Enkät: Hur ska svensk damhockey utvecklas?
Hockeysverige.se har satt ihop en panel för att diskutera utvecklingen av svensk damhockey. Behöver SDHL utökas? Ska antalet importer begränsas? Vem är Sveriges bästa spelare?
- “Det börjar bli läge att utöka serien för att stärka damhockeyn”
- “I det stora hela tror jag att det krävs en förbättring i hur man tränar”
- “Skulle bli absurt…”
- Jämförs med Nicklas Lidström.
Hur mår svensk damhockey som nu fått en fribiljett in i A-VM? I vilken riktning går utvecklingen av SDHL och då även våra svenska spelare, men också, vem är idag Sveriges bästa spelare
Hockeysverige.se satte ihop en panel bestående av Erika Holst, Lisa Hedengren, Alexander Bröms, Ylva Martinsen, Peter Elander, Måns Karlsson, Kim Martin Hasson, Pernilla Winberg, Fredrik Glader, Jared Cipparone, Uffe Hedberg och Ronnie Rönnkvist för att besvara fem frågor.
- Göteborg var stryklag i SDHL den här säsongen, men bättre än lagen i ettan, hur tänker du kring det och borde vi ha åtta, tio eller tolv lag i SDHL?
- Ska vi begränsa antalet importer i SDHL och i så fall varför?
- Vad ser du som nyckel för att få en starkare Division 1-serie?
- Vad måste våra tjejer bli bättre på rent speltekniskt/träningsmässigt för att vi ska etablera oss som topp fyra i världen igen?
- Vem är idag Sveriges bästa damspelare och varför?
Erika Holst, tränare Frölunda och dubbel OS-medaljör med Damkronorna
1. Jag tycker man gick upp till tio lag lite för snabbt och att man nu ska behålla tio lag ett bra tag framåt, till det finns tolv lag där alla kan vinna mot alla.
2. Framför allt vill jag öka andelen egenfostrade spelare för att få alla klubbar att ta större ansvar att utbilda spelare, inte bara rekrytera och behålla.
3. En Allettan efter jul är ett bra första steg. Att våra lovande juniorer inte plockas upp för tidigt och bara får lite istid i SDHL utan i stället får en större roll i div 1. Här behöver spelare (och föräldrar) se att det gynnar deras utvecklingen på sikt.
4. Snabbare från tanke till handling, snabbare passningar men framför allt den mentala biten, att kriga för varje puck i varje situation och inte nöja sig att någon annan är bättre.
5. Josefin Bouveng. Hon är otrolig skicklig på att fånga upp puckar, skapa sig själv läge, inte vänta på att läge skapas, och sätta dit pucken. Behöver inte alltid vara snyggt men har en smartness i skyttet som få.
Lisa Hedengren, exper för hockeysverige.se samt tidigare VM-spelare
1. Det är en svår situation. Jag tycker att man tog ett steg att gå från åtta till tio lag för några år sedan och sedan den tidpunkten har det oftast funnits två lag som har varit ganska permanent placerade i botten. Som det ser ut just nu har det varit ett lag som är avhängda från resten medan mittenskiktet har blivit mycket jämnare. Det tog lite tid, men det har blivit en jämnare serie totalt sett. Någonstans ligger det på klubbarna och lagen i sig att skapa ett lag som är konkurrenskraftigt i Sveriges högsta serie. Visst, man skulle kunna utöka till tolv lag, men det skulle endast gynna bottenlagen i början och inte topplagen. Och finns det tillräckligt med spelare för att klara av tolv lag i SDHL utan att nivån sänks? Tveksamt. Kanske ska man göra om kvalspelet för att ge lag en större chans att spela om att ta sig upp? Kanske en kvalserie och inte bara två match-ups med bäst av tre.
2. Jag tror någon slags begränsning skulle vara bra. Samtidigt är importspelarna de som lyfter ligan till att bli bättre och jag tror också att de är viktiga för utvecklingen av svenska spelare. Men jag tycker inte att lagen i SDHL ska ha överhängande antal importer. Då blir det mängdspelare i stället för spets och där kan svensk ishockey “förlora” plats för yngre spelare eller att utvecklingen av en svensk spelare stannar av för att istiden blir mindre.
Jag tror det är en process och det känns som att den är på gång nu när SDHL har gått ut med att varje lag måste ha ett visst antal svenska spelare med i varje match. Men för tillfället tror jag att några lag skulle få svårt om man satte en för låg gräns för importspelare, men med tiden tror jag det vore bra att hitta en gräns som både ger utrymme för spetsspelare och svenska spelares utveckling.
3. Jag tror att NDHL är ett bra steg att ta. Förhoppningsvis kanske det kan bli en serie som kan spelas under hela säsonger, liknande hockeyallsvenskan, längre fram då dessa lag som är i toppen av Division 1 behöver spela fler jämna och tuffa matchen än bara i slutet av säsongerna. Det är såklart svårt när det är få lag och ekonomi spelar såklart stor roll också, men ska Division 1 bli bättre och topplagen där ska vara ytterligare konkurrenskraftiga så behöver de få spela bra matcher hela säsongen och inte bara i slutet.
4. I det stora hela tror jag att det krävs en förbättring i hur man tränar och hur professionellt man gör det. Det handlar inte om alla, men merparten i landslaget måste öka en eller flera nivåer i sin träning för att Sverige ska kunna nå topp fyra igen. Jämför man landslaget hur de tränade när de var med och utmanade om medaljer så är det långt ifrån hur det tränas idag och vart fokuset ligger. Man tävlade mot de bästa och de var tvungna att träna för att kunna göra det också. De satsade allt för det. Det känns som att det har tappats bort de senaste åren. Ser man till kvartsfinalen mot Kanada i OS är det svårt att frånse från de fysiska skillnaderna. Det krävs mycket om Sverige ska kunna stå emot lag som Kanada, USA och Finland. Speltekniskt krävs det mer snabbhet i allt som sker på isen, snabbare spel generellt, skridskoåkning, tanke mm. Men träningsmässigt kommer den fysiska delen först för annars kommer man inte klara av att höja nivån på isen heller. Allt behöver gå snabbare och spelet behöver bli smartare.
5. Emma Nordin. Enligt mig har hon allt som en hockeyspelare ska ha. Det finns spelsinne, teknik, skott, skridskoåkning som samtliga är bättre än de flestas. Lägg också till att trots att hon har varit med så pass länge så tar hon fortfarande steg i karriären för att bli bättre och pushar sig själv att testa nya saker för att utvecklas
Alexander Bröms, sportchef i Leksand
1. Till att börja med har Göteborg haft en tuff säsong med mycket motgångar både på och utanför isen. Med det sagt ser jag det som att det börjar bli läge att utöka serien för att stärka damhockeyn. Jag tror att fler lag, över tid, skulle kunna vara med och tävla i SDHL. Vi skulle bredda hockeyn och förhoppningsvis få fler ”bra” matcher med fler ”bieffekter”.
2. Ja! Jag tycker det vore en bättre väg att gå än det som sker nu med ”hemmafostrade” spelare. Sen behöver det ske successivt, men i slutändan landa på ca fem, sex importer.
3. Dels det som håller på att ske nu när ligan organiserar sig och skapar ett bättre upplägg med fler matcher som betyder något, dels att skapa starka organisationer och bra förutsättningar.
4. Antar att du tänker internationellt…. Om jag inte ska nämna något kring mentaliteten utan bara det speltekniska så skulle jag säga att klara av spelet med puck i betydligt högre tempo, vara starkare en mot en och målskyttet.
5. Det får bli Maja Nylén Persson, hon har gått från att vara en ”talang” som var ”passiv” i vissa delar av spelet till att idag stundtals dominera och framför allt spela mycket på sina styrkor.
Ylva Martinsen, före detta OS-medaljör och tidigare förbundskapten för Damkronorna och U18-landslaget
1) Det är för tidigt för fler lag. Men för att utveckla SDHL ändra till att de två sist placerade lagen i SDHL möts i bäst av fem matcher. Förloraren åker ur. Topp två i NDHL möts bäst av fem matcher. Vinnaren upp till SDHL.
2) Kanske. Komplex fråga. Ett system kanske med ett ”tak” på antal per lag. Det skulle minska antal importer som är utfyllnad i lagen så att svenska spelare kan få möjlighet till speltid och så att vi inte har lag i ligan med fler utländska än svenska spelare.
3) En fortsatt stark rekrytering samt behålla spelare över junioråren. Fler bra spelare ger fler bra lag.
4) Skridskoåkning och närkampsspel.
5) Just idag är det Sara Grahn. Hon bidrar enormt mycket till sitt lag, är alltid super professionell och tränar för att vara som bäst så här i slutet av säsong när allt avgörs. Har dessutom gjort detta över lång tid. Klass helt enkelt.
Peter Elander, före detta förbundskapten för Damkronorna (OS-silver 2006) samt danska landslaget
1.Tror man måste revidera serie systemet. tio lag innan jul där man spelar 18 omgångar. Efter jul en slutspels serie med åtta lag som spelar 14 matcher. Lag sju och åtta till play in mot allsvenska syd och norras vinnarlag, vilka även är kvalificerade för SDHL nästa säsong. Lag ett till sex i SDHL efter våren går direkt till SM-kvartsfinal. Allsvenskan syd topp två div Södra+Västra+SDHL spelar åtta omgångar. Allsvenskan Norr Topp två Div1 Östra+Norra spelar åtta omgångar.
2. Olagligt enligt EU-rätt att begränsa medborgares rörlighet. Skulle bli absurt om en sjuksköterska på intensiven i Linköping inte får spela ishockey på kvällen för att hon är född i Österrike. Coacherna måste bli bättre att spela fjärdekedjor, ge smöjligheter till mer speltid. Varje SDHL omgång hade faktiskt mellan 25-30 tomma platser i lag uppställningen
3. Fler spelare, kunniga coacher, mer träning och att få fler lag i serierna att spela med fler spelare Nummer ett är att ta bort målskillnad som incitament. Att separera lag på lika poäng skapar bara en osportslig hets att vinna med så många mål som möjligt i matcher mellan ojämna lag. Låt inbördes möte vara ”tiebreaker”.
4. Man spelar väldigt många matcher kombinerat med fulltidsarbete eller studier så man kan ju fråga sig när SKALL man kunna förbättra sig genom träning? Spelarna i landslaget ligger på konstant överbelastningsnivå. Jämför vi resurser i återhämtning och rehab med NCAA så pratar vi olika planeter
5. Svår fråga. En Hanna Olsson frisk och i gång, kanske Sara Grahn som bedömdes bättre än Emma Söderberg som i sin tur var otrolig i OS.
Jag skulle nog säga Emma Nordin. Hon är klokast, har bra händer, bra spelsinne, bra skott och hon är på en hög nivå jämt: Vill också nämna Maja Nylén Persson. Hon har ”spielkopf” och sticker ut enormt bland backarna så länge (Jenna) Raunio och (Mira) Jungåker är så pass unga ännu.
Måns Karlsson, chefredaktör hockeysverige.se
1. Att Göteborg har förtjänat sin plats i SDHL – men att känslan är att man ändå gjort sitt. De lever på lånad tid, och svensk damhockey hade tjänat på att en större klubb gått upp. Med det sagt tycker jag inte vi ska stressa fram en utökning till tolv lag – även om jag tror det kommer bli så på sikt.
2. Jag vet inte om begränsning är rätt drag. Jag ser hellre att vi investerar mer pengar på att få fram duktiga ledare inom flickhockeyn och att tjejer från tidig ålder kan ges möjligheten att utvecklas.
3. Kanske slå ihop det till en serie och minska antalet lag?
4. Jag tycker inte de har tempot för att lyckas internationellt. Jag tycker det kommer en riktigt häftig generation med Maja Nylén Persson, Hanna Olsson, Josefin Bouveng, Felizia Wikner Zienkiewicz med flera – och de har spets och spelintelligens för att lyckas internationellt. Men hur många av dem har egentligen det tempo som krävs?
5. Det är svårt att klumpa ihop målvakter och utespelare, så det är dött lopp mellan Sara Grahn och Maja Nylén Persson.
Kim Martin Hasson, sportchef i Frölunda och dubbel OS-medaljör
1. Jag tycker att det funkar som det är idag, Det kommer bli fler och fler division ett lag som kommer att satsa. Glappet minskar säsong efter säsong.
2. Begränsa men inte för mycket. Vi har inte underlag för antalet svenska spelare än så länge så vi behöver de utländska för att ha en stark liga.
3. Att varje klubb är med och satsar på flickhockeyn så vi får fler tjejer till att börja spel. Öka bredden för att få fler duktiga svenska spelare så vi har tillräckligt för att fylla SDHL och division ett. Bra ledare och organisation så att spelarna får bra förutsättningar för att prestera och utvecklas.
4. Vi måste bli starkare på puck och ha bättre skott. För att gå allra längst krävs det även explosivitet i skridskoåkningen.
5. Hanna Olsson. Hon har drivet, är spelskicklig och en målgörare. Hon vill bli bäst och en bra ledare.
Pernilla Winberg, expert på TV4/C More och tidigare OS-medaljör
1. Jag tycker tio lag är lagom men man kanske behöver göra om slutspelet för att få mer nerver precis som SHL, att ett lag åker ner och ett upp. (Två bottenlag gör upp och de två topplagen gör upp om vem som åker upp och ner.)
2. Jag tycker det är bra som det är nu och importerna är viktiga för ligan att lyfta kvaliteten och inspirera de svenska spelarna att bli bättre och lyfta träningsmiljön (regeln med hemmafostrade spelare tycker jag är bra).
3. Även där måste vi ha tålamod och bygga upp ligan. Självklart är ekonomin en stor sak liksom förutsättningarna. Ett exempel är Frölunda som är en prioriterande klubb och som satsar på tränare, spelare och ekonomin för att lyckas. Därför ska det bli spännande att se vart den satsningen tar vägen.
4. Hemmamiljön är viktigt. Inre drivet(vinnarskalle) och motorn måste finnas hos spelarna. Viktigt att det finns en röd tråd från landslaget och att man tar med sig det in till klubbarna där spelarna har sin hemmamiljö. Om alla jobbar tillsammans gynnar det både klubbarna och landslag och alla utvecklas snabbare. Skottprojektet är ett sådan exempel men det behövs mer.
5. Maja Nylen Person är en spelskicklig back som kan slå avgörande passningar men är även en målskytt som är distinkt i offensiven från sin backplats.
Fredrik Glader, före detta guldcoach i Luleå (men som inte följt damhockeyn fullt ut senaste tre säsongerna)
1. Kvalitén på matcherna som spelas i division ett är för dålig under stora delar av säsongen.
2. Nej, jag tycker inte det. Man måste kunna hantera en fri marknad och ha hög konkurrens för att hjälpa våra inhemska spelare att tävla och bli bättre. Däremot tycker jag för många lag värvar alldeles för dåliga utländska spelare på grund av dålig scouting.
3. Nyckel i all seriestruktur börjar med juniorserie. Starta en serie med alla NIU verksamheter illa kvickt för att få bra matcher i unga år. Sen tycker jag att Division ett ska göras till två serier och efter jul kanske skapa en Superallsvenska med de bästa i norra och södra.
4. Kravbilden på svenska damspelare är för låg inom klubblagen upplever jag. Måste först och främst bli bättre fysiskt för att kunna bli starkare internationellt men även få upp en ”tävlingsedge”. Min känsla från exempelvis OS är att många är nöjda att tagit sig dit, men väl där tävlar man inte. Sen tycker jag framför allt passningsspelet måste upp både rent tekniskt, och spelförståelsemässigt.
5. Utespelare Emma Nordin och målvakt Sara Grahn. De enda som skulle kunna mäta sig med spelare från exempelvis Kanada, USA och Finland i dagsläget.
Jared Cipparone, tränare i AIK
1. Jag tror du kan se det på två sätt. Om du går ner till åtta lag och behåller kvalet kan det göra Damettan-serierna bättre. Damallsvenskan borde inledas tidigare så du får fler bra matcher mot bättre lag. Sedan är frågan om det finns tillräckligt många lag i Damettan som har ekonomin för det.
Ett annat alternativ är att ha tolv lag och stänga ligan. Ta in Färjestad, Frölunda, Malmö och Skellefteå. Alltså lag som hantera sin ekonomi. Då kan lagen tänka långsiktigt och utbilda yngre spelare utan att att känna en rädsla för att åka ur.
2. Behåll planen för hemmafostrade spelare, men kanske att man skulle hålla ett åldersminimum. Kanske att spelarna måste vara 22 år och uppåt. Importerna ger spets åt vår liga och med det skapar även mer intresse och spelet kommer bli bättre. Det utmanar också våra svenska spelare att hela tiden vilja bli bättre.
3. Utbildning. Träna på en högre nivå. Jag vet några lag, Färjestad, Malmö och Frölunda, har tränare som har kunskap om vad som krävs för spel i SDHL och dessutom ambitionen. Sedan tror jag det behövs bättre utbildning i grundläggande ”skills” i förståelse i Flick-systemet. Det kan förbättras. Man kan se skillnad på det som kommer från U16-killar och U16-tjejer. Det kommer att ta tid, men utbildning i unga åldrar kommer hjälpa och betyda mycket.
4. Jag tycker skickligheten i teknik hos den yngre generationen är ganska bra. Det folk missat är att den delen bara är en del av hockeyspelare. Jag tror att vi i många fall saknar intensiteten, passningarna och positioneringarna, alltså dom små detaljerna i spelet.
Visst är det bra att gå ut och skjuta 150 puckar om dagen, men tänk om du aldrig får möjligheten att skjuta under en match? En av dom största skillnaderna mot USA, Kanada och Finland jämfört med resten av länderna är intensiteten. Titta på (Jenni) Hiirikoski. Hon spelar med en intensitet och gör dom små detaljerna i sitt spel bättre än någon annan. Vi i vår liga får chansen att se henne göra det varje år. Alla borde se hur hon jobbar. Därför är det inte heller någon överraskning att Luleå lyckas varje säsong.
5. Maja Nylén Persson. Hon är ödmjuk, hårt arbetande, har bra teknik, bra offensivt och defensivt. Hon gör allt bra och spelar med en kyla som påminner om Nicklas Lidström. Visst det är en stor jämförelse, men det är sanningen.
Ulf Hedberg, före detta tränare Leksand
1. Fortsätt med tio lag till det att ligan klarar av två till lag, alltså samma sak som för tio år sedan.
2. Nej!
3. Gör en division 1 serie som lag får kvala in sig till. Då blir alla dom spelarna bättre
4. Spela mot dom bästa spelarna mycket oftare. Så länge USA och Kanada ger sina spelare den ersättningen dom får så kommer det inte hända. Dessa spelare behöver egentligen bara vara med på dom långa lägren som de lagen håller i stället för att vara tvingade att antingen ansluta till en liga i Europa eller spela någon annanstans då skulle vi antagligen få hit bättre spelare. Ett annat svar är också att det måste bli jämnare på träningsdisciplinen och kvalitén vilket fallerar på flera av lagen. Kunskapen finns på många ställen, men inte på tillräckligt många. Tyvärr är det så att dom som ska representera dom bästa spelarna i Sverige ska vara föredömen. För om dom kommande stjärnorna inte går i bräschen på riktigt blir det svårt.
5. Emma Söderberg, hon verkar ha vad som krävs! Hon tävlar på högsta nivå.
Ronnie Rönnkvist, skribent på hockeysverige.se
1. Känslan är just nu att det inte finns underlag för tio jämna lag i SDHL. Visst har vi haft jämna matcher till och från mellan lag i botten och toppen, men uppriktigt sagt är det inte bara Göteborg som sladdat. Är det till exempel hälsosamt att ha tre stockholmslag i SDHL? Alla tre lagen avslutade säsongen på nedre halvan av serien. Hur hårt är klubbarna i Damettan villiga att satsa för att vara med och slåss om en plats i SDHL och sedan etablera sig där? Tio lag, ja, men med viss tvekan.
2. Tycker ansvaret ligger på klubbarna här. Jag ser det lite som en feghet att inte våga satsa fullt ut på unga svenska spelare. Vi kan inte tvinga fram att lagen ska spela med svenska spelare, men vi måste få in ledare som tänker långsiktigt och vill göra det bästa för svensk hockeys framtid. Ledare som visar genom handling och inte bara snack.
3. Svaret är kort och gott att vi ska ha en rak serie över hela landet. Helst inom två, till tre år. Vi måste ha klubbar i vår näst bästa serie som vågar satsa även ekonomiskt på damhockeyn och vågar lägga pengar på att nästa generations spelare får möjligheten att utvecklas. Hur ska vi annars få folk attraherade av våra toppligor?
4. Jag är inte tillräckligt kunnig för att ge ett professionellt svar på den frågan, men det jag sett med blotta ögat är att det skiljer i tempo och intensitet jämfört med topplagen. I OS tyckte jag till och med att en del av Grupp B-lagen hade högre intensitet än svenskorna.
Var inte nöjd med att bara vara i OS och VM. Sätt under säsongen upp punkter/korta mål match för match, för hur man i slutet av säsongen vara med och slåss om medaljerna. Här krävs det en dialog mellan förbundskaptenen, SDHL-coacherna och framför allt spelarna för att man ska lyckas.
5. Jag väljer att plocka ut en på varje position. Målvakt Sara Grahn. Hon har tuff konkurrens på den platsen av Emma Söderberg. Lyfter också Leksands Amanda Johansson som en joker. Som back är Maja Nylén Persson given. WOW, vilken komplett back. Offensivt är det fortfarande Emma Nordin som leder Damkronorna, men den som överraskat mest på mig den här säsongen är HV71:s Felizia Wikner Zienkiewicz.
Den här artikeln handlar om: