"I början kändes det ibland som vi knappt var välkomna"

Hon har spelat TV-pucken för Gotland och tagit sig ut i landet till Brynäs via Modo. Nu drömmer Hanna Rylander om chansen att få vinna ett SM-guld med den hårdsatsande klubben i Gävle. Tillika en klubb under förvandling när det kommer till damhockey.
– I början då jag kom dit kändes det ibland som vi knappt var välkomna. Vi hade vår lilla skrubb som vi bar vår utrustning fram och tillbaka till från omklädningsrummet, säger hon till hockeysverige.se.

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)

Gotland är inte direkt känt för att genom åren ha producerat rader av damhockeyspelare. Men i Brynäs spelar öns kanske bästa spelare, Hanna Rylander från Sudret. Alltså klubben som bildades 1978 efter en sammanslagning av Eksta, Stånga och Hemse.

– Jag började spela med killarna, men vi hade även ett damlag i Sudret. Några år efter jag hade börjat spela startade dom även ett flicklag, berättar Hanna Rylander då hockeysverige.se träffar henne för en intervju.
– Sedan fanns det också två andra damlag på Gotland och damerna spelade i en gemensam gotlandsserie. Så damhockeyn var hyfsat stor jämfört med vad den är idag.
– Jag spelade ganska länge med killarna, men sedan kände jag i sexan eller sjuan att jag ville börja med damlaget. De hade hoppat på en Region Öst serie där man mötte Stockholmslagen så jag var elva, tolv år då jag gjorde debut i damlaget, vilket var stort.
– I nian var jag även med och körde någon match med Sudrets J20. Även om de inte spelade i någon hög serie var det ändå matcher på fastlandet, vilket var kul. Jag försökte också träna med killarna eftersom vi inte hade så många träningar med damlaget.

Från Sudret kommer även NHL-spelaren Johan Larsson som är tre år äldre än Hanna Rylander.

– Han har spelat med min bror (Hampus Rylander) och dom växte upp tillsammans. Johan var några steg före i sin åldersklass och kom också upp i A-laget ganska snabbt.

I samma juniorlag spelade för övrigt Brynäs kommunikatör, Martin Löf Nyqvist.

Finns det ett damlag på Gotland i dag?
– De har startat upp ett lag i Visby/Roma som har hållit på i två, tre år. Då är det tjejer från hela Gotland som är med. Det finns också ett ishockeygymnasium på Gotland, eller rättare sagt så är det ett idrottsgymnasium. Där är det en eldsjäl som startat upp allting.
– När jag varit hemma under julen har jag faktiskt varit med under några ispass, hängt lite med tjejerna och snackat lite.

Fick du respekt som hockeyspelare då du växte upp trots att du var tjej bland killarna i Sudret?
– Ute på landet var det aldrig så och jag har inte upplevt något negativt. Sedan var jag med i TV-pucken. Det var en rolig upplevelse, men samtidigt tufft eftersom det var spelare med från hela Gotland.
– Inget ont om de från Visby, men det var vi från landet och de från Visby. Det kanske är enda gången jag känt att tjejer kanske inte ska spela hockey. Annars var TV-pucken häftigt även om jag inte fick spela jättemycket, men bara grejen att få vara med.
– Sedan var vi inte så många på uttagningarna. Vi kanske var 30 stycken och av de kom 25 med. Det är ändå roligt att jag har petat ut några, säger Hanna Rylander med ett leende och fortsätter:
– Sarah Berglind som spelade i Modo var med i TV-pucken samma år. Jag kommer ihåg då vi var i matsalen där lagen åt, när jag då såg en tjej där tänkte jag ”wow, det finns fler”.

"FLYTTADE UPP DIREKT"

När det blev dags att välja gymnasium valde Rylander att flytta till Örnsköldsvik och bli lagkamrat med just Berglind i Modo.

– Jag var och provspelade i Segeltorp också. Sedan var det Ö-vik som jag åkte till. Jag flyttade direkt upp dit från ön.

Det blev såklart en ganska stor kontrast för henne att flytta från Gotland till Örnsköldsvik där stora delar av samhället kretsar kring hockeyn.

– Det var vad jag ville och det var häftigt att komma till ett ställe där alla brann för hockeyn lika mycket som jag själv gjorde. Samtidigt var det inte så accepterat bland andra vänner hemma på ön som jag hade utöver de jag hade från hockeyn.
– Att komma upp dit var som att komma till en helt ny värld. Och alla träningar, det var sjukt många mer än vad jag var van vid.

Hur upplevde du den omställningen?
– Det var tufft i början. Jag gick ner mycket i vikt eftersom jag tränade mycket mer än vad hade gjort hemma, men jag kom in i det ganska snabbt.
– Det var också lätt att komma in i allt. Vi blev ihop-parade två och två med dom nya som kom dit varje år. Jag och Ingeborg Andersson Nissar bodde ihop och blev jättetajta på en gång.

UPPSVING FÖR BRYNÄS DAMER

Under tredje säsongen i A-laget valde Hanna Rylander att lämna Modo för att flytta till Brynäs.

– Jag kände att jag behövde en nystart. Jag fick inte spela så mycket på försäsongsmatcherna och inte heller i början av den säsongen. Då hade jag ändå avslutat säsongen innan med att få spela mycket.
– Om jag inte ens fick spela på träningsmatcherna tänkte jag ”ska jag fortsätta satsa så här och försöka ta en plats eller ska jag åka till ett nytt ställe och börja om?” Jag trivdes ändå bra i laget och staden. Ö-vik hade blivit som ett hem för mig.
– Jag ringde till Andréa Cordoba, som spelade i Brynäs, och kollade lite med henne vad hon tyckte om den klubben. Hon hade flyttat från Ö-vik något år tidigare. Hon sa åt mig att ringa till ”Madde” Östling som var tränare där då. Jag slog en signal, kollade läget och frågade om dom behövde någon spelare. Det tog en vecka och sedan flyttade jag dit.

Hanna Rylander trivdes bra redan från början i sin nya klubb och fick tidigt en större roll än den hon haft i Modo.

– Ja, det fick jag väl. Den säsongen hade Brynäs lite kort på backar. Samtidigt var jag en spelare som kunde spela både center och back. På så vis fick jag, som jag minns det, spela väldigt mycket den säsongen.
– De tog emot mig jättebra och det var fina tjejer i laget så jag kom in väldigt snabbt i laget.

Jag har alltid varit en brutalt ärlig människa och sa ”Vi kommer inte tro det du står och säger förrän du bevisat det för oss” Alla andra var med i ryggen på det.

Hur har du upplevt Brynäs utveckling på damsidan sedan du kom till klubben 2016?
– Att den utvecklats väldigt mycket. I början då jag kom dit kändes det ibland som vi knappt var välkomna. Vi hade vår lilla skrubb som vi bar vår utrustning fram och tillbaka till från omklädningsrummet.
– Jämför man det med i dag då de har kämpat hur mycket som helst för att få det professionellt för oss, vilket det är nu. Det är mycket Erikas (Grahm) förtjänst.
– Sedan tycker jag att (klubbdirektören Michael) Campese betytt mycket. Jag minns vårt första möte sedan han kommit in i klubben. Han sa ”Vi ska gå in och göra en nystart och det här är vad vi kommer jobba emot”. Han rabblade upp hur mycket som helst.
– Jag har alltid varit en brutalt ärlig människa och sa ”Vi kommer inte tro det du står och säger förrän du bevisat det för oss” Alla andra var med i ryggen på det. Jag tror att han tog det som en liten utmaning och ville bevisa att vi skulle göra det här tillsammans. När vi i dag ses på kontoret kan vi fortfarande skoja om det mötet och jag tycker att det blivit jättebra.

Hur ser du på satsningen Brynäs gör med spelare som Lara Stalder, Denisa Krizova, Katerina Mrazova, Maja Nylén Persson, Hanna Thuvik, Anna Meixner, Emma Murén och så vidare?
– Jag blir glad. Dels med tanke på hur förra säsongen gick jämfört med tidigare säsonger jag varit med om. Det blev en helt magisk säsong för vår del.
– Laget Brynäs byggt den här säsongen känner jag verkligen att ”shit vad kul det ska bli att starta igång”. Samtidigt känns det kul att grunden av spelare som varit med några år i Brynäs är kvar.

Nu lämnar både Michaela Cava och Johanna Olofsson, vad tror du det betyder för lagets slagkraft?
– Båda har varit betydelsefulla för oss. ”Jolof” har varit en stabil back och vi har alltid kunnat lita på henne. Cava har också varit en superspelare. Vi tappar två jättebra spelare och fina människor.
– Vi kan inte göra någonting åt det i dag samtidigt som vi får in nya spelare och några av gamla spelarna får ta nya roller i laget.

Maja Nylén Persson, Hanna Thuvik, Emma Forsgren, Sofia Ljung och så vidare, Brynäs föryngrar, vad betyder det för er som varit med ett tag?
– Jag tycker det är kul med blandade åldrar. Speciellt har Maja tagit för sig hur mycket som helst. Hon är redan en ledande spelare. Även fast jag är center och äldre än Maja tar jag mycket från henne, lugnet och spelstilen.
– Hanna har jag sett under säsongen då vi mött Göteborg. Där har hon stuckit ut mycket.

Vilka förväntningar ska vi ha på det här laget?
– Höga…

Hur höga?
– Jag vill ta det där guldet med Brynäs.

Vilka förväntningar ska vi ha på dig kommande säsong?
– Jag vill kunna ta ett kliv till. Jag tycker ändå att jag gjorde en hyfsat bra säsongen och jag fick ta en helt annan roll än jag gjort tidigare. Kommande säsong vill jag fortsätta utveckla den rollen samtidigt som jag känner att jag är mer en lagspelare som vill hålla ihop hela laget.
– Jag behöver inte var den som gör poäng utan i stället göra små grejer som att ta ett byte för att toppspelarna sedan ska kunna gå in och göra sitt bästa. Då kan jag göra ett skitbyte som är, anser jag, lika viktigt som att göra poäng.

FOTON: Ronnie Rönnkvist & Bildbyrån/Tobias Sterner