“Folk har ju förväntningar man vill leva upp till”
Han gick i motsatt riktning när Ottawa Senators trejdade sin största stjärna Mark Stone. Det var en press som Erik Brännström fick lära sig att leva med under sin första NHL-säsong. Efter ett år av toppar och dalar kan 20-åringen se tillbaka på en lärorik tid i Nordamerika.
– I NHL gick det inte riktigt som jag hade tänkt mig, men i AHL kändes det väldigt bra och det är det jag ska bygga vidare på, säger Brännström till hockeysverige.se.
Nässjö är hemma och Jönköping den stad han har tillbringat mest tid i under sina år på HV71:s hockeygymnasium. Men under våren och sommaren 2020 kommer i första hand Göteborg att vara Erik Brännströms hemvist. Flickvännen Nellie härstammar därifrån och det är också där han kommer att bedriva sin sommarträning hos personlige tränaren Kristian Skarphagen, som bland annat jobbar med spelare som John och Carl Klingberg, Christian Folin och William Lagesson.
Men för den 20-årige Ottawa Senators-backen dröjer det innan han kan vara tillbaka i full träning. Just nu går han med handen i gips, resultatet av en operation för ett par veckor sedan. Den kom till efter vissa turer fram och tillbaka i coronakrisens tecken.
– Jag skulle ha opererats i New York, men när jag tog bilen dit ringde de efter två timmar och meddelade att det inte var möjligt. Då hade de fått stänga kliniken på grund av det som höll på av att allt höll på att stängas ned i staden. Sedan var tanken att jag skulle opereras i Toronto, men det slutade med att jag gjorde det i Göteborg och det var skönt att få det gjort här hemma, konstaterar Brännström när hockeysverige.se når honom.
Skadan hade han under stora delar av säsongen, men enligt egen utsago var det ingenting som hämmade honom på något dramatiskt sätt. Han vill absolut inte använda det som en ursäkt för att han inte fick ut maximalt av sin förmåga i NHL under sin rookiesäsong.
– Nej, inte alls. Det var inget hinder så. Jag gjorde en helt okej säsong. I AHL gick det väldigt bra, jag fick mycket speltid och allting. I NHL hade jag velat få ut lite mer än jag fick, men det är väldigt bra motstånd och svårare såklart. Man mötte bra motståndare varje kväll och det var mycket nytt att ta in.
Vad var det du hade velat göra bättre i NHL?
– Jag måste bli jämnare i mitt spel, ha en högre lägstanivå. Det är tätt med matcher och man måste vara redo att tävla mot de bästa varje kväll. Det är något jag jobbar på att förbättra. Under de matcherna jag gjorde i NHL tycker jag att jag lärde mig mycket om hur man ska jobba för att hålla sig redo. Sedan måste man kunna spela försvarsspel. Forwards i NHL är så skickliga på att ta sig in på kassen, så det är viktigt att vara bra på utboxningar och kunna försvara kassen på ett smart sätt. Det är också något jag tar med mig.
Erik Brännström är oense med Brad Marchand.Foto: Brian Fluharty-USA TODAY Sports
"BLEV STRESSAD AV DET"
I NHL blev det fyra assist på 31 matcher medan han i AHL slog till med 23 poäng (3+20) på 27 matcher med Belleville Senators. Stora kontraster. Men även om speltiden i NHL stannade vid strax under 15 minuter per match och förtroendet från coachen D.J. Smith stundtals var begränsat har Brännström inga klagomål.
– Nej, Ottawa lät mig spela även om jag gjorde misstag och så. De gav mig chansen att hantera olika situationer och det tror jag kommer att hjälpa mig mycket inför nästa säsong. Målsättningen är att ta en plats och verkligen etablera mig i NHL.
Du trejdades från Vegas Golden Knights till Ottawa under fjolårsäsongen som en del av utbytet mot en stjärnspelare som Mark Stone. Blev det en extra press på dig?
– Ja, folk har ju förväntningar som man vill leva upp till. Det hände under säsongen att man tänkte efter och blev lite stressad av det. Men jag är ju inte Mark Stone. Jag jobbar varje dag för att bli bättre och jag hoppas ju kunna bli en bra spelare i NHL en dag. Det är det man måste påminna sig om.
Var det något du läste eller hörde som gjorde att du reagerade så?
– Nja, så var det väl inte egentligen. Det var mer i mitt eget psyke. Om man är en del av en sådan stor trejd så vill man bevisa att man är en bra spelare. Nu gick det inte riktigt som jag tänkt mig, men jag är bara 20 år och har tid på mig. Målet är att ta en plats och bevisa mig.
Foto: Icon Sportswire
"JOSI VAR EN JÄKLA COOL SPELARE"
Erik Brännström höll sig kvar i NHL fram till nyår. Efter det blev det en permanent nedflyttning till AHL innan skadan kom i vägen. Under intervjun återkommer han ofta till hur mycket det betydde att bli nedskickad, att det faktiskt gynnade hans självförtroende.
– Det är klart det var surt att bli nedskickad när jag väl blev det och att jag var sur för stunden. Men när jag ser tillbaka på säsongen var det något som var positivt för mig i min utveckling som hockeyspelare. Vi hade nästan det bästa laget i AHL, spelade anfallshockey och det var roligt att spela där. Det var nyttigt för mig.
Under dina 31 NHL-matcher, vilka spelare var häftigast att möta?
– Jag fick ju inte möta honom så mycket, men Roman Josi var en jäkla cool spelare att möta. Riktigt rolig att titta på. Sedan var det coolt att möta Erik Karlsson, Brent Burns och de killarna i San Jose. Sedan (Jevgenij) Malkin… Man märkte hur stor och stark han var med pucken. Det var en riktigt rolig spelare att titta på.
Upplevde du något "välkommen till NHL-ögonblick" när du insåg att det var på riktigt?
– Det var coolt när vi mötte Toronto borta första matchen med kanadensiska nationalsången och allt. Det var riktigt coolt att spela i den arenan och uppleva stämningen. Madison Square Garden var också en cool arena att lira i.
Apropå säsongsdebuten... Du hade ett otäckt ögonblick där du fick Auston Matthews skridskoskena i ansiktet. Hur minns du det?
– Jag kände det knappt det för att jag hade så mycket adrenalin i kroppen. Det såg illa ut när jag såg reprisen efteråt, men där och då tänkte jag inte på hur nära det var. Det var mer dagen efter som man pustade ut lite grann när man fattade hur illa det kunde ha gått. Ärren syns knappt i dag. Man måste gå nära för att se dem.
Nu är det oklart när eller ens om NHL- eller AHL-säsongen återupptas. Erik Brännström försöker ha fokus på nästa säsong eftersom hans gipsade hand antagligen skulle hålla honom borta från spel ett tag till. Han har själv inte tagit ställning till om han tycker att det är en bra idé att slutföra den pausade säsongen eller inte.
– Det beror ju helt på hur de vill ha det med nästa säsong, hur länge de vill vänta. Jag vet faktiskt inte vad som är rimligt. Samtidigt förstår man att de vill sätta i gång allt med slutspel och kunna avsluta det som har påbörjats. Men jag är inte tillräckligt insatt för att säga hur länge det är rimligt att vänta.
Den här artikeln handlar om: