”Dom flesta svenska spelarna fick sitta på bänken”

14 år gammal fick hon göra 31 matcher i SDHL under den gångna säsongen. 
I “Framtidens Damkronor” möter vi SDE-talangen Astrid Lindeberg. Hon riktar här kritik mot sin förre tränare Shane Warschaw och menar att han inte riktigt gav de svenska spelarna chansen.
– Jag tycker att han ibland spelade fel personer utefter gamla vanor, framförallt dom utländska spelarna fick köra, säger hon till hockeysverige.se.

TÄBY/GRIBBYLUND (Hockeysverige.se)

I serien Framtidens Damkronor möter vi idag en av svensk hockeys stora framtidsnamn, Astrid Lindeberg, som under förra säsongen, som 14-åring, debuterade i SDHL. Under hela sin hockeyuppväxt har hon konkurrerat med och framförallt sporrats av talangen Klara Kenttälä som nu valt att lämna SDE Hockey för spel i Luleå.

– Vi träffades genom hockeyn i Täby då vi var på någon camp tillsammans. Vi bor också ganska nära varandra. Härifrån tar det bara tio minuter över till henne, berättar Astrid Lindeberg och fortsätter:
– Efter skolan, i alla fall då vi körde med killarna, hade vi oftast träning även om det inte var under varje dag i veckan. Oftast tränade vi ganska tidigt så vi kunde ses även efter. På helgerna hade vi ofta match så vi träffades ganska ofta.
– Under somrarna hängde vi med varandra varje dag. Vi brukade alltid köra landhockey tillsammans med grannarna här och mina syskon. 

Vart kommer hockeyintresset ifrån?
– Min familj har alltid hållit på med hockey. Pappa har alltid varit tränare. Samtidigt har jag testat på andra sporter som cross, karate, dans, fotboll… Jag gillar sporter, men hockeyn har alltid varit något jag drömt om. Jag gillar det här med lagsammanhållning. 

Vad har du och Klara Kenttälä betytt för varandra som hockeyspelare?
– Ganska mycket. Vi har alltid pratat hockey, tränat tillsammans och alltid spelat i samma lag, säger SDE-backen som faktiskt spelade forward i TV-pucken.
– Det stämmer att när jag spelade TV-pucken var jag forward. Jag gillar däremot inte att köra forward då jag är med i SDHL-laget utan jag tycker att det är skönast att vara back där. 

Klara Kenttälä har varit en god vän till Lindeberg.Klara Kenttälä har varit en god vän till Lindeberg.Foto: Ronnie Rönnkvist

”KAN SAKNA ATT SPELA MED KILLARNA”

Det var alltså i Täby som Astrid Lindeberg inledde sin hockeykarriär. 

– Jag körde bara med killar då, vilket var roligt. På ett sätt var det lite hårdare, men framförallt annorlunda att köra med killar jämfört med tjejer.
– Mot slutet körde jag både med Täbys killar och Division 1-laget i SDE. Sedan fick jag chansen att gå upp i SDHL. Då var jag tvungen att dra från Täby.
– Jag kan sakna att spela med killarna, men efter vår sista match under säsongen var jag även med och tränade lite med SDE:s 06-killar och det var kul. 

När tog du steget över till SDE Hockey?
– För tre, fyra år sedan började jag träna med Division 1-laget. För två säsonger sedan fick jag, Klara, Olivia (Lindberg) och Aoife (Leacy) vara med och träna lite med SDHL-laget, men det var först förra säsongen jag började spela i det laget.

Hur var det att bara få spela med tjejer?
– I början var det kul att få testa på något nytt, men efter hand har jag såklart saknat lite att få spela med killar. Det har ändå alltid varit roligt.

Jag träffade Julia Tärnblom förra veckan som beskrev att det var stor skillnad på snacket i killarna respektive tjejerna omklädningsrum, håller du med om det?
– Snacket med killarna har varit annorlunda, alltid ganska mycket skrik och så vidare, säger Astrid Lindeberg med ett leende och fortsätter:
– Nu när jag kört med tjejerna har det varit lugnare…

Vad passar dig bäst?
– Lite både och. 

Hur upplevde du det fysiska spelet i SDHL?
– Alla är ganska stora där så jag hade lite respekt för dom, men det har fungerat bra och inte känts som något problem. 

”SVENSKA SPELARNA FICK SITTA PÅ BÄNKEN”

Astrid Lindberg har hela tiden trivts bra i SDE Hockey men tycker också att hennes gamla klubb, Täby, har betytt mycket för henne. 

– SDE har jobbat mycket inom tjejhockeyn och gjort bra saker för just tjejer. Det mesta har jag ändå fått med mig från Täby där jag spelade med killarna. 

Astrid Lindeberg var med och vann brons i TV-pucken.Astrid Lindeberg var med och vann brons i TV-pucken.Foto: Ronnie Rönnkvist

Förra säsongen fick Astrid Lindeberg alltså debutera i SDHL. När det kommer på tal spricker 15-åringen upp i ett stort leende. 

– Vi hade träningar först i Stockhagen (Stocksund) och sedan Enebyberg. Innan säsongen hade vi några träningsmatcher som gick ganska bra. Jag och Klara körde i Division 1. Då var SDHL-tränaren (Shane Warschaw) där och kollade. Efter matchen pratade han med oss och berättade att vi kommit med i SDHL-laget, vilket var kul.
– Nu kommer jag inte ihåg vilka vi mötte i första SDHL-matchen, men vi hade bland annat träningsmatcher mot Djurgården och även några ytterligare hemmamatcher innan serien. 

Det blev 31 matcher i SDHL förra säsongen för Lindeberg. Där svarade hon som 14-åring för ett mål och totalt två poäng. Dessutom fick hon koppla av sex minuter på utvisningsbänken. 

– Till en början var det en rolig säsong. Nu ska vi byta tränare (Dominique Di Rocco kommer in i stället för Shane Warschaw). Shane var bra, men jag tycker att han ibland spelade fel personer utefter gamla vanor. Han fortsatte hela tiden att spela med dom som var bra för några år sedan.
– Det kom in en massa nya spelare som jag själv tycker borde fått gå upp och spela lite mer. Dom flesta svenska spelarna fick sitta på bänken medan framförallt dom utländska spelarna fick köra. 

Hur tänker du kring det?
– Jag tycker faktiskt att det var ganska dåligt eftersom vi andra ville få chansen att gå in och visa upp oss.
– Nu fick jag ändå ganska mycket istid. Till en början spelade jag forward, men jag trivdes inte med att köra det. Sedan gick jag ner och körde back, vilket gick bra. Framförallt fick jag då ganska mycket speltid, men inte i boxplay, powerplay och sådana lägen. 

SDE Hockey hade inte mindre än 15 utländska spelare förra säsongen och endast sju svenska. Något som Astrid Lindeberg ändå tycker ha fungerat bra. 

– Det har varit kul och det är annorlunda när det är många spelare från andra länder med, men även då tränaren är från ett annat land. Vi har ändå några svenska spelare som jag har kunnat prata med på ett annat sätt.
– Sedan är jag inte den bästa på engelska (skratt) så jag har lärt mig mycket under den här säsongen. Under säsongen har jag varit helt okej på engelska i omklädningsrummet och i skolan, men när säsongen tagit slut har jag blivit lite osäkrare. 

SPELADE FORWARD I TV-PUCKEN

SDE-backen fick även äran att vara med i den första Tv-pucken som spelats på damsidan. 

– Det var jättekul och något nytt. Här fick jag spela med tjejer från olika klubbar i Stockholm, lära känna folk, men även möta tjejer från andra klubbar i landet som är i ungefär samma ålder. Tidigare hade jag egentligen bara mött spelare och lag från Stockholm, men nu var det från hela Sverige.

Lindeberg var anfallare i Tv-pucken och svarade för sex mål och totalt tio poäng på åtta matcher. 

– Jag stod skriven som back, men gick upp och körde forward, vilket var kul. Vi kom till slut trea. Jag har möjligheten att spela Tv-pucken den här säsongen också. Uttagningarna börjar i augusti. Vi skulle haft ett vår-läger, men det blev inte av på grund av coronan. 

Astrid Lindeberg hoppas få chansen i ett landslag nästa säsong.Astrid Lindeberg hoppas få chansen i ett landslag nästa säsong.Foto: Ronnie Rönnkvist

Vilka förväntningar och målbilder har du inför kommande säsong?
– Vi ska, som sagt var få en ny tränare så jag vill visa upp mig mer än förra säsongen och få ett större självförtroende. Träna mer och hårdare. 

Hur mycket tid lägger du ner på träning?
– Under säsongen är det träningar varje dag. När jag kommit hem har jag ofta tränat extra. Framför allt är det nu under sommaren som jag kört extra. 

Finns Junior-VM med i bilden?
– Ja, jo, jag brukar tänka på det ibland, men också att komma med i U16-landslaget som jag hört att dom skulle starta. 

Framtid och hockeygymnasium, hur går tankarna där?
– Jag och min kompis, Noa Gustafsson, vill gå på samma hockeygymnasium. Alla våra kompisar flyttar inför den här säsongen, men jag vet inte var vi ska gå. I alla fall vill jag gå på hockeygymnasium. 

College?
– Jag har tänkt på det också men där är så långt fram. Först måste jag gå klart gymnasiet och tänka på det som är här och nu, men klart att jag har det i tankarna ändå. 


TV: Lehners strålande debut i Vegas-målet

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: