"Journalisterna hade skrivit om intervjuerna så de blev förfalskade"

Slitvarg i Huddinge IK som spelare – demontränare för Djurgården, Frölunda och schweiziska Kloten som ledare. I dag profileras den tidigare stortränaren Lasse Falk i hockeysverige.se:s artikelserie ”Bilden”, där mångårige fotografen Stickan Kenne delar med sig av sina bilder.

Lasse Falk var under många år en stark tränarprofil i elitserien. Där var han tränare för Djurgården och Västra Frölunda. Dessutom gjorde han ett kort avtryck i Kloten.

”Lasse är en härlig personlighet med en skön humor. Ärlig, mysig och jäkligt härlig. Däremot kommer jag inte håg honom från lagfotot med Huddinge från 1973. Då var han bara en i mängden. Sedan lärde jag känna honom mer. När han, jag och Bosse Berglund satt uppe på Gothia hotell i Göteborg, käkade macka och tittade ut över stan konstaterade vi vilken liten stad det är. Vi har träffats en del någon gång på stan här i Stockholm efter att han slutat som tränare. Då har det mest blivit att vi snackat en stund. Lasse är i alla fall en person som jag alltid gillat och tyckt varit mysig”, säger fotografen Stickan Kenne om sitt minne av ”demontränaren”.

I dag är Lasse Falk pensionär och bor i centrala Stockholm. När hockeysverige.se träffade honom bad vi att han skulle berätta om hur han tog sig in i tränarkarusellen. Det visade sig vara av en slump.

Du var en okej spelare i Huddinge…
– Nej, det var jag inte. Jag var en slitvarg. Jag rev och kämpade, men jag gjorde inte många avtryck.

Vad fick dig att vela prova på dina ledaregenskaper?
– Jag träffade en tjej 1972. Hon var uppväxt i Hammarbyhöjden och jag i en villa ute i Tumba. Hon trodde att vi skulle bli så mycket lyckligare om vi hade en gräsmatta. Det blev då så att vi 1977 köpte ett radhus i Älta. Grannen till oss där var B-juniortränare i Nacka. Han tjatade på mig och sa att Nacka inte hade någon A-juniortränare. ”Jag har inte tränat något lag och kan inte heller träna det laget”.
– Han tjatade sönder mig så jag åkte ut till Uffe (Johansson, Huddinge IK) och frågade hur man tränar ett lag. Efter det började jag i alla fall i Nackas A-juniorer. De var jäkligt dåliga, men jag hade ändå ”Jensa” Öhling i laget och han var då bara 15 år. Direkt sa jag till A-lagstränaren att ta upp honom dit. Han spelade i deras A-lag redan efter någon månad.
– Det gick rätt bra och de blev mycket bättre, men jag ska säga er att det var med ett väldigt taffligt ledarskap, skrattar Lasse Falk.

Under tiden som tränare i Nackas A-juniorer träffade han sin gamla kompis i Huddinge, Bengt ”Nicke” Nilsson.

– Jag var och tittade på någon match och då sa han ”Fan, Lasse, Nacka… Du ska ju vara här”. Då började jag med 65:orna i Huddinge som då var 12 år. Det var ”Challe” Berglund och de här killarna. ”Micke” (Johansson) är 66:a så han fick jag först i B-juniorerna. ”Frasse” (Rickard Franzén) är 68:a men var med i juniorerna. Även (Per) Nygårds var med från början liksom Marcus Krügers pappa Peter. Sedan tog jag över B-juniorerna och A-juniorerna efter ”Fajsing” (Hans-Åke Karlsson). Allt började med andra ord i en radhuslänga ute i Älta.

Spelaren Lasse Falk på Huddinges lagfoto 1973.Foto: Stig Kenne

SNABB KARRIÄR

Inför säsongen 1987/88 klev Lasse Falk in som assisterande tränare i Djurgården till Ingvar ”Putte” Carlsson, men några ambitioner fanns inte innan dess hos Falk att bli tränare i elitserien.

– Nej, någon sådan ambition hade jag inte. Jag körde mitt race och med A-juniorerna tillhörde vi väl de tre, fyra bästa lagen i Sverige. Vi mötte (Robert) Burakovsky och alla dom här i Leksand i JSM-semifinal och blev utslagna. Vi blev trea det året. (Huddinge slog Färjestad i matchen om tredjepris med 9–7).
– Att jag över huvud taget kom till elitserien berodde på att ”Putte” kom till Huddinge 1984. Med sig hade han en massa influenser hur man skulle spela hockey. Det här vidareutvecklade han och jag tillsammans lite grann.
– Sedan försvann ”Putte” till juniorlandslaget. Då jobbade jag ihop med ”LG” (Lars-Gunnar Jansson) och efter det med Lennart Wiman. När sedan ”Putte” blev värvad till Djurgården ringde han mig.

Var du svår att övertyga?
– Nej, det var jag inte. När jag var i Huddinge var det vissa spelare som tyckte att jag var för hård, grinig eller ilsken. Så jag hade helt enkelt fått sparken som assisterande till Lennart Wiman i Huddinge när ”Putte” ringde. När han frågade om jag ville komma dit så svarade jag ja.

Foto: Stig Kenne

Du har sagt i tidigare i en intervju att det värsta med jobbet som elitserietränare var den mediala biten, var du förberedd på vad som komma skulle när du klev på jobbet?
– Jag blev hårt ansatt eftersom jag var för ärlig. Som svar på din fråga, ja jag förstod nu hur det skulle bli. Men jag blev lite chockad när jag hade gjort intervjuer med speciellt Aftonbladet att jag inte kände igen mig. I Expressen hade jag känningar genom Thomas Malmqvist,
– Det stod saker som jag inte hade sagt. Journalisterna hade skrivit om intervjuerna så de blev förfalskade. Jag antar att många andra också varit med om det.
– En sak jag kan berätta om är då vi fick stryk av AIK i första kvarten. Inför den var det någon från Aftonbladet som frågade vad jag tyckte om lottningen eftersom vi fick AIK. Jag var inte så luttrad och svarade ”Jag gillar det inte av en enda anledning. Vi är 30 poäng före AIK. Trots det får vi ingen fördel av hemmaplan eftersom vi har samma”. Dagen därpå stod det med stora svarta bokstäver att jag var rädd för AIK eller liknade när den enda anledningen till det jag svar jag gav var att om vi hade få möta HV71 hade vi haft fördel av hemmaplan
– Efter det tänkte jag för mig själv, vilket jag sa till många också, att jag egentligen skulle sluta läsa tidningen. För stämmer nyhets- och ekonomisidorna lika dåligt som sportsidorna när det gäller vad vederbörande har sagt och vad som sedan skrivs, då fanns det inte mycket sanning i det heller.
– Jag lärde mig av det där och jag vet att man inte får sista ordet med en journalist, men efter det retade jag även många på kvällstidningarna medvetet.

Blev du någon gång bekväm med det här?
– Ja då. När jag och ”Lillis” (Stephan Lund) satt vid Globen och gjorde träningsprogram, en polska hade ett fik där Aftonbladet-killarna gick in, då kom Mats Wennerholm. Jag passade på att ropa till honom ”Är du längdhopps-, trestegs- eller hockeyexpert idag?” Han var ju expert på allt och sådana kommentarer föll kanske inte alltid i god jord, skrattar Falk.