ta oss vidare som vi gjort båda två, berättar Stig Salming för hockeysverige.se från hemmet i Valbo och fortsätter:
– Om jag tänker på Börje i första hand så har han haft en otrolig hockeykarriär där han lyckades med allt som man egentligen kan tänka sig. Från Kiruna, ner till Brynäs och sedan vidare till Toronto. Det är bara att konstatera att det vi sett av uppvaktningen senaste tiden gör att man förstår man vilket genomslag han haft. 

Vad tror du gjort att han har blivit så pass folkkär och samtidigt bra hockeyspelare?
– Det handlar om ödmjukhet. Han satte laget i centrum, tänkte inte alla gånger på sig själv i första hand utan på lagets resultat. Det visar på just den här ödmjukheten Börje hade inför uppgiften. 
– Innerst inne vill man vinna det man ställer upp i. Sedan att få vinna tillsammans med sina lagkamrater. Det vet jag var i Börjes fall vad som präglade honom och hans sett att vara.

“Vi fick inte vara med om den stunden tillsammans”

Hur mådde du själv när du såg din lillebror tyna bort?

Stig Salming tystnar en lång stund för att samla sina tankar innan han svarar på frågan. 
– Jag måste säga att det var väldigt, väldigt svårt och tungt med tanke på vad vi gått igenom från det vi var små. Att sedan inte få fortsätta livet där vi hade mycket kontakt med varandra. Det är väldigt, väldigt tungt faktiskt. 
– I dagarna har även vår mamma gått bort och vi fick inte vara med om den stunden tillsammans. Att Börje inte fick vara kvar då känns jävligt. 

Mamma Karin Salming var 95 år då hon somnade in.
– Jag var enkom upp för att tala om för henne när det skedde att Börje gått bort. 

När hade du sista riktiga samtalet med din bror?
– När vi var nere i Tyskland och såg på Bianca. Det var sista gången vi kunde kommunicera riktigt. Sedan var det sporadiska saker vi kunde prata om, men sista tiden kunde vi inte kommunicera på ett vettigt sätt.

“Fick hålla honom i handen innan han tog sitt sista andetag”

Börje Salming kämpade sig igenom två stora hyllningar. Dels i Toronto dels på hockeygalan i Avicii Arena och gav på så vis uppmärksamhet till kampen mot ALS.
– Först och främst var det Börjes yttersta vilja, att han skulle få vara med om det. I efterhand har jag sagt att det kändes som att livet rann ur honom något vis efter att han varit med på dom sakerna. 
– Sista dagarna… Jag var i Stockholm efter Avicii-grejen. Då såg jag att han tröttnade ur ordentligt. Sedan gick det bara några dygn innan jag fick ett meddelande att det på upphällningen. 
– Jag hann fram och fick hålla honom i handen sista timmen innan han tog sitt sista andetag, säger Stig Salming samtidigt som hans röst inte riktigt håller, men han fortsätter ändå berätta:
– På så sätt var det dramatiskt fast vi visste utgången och allting, men den stunden kommer jag såklart alltid bära med mig.

Hur tänker du kring vad man kan göra runt sjukdomen ALS? 
– Man blir såklart ställd av det skälet att man inte kan göra någonting. Börje visste att det inte fanns någon återvändo. Nästa steg var att se hur gräslig sjukdomen är.
– Jag kan säga att det i princip var samma sak som hände med min fru året före. Det gick ett halvår från det vi fick reda på att hon hade cancer och åts upp inifrån till… 
– Det är så vårdslöst otäckt. Samma sak var det med Börje. När vi fick redan på att det var ALS och tittar till det bittra slutet är det att han åts upp inifrån på något konstigt och fruktansvärt vis. Det blev inget kvar. 
– Han kunde inte äta… När man ser på det hela så fick han inte i sig näring och till slut fanns det inget kvar. Han tynade bort, säger Stig Salming som drar en djup suck för att samla ihop sig. 

“Oerhört stolt över Börjes prestationer och den person han varit”

Nu har det startats en stiftelse i Börje Salmings namn för att jobba mot ALS. 
– Att ha fått till en sådan insamling som det här blivit, dom krafter det satt igång och, när jag tänker på just Börje, vilket genomslag han har för den goda sakens skull. Att Börje betytt mycket för det här är fint, men det är bedrövligt att det ska behöva finnas sådana sjukdomar.

Nyligen döptes en gata alldeles nära Matojärvi Ishall i Kiruna uppkallad efter sig.
– Det är hedersamt naturligtvis att Kiruna visar sin uppskattning för Börje. Nu har Kiruna gjort det väldigt många gånger, men en sådan här bestående sak i framtiden vet jag att Börje skulle tycka vara hedersamt att få.
– Jag tycker också det är jättefint för Börjes skull att man tagit sig an en sådan här sak på det sättet man gjort. 

Stig, du låter som en stolt storebror.
– Ja, absolut. Det har jag tyckt hela vägen. Jag fick också äran att vara med laget i Canada Cup 1976, när jag satt där i båset och såg Börje åka ut på isen och få den där uppskattningen. 
– Jag är oerhört stolt över Börjes prestationer och den person han varit, avslutar Stig Salming. 

Här kan du läsa mer om hur du kan stödja Börje Salmings ALS-stiftelse.

---

TV: Torontos hyllning till Börje Salming