"De ringer och frågar om spelare

Ett år utanför hockeybubblan har gett Anders Forsberg nya perspektiv. Nu står det klart att han fortsätter att jobba med den alpina sporten i ytterligare ett år. Men han stänger inte dörren för att jobba inom hockeyn igen – om rätt erbjudande dyker upp.
– Jag har varit med några gånger nu när man haft goda intentioner, men man har inte ekonomiska möjligheter eller spelarmaterialet för att vara kunna utmana, säger Forsberg till hockeysverige.se.

– Det är galet hur mycket snö det är i fjällen. Det har inte varit så här på säkert 50 år. Det kanske låter konstigt, men det här har varit en av de bästa skidsäsongerna på flera år.

Trots att det är 22 maj och sommarvärmen sakteliga presenterat sig i de södra delarna av landet har Anders Forsberg andra upplevelser att dela med sig av från de norra delarna av landet. Han är på väg hem från ett skidläger med sina elever från skidgymnasiet i Åre när hockeysverige.se når honom i bilen. Under pratstunden hinner han passera orter som Vilhelmina och Dorotea, där han stannar till för att titta till en familjegrav, i Norrlands inland.

Det var efter Moras degradering från SHL till Hockeyallsvenskan förra våren som Anders Forsberg kände att tiden var mogen att byta inriktning. Efter att ha jobbat inom ishockeyn i en eller annan form under hela 2000-talet var det dags att ge familjen större utrymme i livet.

För vare sig Forsberg jobbade som NHL-scout (Ottawa Senators och Buffalo Sabres), varit SHL-tränare (Skellefteå och Modo) eller sportchef (Mora) har det varit många dagar och nätter hemifrån. Speciellt då familjen – hustru och två döttrar sex och tolv år gamla – återfinns i Åre som är “så långt från all ishockey man kan komma”, som Forsberg själv uttrycker det.

– Ganska tidigt i Mora-äventyret kände jag att det inte funkade med familjesituationen, förklarar han.
– Jag var tveksam till att ta jobbet över huvud taget, men Mora var påstridiga. De sa att jag kunde jobba hemifrån mycket, men jag märkte ganska snabbt att det inte gick. Om något blir det mer jobb i en lite mindre förening som Mora.

KOM IN PÅ DET ALPINA SPÅRET "AV EN SLUMP"

I och med att Mora åkte ur SHL bröts per automatik hans kontrakt med klubben. Det öppnade upp för nya utmaningar. Att han slutligen hamnade i den alpina skidåkningen var inget han hade planerat för.

– För länge sedan jobbade jag åt skidförbundet och var ansvarig för landslaget i puckelpist mellan OS i Lillehammer (1994) och OS i Nagano (1998). Då lärde jag känna massa alpint folk i förbundet. Av en slump var jag vid den här tiden förra året ute och cyklade landsvägscykel. Jag berättade för en gammal kollega att jag tänkte göra något annat. "Ska du inte komma och testa hos oss?" Jag var skeptisk men de började tjata att jag skulle komma och testa. Så på den vägen blev det. Jag fick en anställning på ett år.

Hur har första året i den nya rollen varit?
– Helt annorlunda… Det är ett skidgymnasium, så man kanske skulle kunna jämföra det med att ha ett hockeygymnasium, men det är en helt annan kultur på gott och ont.

På vilket sätt?
– För det första finns inte trycket och fanskulturen där. Drivet och passionen kring sporten som tilltalar mig finns inte på samma sätt. Sedan blir det ju aldrig match (skratt). Man jobbar lika mycket som när man är hockeytränare, men det blir en helt annorlunda upplevelse. Det har varit ett jättespännande år där jag lärt mig väldigt mycket nytt.

Nu står det också klart att det blir en fortsättning på skidgymnasiet i Åre i minst ett år till.

– Ja, jag kommer att gå upp och vara huvudansvarig. Det blir en roll som lite mer liknar den jag haft i hockeyn tidigare, ungefär som sportchef, säger Anders Forsberg.
– Det känns rätt och jag gillar det mycket mer. Blir det inte bra vet man att man har varit en stor del av problemet, och går det bra vet man att man har varit en stor del av framgången. Det känns bra att ha en roll där man väldigt tydligt kan se kan se att vad man gör spelar roll.

Anders Forsberg. Foto: Bildbyrån/Niklas Larsson

"LIGGER LÅNGT EFTER I STRUKTUR"

Skillnaden mellan att jobba med alpin skidåkning och ishockey är stor på flera plan. Anders Forsberg tror att hans erfarenheter från hockeyvärlden kommer till nytta när det gäller att utveckla den alpina verksamheten.

– Den alpina åkningen har mycket, men den ligger långt efter hockeyn i struktur och sådana grejer, säger han och utvecklar sitt svar:
– Bara en sådan grej som att man gör en säsongsplanering i hockeyn. Man vet exakt vilka dagar det är matcher och du har hela tiden koll på hur du ska träna. Du vet var, när och hur du reser. Allt är satt så himla tidigt. Men här inom den alpina sporten är det väldigt öppet allting. Där tror jag att jag kan hjälpa till, få mer struktur och skapa en årsplanering för hur man ska träna så att alla vet vad som gäller.

Hur ser din kontakt med ishockeyn ut i dag?
– Det finns intresse kvar. Kontakten jag har haft har framför allt varit mot Nordamerika. De ringer och frågar om spelare, vad jag tycker och så. Nu när man inte längre är bunden till en klubb så kan det kan vara vilken klubb som helst som ringer. Där har jag haft en tätt kontakt med en del gamla kollegor, speciellt nu när scouterna inte har kunnat gå ut och kolla på matcher under våren. Det finns en större osäkerhet när de inte kan se spelarna.

Hur mycket hockey har du kunnat se själv?
– Väldigt lite. Det är första gången i mitt liv jag inte sett en enda match live under en säsong, känns det som. Men sedan har jag följt SHL genom C More och NHL genom Viasat på tv, men det blir givetvis inte alls lika mycket som förut när man inte gjorde annat än att titta på hockey. Därför känns det inte som man har sett nånting. Men det har varit bra för mig att gå ned lite grann och fokusera på annat. Om jag väl går in i det igen igen är det bra att ha fått reflektera och andas.

ÖPPEN FÖR HOCKEY IGEN

Anders Forsberg har inte saknat hockeyn i någon större utsträckning, men tror att det kunnat vara annorlunda om inte coronakrisen kommit in i bilden.

– Det kanske var bra för mig att det inte blev något slutspel i år, då hade det blivit jobbigare (skratt). Det är då det är som roligast, när allt ställs på sin spets. Nu blev det en lugnare övergång för mig på det viset.

Samtidigt utesluter han inte en återkomst till sporten på sikt. Men då ska det till en större klubb i Europa eller en NHL-klubb som han ser potential i.

– Ja, det är det jag siktar på i så fall. Jag räknar in Sverige till Europa. Det ska vara bra en bra situation och man ska vilja göra något bra från klubben sida. Jag har varit med några gånger nu när man haft goda intentioner, men man har inte ekonomiska möjligheter eller spelarmaterialet för att vara kunna utmana.
– Jag gillar – och det gör väl de flesta – när det finns möjligheter att bli bra, när det finns duktiga och talangfulla spelare i organisationen som vill väldigt mycket. Det är samma sak med NHL. Där får du ju jobba med den yttersta spetsen, men då ska det ändå vara så att man har bra möjligheter att göra det jobbet bra. Kan man hitta personkemi och spännande klubbar att jobba blir det genast intressant.

Men fram till dess är det fortsatt fokus på det alpina skidgymnasiet i Åre. I minst ett år till.