“Den dagen var lite sjuk faktiskt”

LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)

Isak Rosén är född i Stockholm, men uppväxt i Leksand. Det är också på norra ståplatsläktaren i Tegera Arena som Hockeysverige.se först träffar forwardstalangen för en intervju till serien ”Talang 2020”.

– Jag minns knappt inte när jag stod här första gången. Det var länge sedan. Nu blir det inte så mycket, men när jag var yngre stod jag mycket här, berättar Isak Rosén innan vi sätter oss på sittplatsläktaren för ett samtal.

Pappa till Isak Rosén är alltså Roger Rosén. Han spelade 230 matcher i elitserien för Västerås. Det blev 41 mål och totalt 102 poäng från hans klubba. Men när Isak föddes 2003 hade just Roger återvänt från spel med St. Petersburg i Ryssland till Sverige och AIK. Stockholmsklubben är också något som sonen har en speciell känsla för. 

– Jag håller på AIK lite också, men vi flyttade hit nästan direkt och jag har bott här hela livet. Jag har faktiskt inte några minnen från då han spelade.

Isak Rosén.Foto: Ronnie Rönnkvist

Vad har pappa betytt för dig som hockeyspelare?
– Han har kunnat hjälpa mig med ganska mycket, gett mig tips, hur man ska vara som person, attityd och allt sådant. Jag hade honom som tränare när jag var liten, då jag var 10-12 år kanske.

Rosén är en skaplig hockeysläkt. Förutom Isak och Roger har vi Johan Rosén som spelat i Luleå och Leksand men även Pål som spelat i bland annat Arboga. Givetvis blir det då en hel del hockeysnack under jularna hos familjen Rosén. 

– Det blir rätt mycket (skratt). Jag skulle säga att det är dom tre bröderna som gillar hockey mest, men det finns några fler i släkten som också gör det. Sedan är det många som inte alls är lika intresserade. Det är en blandning.

Det är också ett par storys från brödragänget som hänger med och aldrig tycks bli utslitet. Bland annat den om när Johan Rosén blev svensk mästare med Luleå 1996.

– Ja, det har jag hört några gånger och självklart är det väldigt häftigt. Sedan har jag hört några gånger om när han är fri mot ”Pekka” (Peter Lindmark).

VALDE BORT FOTBOLLEN

Under slutet av Peter "Pekka" Lindmark sista säsong i Malmö kom Johan Rosén fri mot ”VBM” (Världens bästa målvakt). Strax före det att Rosén skulle sätta upp pucken i sjunde maskan välte Pekka helt enkelt målburen. ”Kommer man inte ihåg för min karriär så kanske man minns mig för det där istället”, har målvaktslegendaren berättat tidigare för hockeysverige.se.   

Det var såklart naturligt att det skulle bli hockey för Isak Rosén som inte var speciellt gammal då han började spela. 

– Min pappa var tränare för min äldre bror Gabriel. När min mamma jobbade fick jag lov att åka med hit till hallen. Då blev det att jag tränade med dom. Jag var runt tre, fyra år då. Sedan fick jag vara med och på den vägen var det.
– Jag spelade även fotboll här i Leksand ganska länge. När jag var mindre spelade jag även en del innebandy, men det slutade jag med ganska tidigt.

Varför valde du bort fotbollen för hockeyn?
– Jag har alltid tyckt hockeyn varit mycket roligare. Sedan var jag även lite bättre på hockey än fotboll.

35 POÄNG I SUPERELIT – SOM 16-ÅRING  

Sedan flera säsonger tillbaka har Isak Rosén och Arvid Eljas varit ett strävsamt radarpar som öst in poäng i olika serier. 

– Vi började spela ihop i U13. Det var då han och hans bror Eric flyttade hit och sedan dess har jag spelat mycket med honom. Vi spelade tillsammans hela vägen upp till J18.
– Kemin? Jag vet inte, men vi är väldigt bra kompisar. Då blir det att vi kan snacka med varandra om nästan allting. Nu har jag spelat så pass länge med honom så jag vet ungefär vad han kommer göra på isen.

Bröderna Eric och Arvid Eljas är två av Leksands stora framtidsnamn. Isak Rosén tror sig veta varför dom är så lovande. 

– Det är kanske för att dom är från Björbo, skrattar Isak Rosén och fortsätter:
– Båda har ett väldigt bra spelsinne och jag tror att man kommer väldigt långt på det. Dessutom brinner båda två för hockeyn.

Eric och Arvid Eljas.Foto: Ronnie Rönnkvist

Den här säsongen svarade Isak Rosén för 21 mål och totalt 35 poäng på 38 matcher i J20. Då ska vi komma ihåg att han under hela säsongen var endast 16 år. 

– Jag hade inte riktigt förväntat mig utveckling jag haft den här säsongen. Hela tiden har jag trott att jag haft den här utvecklingsmöjligheten i mig, men jag trodde mer att det kanske skulle komma efter jul eller liknande.

"ALLTID TROTT PÅ MIG SJÄLV"  

Vad tror du har gjort att du haft den här utvecklingen under säsongen?
– Framförallt att jag trott på mig själv, men även tränarna också trott på mig jättemycket. Jag har inte behövt vara orolig för att göra ett misstag eller någonting. Det har bara varit att köra på och just det här att jag alltid trott på mig själv tror jag är en anledning till min utveckling, berättar Isak Rosén som även lyfter fram coacherna Mikael Karlberg och Per Bäcklin som två viktiga personer för hans utveckling.
– Dom har betytt jättemycket. Jag är den enda i min ålder som spelat i det laget, vilket kanske inte varit så jättelätt, men ”Challe”, Bäcklin har gjort det enkelt för mig och sagt att jag ska vara den spelaren jag är och göra sakerna jag är bra på. Tränarna och hela laget har gjort att hela laget kommit ihop på ett jättebra sätt.

Vad är det unika med den här gruppen som gjort att ni haft en så pass fin säsong i J20?
– Sammanhållningen. Man är bra vän med varenda en i laget. Det spelar ingen roll vem man snackar med. Alla är öppna och har kul tillsammans med varandra.
– Sedan har vi spelare som (Emil) Heineman som fått ut riktigt mycket den här säsongen, vilket man inte direkt såg komma innan. Samtidigt är det jättemånga i laget som fått ut sina ”skills”. Jag vet faktiskt inte vad det kan bero på, men det är många som fått ut mycket mer än man förväntade sig.

Kan tränarnas ledaregenskaper vara en nyckel till det?
– Ja, jag tror faktiskt det. Att killarna vågat.

FICK SPELA U17-VM: "JÄTTEHÄFTIG RESA"  

Under säsongen har Leksands J20-lag haft ett TV-team kring sig för en dokumentär på SVT-play. Något som Isak Rosén mest tycker har varit kul även om han själv inte stått i fokus. 

– (Skratt) Det var lite i början som vissa tyckte det var jobbigt, men jag har inte varit med på samma sätt som (Jakob) Stöffling, ”Mackan” (Marcus Karlberg) om dom är. För mig har det ändå inte varit så speciellt.
– Dom som varit med har skött det bra och bjudit på sig själva. I början var det lite snack om det i laget, men sedan blev det som vanligt igen.

Under säsongen fick Isak Rosén vara med i det inofficiella U-17 VM som spelades i Medicine Hat, men 17-åringen från Leksand är inte nöjd med sin egen insats under turneringen. 

– Det var en jättehäftig resa. Dessutom var det en riktigt häftig stad vi var i. Allt där kretsade kring hockeyn där så det var otroligt häftigt.
– Sedan gick det inte riktigt som vi i laget hade trott och inte heller som jag hade förväntat av mig själv.

Det blev totalt två assist från Isak Rosén på fem matcher. 

– Jag tycker inte jag fick ut mycket alls även om jag började ganska bra, men sedan… Jag vet inte riktigt vad som hände, men jag fick inte ut mitt spel. 

Foto: Ronnie Rönnkvist

SHL-DEBUTERADE: "DEN DAGEN VAR SJUK" 

I SHL:s näst sista omgång möttes Örebro och Leksand. I förstafemman tillsammans med Marek Hrivik och Andrée Hult stod spelade även 16-årig debutant, Isak Rosén. 

– Den dagen var lite sjuk faktiskt, skrattar Isak Rosén och fortsätter:
– Det var inget jag hade förväntat mig, men verkligen jättekul. Jag fick reda på dagen innan att jag kanske skulle åka med. Matchdagen skulle jag åka ner till samling och där skulle vi se om jag skulle vara med.
– Innan träningen fick jag reda på att jag skulle åka med. Det här var dessutom första träningen med A-laget så bara den var ganska nervös.

Leksandstalangen är med facit i hand ganska nöjd med sin insats i debuten. 

– Jag tyckte det gick helt okej ändå. Jag fick jättemycket speltid och allt sådant, men samtidigt kan man inte förvänta sig så mycket då det var första matchen.

Vad betydde det för ditt självförtroende att få en sådan chans?
– Jättemycket. Det visar att Leksand tror på mig och det blir en push för mitt självförtroende. När jag nu fått känna på det vill jag dit ännu mer och att jag lägger ner ännu mer arbete. 

Hur går tankarna inför nästa säsong?
– Än så länge har jag inte tänkt så mycket på den, men vi får hoppas att den blir av i alla fall. Jag vill fortsätta i J20 och jobba hårt varje dag. Sedan får vi se om jag kanske får någon chans i A-laget nästa säsong också.