Blev TV-puckens bästa målvakt

Han utsågs till TV-puckens bästa målvakt 2018. Året tidigare hade Marcus Brännman förlorat sin far Hans. I Talang 2020 berättar den 17-årige Örebromålvakten om hur han tacklat tragedin och vänt dem till framgång på isen.
– Jag tror att jag blivit starkare mentalt både på och utanför isen, säger han till hockeysverige.se.

När Stockholm Nord tog brons i TV-pucken 2018 utsågs Marcus Brännman till turneringens bästa målvakt. Samma säsong fick han dessutom vakta målet i U16-landslaget.

Men allting har inte gått som smort för den nu 17-årige målvakten.

2017 gick hans pappa Hans bort. Det var han som legat bakom att Marcus, i dag i Örebro Hockey, började spela hockey i klassiska stockholmsklubben Göta/Traneberg.

– Jag började då jag var åtta år. Egentligen ville jag börja tidigare, men morsan och farsan tyckte att det var för kallt i ishallen, säger målvaktstalangen med sett skratt och slänger en blick på mamma Helena som med ett leende nickar instämmande när hockeysverige.se träffar honom hemma i Nockeby.
– Jag gick till en träning och tyckte direkt att det var jätteroligt. Pappa hade berättat för lagledaren att jag ville bli målvakt. Då frågade lagledaren på en träning om jag vill prova på det. Sedan dess har jag varit målvakt och tyckt att det har varit jätteroligt.

Marcus Brännman har haft två målvaktstränare som själva har fina meriter från spel i elitserien, Patrik Hofbauer och Björn Bjurling.

– När jag började var det Patrik som körde lite målvaktsträningar i klubben. Det var mest att lära sig åka skridskor, vilket var jätteviktigt.
– Då jag kom upp till en viss ålder och var på camp så var Bjurling med där. Vi snackade lite med honom och han verkade jättebra. Sedan dess har jag kört med honom. Det är tre, fyra år nu. Vi har kört i grupp tillsammans med Bjurling, men jag har även haft privatpass och då har jag kört ensam med honom på isen.
– Han har betytt jättemycket för mig och fått mig att tänka på saker jag kanske inte hade tänkt på förut då jag bara stod där och försökte rädda puckarna. Nu försöker jag tänka mer på hur jag ska rädda puckarna. Samtidigt får jag inte tänka för mycket på det, säger Marcus Brännman med ett leende.

Givetvis var det en väldigt tuff tid då pappa gick ur tiden, men idag känner Marcus att han gått stärkt ur det även om det givetvis aldrig går att ersätta en kär pappa.

– Jag tror att jag blivit starkare mentalt både på och utanför isen. Jag har klarat av den här motgången då pappa gick bort. När jag klarade av det så tror jag bara att jag blivit starkare.

FICK PRIS SOM TV-PUCKENS FRÄMSTE

TV-pucken var också något som stärkte honom. Turneringen kom att bli lite av Marcus Brännmans första stora framgång nationellt.

– Det var en sjukt rolig upplevelse. Vi jobbade mycket med att få ihop laget, vilket gjorde att turneringen blev extra rolig
– Det här gjorde att jag blev vän med alla i laget och man kunde hänga med vem som helst. Vi hade jätteroligt tillsammans.
– Själva spelet var ungefär som en vanlig match, kanske lite tuffare motstånd, men det var riktigt roligt eftersom vi kom ihop och blev som ett vanligt lag.

Marcus Brännman stod i fyra av lagets matcher i TV-pucken och hade en räddningsprocent på 95,2.

– Det kändes bra och jag hade en skön känsla när vi väl kom dit. Jag var bara glad att få komma igång eftersom jag hade gått och väntat rätt länge på att turneringen skulle börja. Sedan var det bara att slappna av, köra på och inte tänka så mycket och det gick ju bra, säger örebromålvakten med ett litet leende och berömmer lagets insats.
– Jag tycker att vi gjorde det bra. Vi var lite besvikna eftersom vi tyckte att vi borde gått till final. Vi var ett väldigt bra lag och förtjänade att spela finalspel.

Marcus Brännman tar emot priset som TV-puckens bästa målvakt från Stefan Ladhe.Foto: Bildbyrån/Dennis Ylikangas

Hans egen insats var mer än godkänd och gav honom pris som bästa målvakt i TV-pucken. Ett pris som målvakter så som Pelle Lindbergh, Stefan Lunner, Johan Gustafsson, Christopher Heino Lindberg, Erik Granqvist, Felix Sandström, Stefan Ridderwall med flera har fått tidigare.

– Det var såklart jätteroligt att få ett pris för att många tycker jag är en bra målvakt och uppskattar det jag gör. Samtidigt går jag inte nu runt och tänker på att jag har fått ett pris utan nu kör jag bara på som vanligt, säger Marcus Brännman som givetvis har fått ett lite starkare självförtroende efter sin insats i TV-pucken.
– Ja, självklart… Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara, men det känns riktigt kul.

Blev du extra nervös när ni kom fram till finalspelet och du visste att SVT skulle vara på plats för att sända turneringen?
– Två timmar innan match satt vi och kollade på Göteborgsmatchen. Då blev jag lite nervös när jag såg allt det här med tv, men på uppvärmningen släppte det. Man får gå ut och ta det som att det inte är någon som kollar.
– Sedan var det roligt att veta att jag hade en massa vänner som kollade. Mamma satt på läktaren, min syrra var där och några till från släkten.

OMSTÄLLNINGEN EFTER FLYTTEN TILL ÖREBRO

Under tiden i TV-pucken hade Marcus Brännman ytterligare en tidigare målvakt som coach, Valentina Lizana Wallner.

– Det var bra, men vi målisar hade inte så mycket tid med ”Valle”. På ispassen kanske vi hade lite skridskoövningar som uppvärmning. Sedan behövde hon filma och ta hand om andra saker också. Jag tycker ändå att det var bra att hon var med.

Inför säsongen 2019/20 valde målvaktstalangen att lämna Göta/Traneberg för spel och skola i Örebro.

– Jag var och kollade runt på olika ställen jag fått förfrågningar ifrån. Jag kollade inte på något i Stockholm. Närmsta var Almtuna. Sedan kollade jag även på HV71 och så vidare, men jag fastnade för Örebro. Det kändes bra och var nära hem.

Första tiden i Örebro var lite kämpig för Brännman, vilket egentligen bara var helt naturligt.

– Det var en ny miljö samtidigt som jag inte kände så många där. Jag tycker ändå att jag kom in i allt lätt. Efter någon vecka kände jag alla i klassen och då var det lugnt.

Var det stor omställning på isen träningsmässigt?
– Det är mer träningar, så blir det. I Göta hade vi inga morgonträningar som vi har på ”HG” i Örebro. På varje ”HG” har vi målvaktsträning och ibland också på kvälls eller eftermiddagspassen. Det varierar varje vecka hur mycket det blir.

Hur har du utvecklats av den här ökningen av träningsdosen?
– Det har varit jättebra eftersom det inte bara varit samma övningar. Nu har jag fått öva på detaljer som jag behöver utveckla. Dessutom får jag bra tips från coacherna.

TRÄNAT MED A-LAGET

Den här säsongen har han spelat 24 matcher i Örebros J18 och haft en räddningsprocent över 90.

– Jag är nöjd med min säsong och gjorde allt det jag kunnat. Höjdpunkten var såklart mot slutet i J18-allsvenskan. Jag såg verkligen fram emot slutspelet, men det blev tyvärr inställt.
– Det blev lite konstigt slut. Efter en träning fick vi ett mess om att J18-slutspelet var inställt. Vårt slutspel skulle börja veckan efter och jag var taggad inför det, men så blev det ”näe”.
– När skolan fortfarande var igång hade vi isträningar som vanligt, men sedan blev gymnasiet inställt också och istället blev det distansutbildning. Då fick vi träna fys på distans så nu fysar jag hemma istället.

Hur går tankarna inför nästa säsong?
– Jag har som mål att göra en jättebra säsong och försöka sno en J20-plats i Örebro.

Har du fått träna någon gång med A-laget ännu?
– Ja, jag har varit med någon träning där dom behövt en målvakt. Då gick det undan, avslutar Marcus Brännman med ett skratt.