Ulf Halls tankar om nutid och framtid för svensk damhockey

Våga ställa krav, ge alla chansen att utvecklas och börja tänka utanför boxen.
Det är några av punkterna som hockeykonsulent Ulf Hall trycker på i sin gästkrönika för hockeysverige.se om svensk damhockeys nutid och framtid.

Just tankar och funderingar kring verksamheten på flick-och damsidan finns det många, hos många. Vad är egentligen rätt och fel, finns det något rätt och fel? Den gemensamma nämnaren för alla ledare inom idrotten är att vi vill atletens absolut bästa. Vi vill att alla ska må bra, utvecklas som spelare och människor och att verksamheten ska vara så pass bra att spelaren ska vilja komma tillbaka till nästa träff/träning/match.

Vi som ledare har en otroligt viktig roll för att få spelare inom ishockeyn på flick-och damsidan att fortsätta med sin idrott. Alla ledare arbetar på olika sätt och vad jag lärt mig genom åren är att försöka möta spelarna på det sätt de vill bli bemötta. För precis som spelare utvecklas genom oss som ledare, utvecklas vi som ledare genom spelarna. Personligen upplever jag att hetsen på våra spelare blir mer och mer påtaglig och gör att unga tjejer känner en press som i värsta fall gör att de tappar intresse för sporten. Vi som ledare måste ge uppmärksamhet, tillgivenhet och visa engagemang för våra spelare.

Detta innebär dock inte att vår verksamhet ska vara kravlös. I mitt tycke är det för kravlöst i många fall, där ledare är nöjda med att spelarna kommer till träning. Balansen kan vara utmanande, men med ett bra ledarskap och sunt förnuft når man väldigt långt. Många spelare vittnar om att just kravställning och struktur är det som gör träningarna roliga och att skapa en utvecklande miljö ser jag som avgörande för att vi ska behålla våra spelare i vår verksamhet. Alla spelare ska alltid få göra sitt bästa.

“ETT FANTASTISKT JOBB”

Vi ledare måste också i unga år ge alla chansen att utvecklas. Utveckling är inte linjär utan alla spelare utvecklas i olika takt. Jag är övertygad om att det är viktigt att ha en verksamhet som gynnar spelaren på den nivå hon befinner sig på. Vi ska hjälpa spelare som är nybörjare eller utvecklas senare, men vi får inte glömma bort spelare som kommit långt i sin utveckling. Alla spelare behöver feedback och uppmärksamhet och här ligger ett stort ansvar på alla ledare i klubbarna, tränare som sportchefer/ungdomsansvariga.

Rekryteringen av spelare till Tre Kronors Hockeyskola ökar, vilket är glädjande. Utöver det arrangeras också olika flicktema-dagar i distrikt och klubbar som bidrar till att behålla spelare. På flera håll i landet ser vi också flickserier, damjunior-serier och ett antal olika divisioner på seniornivå. Här ska alla som varit och är involverade i verksamheten sträcka på sig – ett fantastiskt jobb har gjorts!

Spelare födda 2002 och yngre har, i den breda massan, genomgått TKH och utvecklingstrappan och vi ser att de generationerna är skickliga i sitt spel, både vad gäller skills och spelförståelse. Fler ledare törstar efter kunskap och utbildning och det säger mig att vi är på en bra väg framåt. Svenska Ishockeyförbundets utvecklingscamper och projekt har också bidragit till att utveckla både spelet på isen och att vi fått ännu bättre ledare.

Jag är också övertygad om att det faktum att Stålbucklan sedan säsongen 2019/2020 blivit TV-pucken även för tjejer har bidragit till ett ökat intresse kring verksamheten, från utövare men också en bredare publik och media. SDHL och DamEttan är på stark frammarsch både när det gäller organisation och ekonomi, det gynnar och kommer att utveckla våra spelare framåt.

VIKTIG FRAMTIDSSATSNING

Hur ser då framtiden ut? Svenska Ishockeyförbundets flick-och damsatsning mot 2030 är ett oerhört viktigt projekt för att ta svensk ishockey framåt. Det är en gedigen och stor satsning som jag tror kommer att skapa riktigt bra förutsättningar för samtliga engagerade inom ishockeyn och inte minst kommande generationer spelare och ledare.

Från och med denna säsong är ett U16-landslag på flicksidan här för att stanna. Som förbundskapten för just det landslaget är min fulla övertygelse att fler spelare kommer att triggas att ta det extra klivet för att bli bättre och ge sig själv chansen att bli elitspelare. Vi har nu för första gången någonsin kartlagt spelare födda 2005 och 2006 och dessa ålderskullar är aktuella för årets U16 landslag som skall delta i EYOF (European Youth Olympics Festival). Turneringen är en turnering som går av stapeln i Voukatti, Finland 19 – 26 Mars 2022. Vi har också kartlagt spelare födda 2007 för framtida landslag och kommer under hösten börja kartlägga spelare födda 2008.

Att Svenska Ishockeyförbundet satsar på ett U16-landslag betyder att spelarna kommer att komma till ett U18-landslag något mer förberedda på internationellt spel, jämfört med tidigare generationer. U18-året innehåller U18-VM i januari och ett VM innebär en högre nivå av fysiskt spel, en mental press och över lag tuffare motstånd än det spel som spelarna ställs inför i vardagen. Förhoppningen är att ett U16-landslag ska medföra att vi flyttar fram positionerna i jakten på VM medaljer på U18-nivå.

Det är många som efterlyser ett U20/U22-landslag. Med all rätta, tycker jag och det är också något som diskuteras och min förhoppning är att det blir verklighet inom en snar framtid.

MÅSTE HITTA NYA VÄGAR

En sak som dock bekymrar mig är att seniorlag, primärt i SDHL och DamEttan plockar upp unga spelare i sina organisationer som därav missar fortsatt utbildning. En tjej på 14–16 år är inte på långa vägar klar med sin utbildning och vi ALLA måste ta ansvar för att fortsätta att utveckla och utbilda spelarna att bli sitt bästa jag. För mig är detta en klar och viktig förbättringspunkt.

En lärdom som också diskuterats inom ramen för flick-och samsatsningen mot 2030 är hur vi ska bedriva vår hockeyverksamhet på flick-och damsidan. Ska vi kopiera upplägget från killsidan? Många menar, och jag med dem, att vi måste tänka utanför boxen och hitta nya och andra vägar i vårt arbete. Sporten är densamma men i vissa avseenden är det en något annorlunda miljö, på isen och även utanför.

Nu har min text berört framför allt de yngre spelarna men det är minst lika viktigt att lyfta och hylla de, ursäkta, äldre spelarna. Alla yngre spelare som spelar ishockey idag behöver förebilder att se upp till. Det finns många skickliga spelare i våra serier och Damkronorna som är otroligt fina förebilder för yngre tjejer och det är viktigt att vi hjälps åt att framhäva dessa skickliga atleter. Jag hoppas att dessa spelare orkar och vill fortsätta spela på högsta nivå ett bra tag till då förutsättningarna blir långsamt bättre, både på och utanför isen.

Svensk ishockey gör många bra saker och det ska vi fortsätta med. Men vi måste också arbeta med förbättringspunkter och det viktiga är att vi gör arbetet tillsammans. Låter vi prestige och egensyfte styra så kommer vi ingenstans. Så låt oss jobba vidare tillsammans och göra ishockeyn till Sveriges mest engagerande idrott både på dam-och herrsidan.

ULF HALL
Artikelförfattaren är sedan 2010 hockeykonsulent på Svenska ishockeyförbundet och sedan den här säsongen förbundskapten för U16-damlandslaget. Hall är sedan 2016 även coach för SIF-laget i TV-puckssammanhang och har tidigare arbetat i olika roller i det svenska U16- och U17-landslaget för pojkar.