ENGLUND: “Blev förvånad när jag hörde honom”
Hockey går ut på att vinna hockeymatcher. En hjälp på vägen kan vara att sända signaler till sina motståndare att man är beredd att kliva över lik för att vinna matchen. Eller, som i Hockeyallsvenskans slutspel, vinna matchserien.
Signaler kan sändas på alla möjliga sätt. Både på isen och utanför densamma via media eller spelarintervjuer i periodpausen och dylikt. I slutspelstider är nästan allt tillåtet där ett klassiskt tilltag kan vara att sätta press på domaren.
Men hur kan en intervju i periodpausen nå motståndarlaget undrar ni kanske? Givetvis kommer budskapet inte nå fram under matchens gång men de allra flesta spelare är bra på att hänga med på vad som sägs i media. Inte sällan är det via vänner och fans utanför hockeybubblan som uppmärksammar och länkar till dylikt material via både sms och sociala medier.
I en vanlig serielunksmatch spelar det mindre roll där det kanske är två månader till nästa möte, men under en tät matchserie kan budskapet komma väl till pass till efterföljande matcher.
"KNAPPAST SIGNALER MAN VILL SÄNDA"
Mot den bakgrunden blev jag lite förvånad när jag hörde Västerås back, tillika assisterande lagkapten, Alexander Younan i den första periodpausen.
Nu har jag endast sett intervjun i live-tv och kan därför inte citera hans ord men budskapet var något i stil med följande; BIK Karlskoga spelar riktigt grisigt samtidigt som domarna blundar för deras fula tilltag.
Han uttryckte sig med en rejäl portion nedstämdhet i rösten när han tyckte det var riktigt tråkigt beteende på isen av motståndarlaget samtidigt som en försiktig kritik riktades till domarna som han tyckte agerade slapphänt.
Alexander Younan. Bildbyrån
Hela intervjun, vad gäller tonläge, kroppsspråk och budskap fullkomligt skrek uppgivenhet. Uppgivenhet är knappast signaler man vill sända till varken lagkamrater eller motståndare.
Hur tror ni motståndarna kommer reagera på intervjun när de ser den i efterhand? Taggar man ner en smula eller fortsätter man i samma anda? Mitt givna svar är självklart det sistnämnda. Det motståndarna inte gillar bör ju rimligtvis gagna det egna laget.
"EN VISS SKILLNAD MOT HONOM"
Jag tror knappast ”Daggen” Eriksson eller Berglund spelar en mjukare hockey efter Younans pausintervju. Snarare tvärtom skulle jag vilja påstå.
En viss skillnad mot Björklövens assisterande lagkapten Alexander Wiklund som i onsdags dundrade ut med den här intervjun efter att själv ha utgått med ett matchstraff.
Alexander Wiklund. Foto: Pär Olert / Bildbyrån
Där pratar vi om att sända signaler till både det egna laget och till motståndarna att här är vi beredda att göra vad som krävs för att ta oss vidare till semifinal. Det gjorde knappast Younan och Västerås ikväll även om man jobbade sig tillbaka till ett 4-4-läge i matchen efter mål av bland andra Younan. I och med förlusten och två matchers underläge känns uppförsbacken på tok för brant för Västerås. Ska man vända 2-0-underläget gäller det att gaska upp sig rejält. Både vad gäller spelet på isen och i ”mindsetet”.
"LÄGE ATT SVARA UPP MED SAMMA MYNT?"
Det kanske är läge att svara upp med samma mynt utan att för den sakens skull hamna i utvisningsbåset, vad vet jag? Något annorlunda måste man i alla fall prova då ytterligare en förlust innebär semester.
I ett slutspel som avgörs i form av matchserier i bäst av fem/sju matcher är ”mind-gamet” mellan två jämna lag oerhört viktigt. Kan man få motståndarnas psyke att svikta under resans gång är väldigt mycket vunnet.
Förutom BIK-Västerås, som står 2-0 i matcher, är det nu kvitterat i övriga kvartsfinaler efter att Västervik fick revansch på Södertälje under torsdagskvällen.
Den här artikeln handlar om: