MJÖRNBERG: Noll procents anledning till oro

Boden knölades
till av Kiruna IF efter straffar i onsdags och i helgen gick så väl
Troja/Ljungby som Mariestad på pumpen mot motstånd som de en normal
dag borde ha slagit.

Även storfavoriterna åker alltså på
däng i Hockeyettan. Men jag kan inte se att det borde finnas någon
som helst anledning till oro. Snarare tvärtom.

0-1 mot
nederlagstippade Halmstad för Troja/Ljungby och uppseendeväckande
2-6 för Mariestad på bortaplan mot Grums. Det är siffror som höjer
en del ögonbryn. Oväntade förluster för två så långt
obesegrade gäng med ambitionen att ta sig till Hockeyallsvenskan.

Men det är så
klart inte resultat som det ska dras några större växlar av.
Snarare olycksfall i arbetet. Vi snackar om lag som är så pass bra
att de skakar av sig den här typen av förluster och som kommer att
vinna merparten av sina matcher i sina respektive serier ändå.

Jag
tror snarare att den typen av förluster som Troja och Mariestad åkte
på i helgen kan vara nyttiga. Påminnelser om att de inte är
oövervinnliga. Att det blir smisk även mot mindre namnkunniga gäng
om de inte är på tå och spelar på topp. Den typen av realitycheck
kan vara bra att få för den här typen av storartade topplag.

Det
känns snarare rimligt att lyfta på hatten för Grums som imponerat
och gått över förväntan i serieinledningen och Halmstad som också
de imponerat och klarade av pressen från drygt 4000 fans på
läktaren och ändå betvingade stora Troja. Det är riktigt
imponerande.

Det är motståndet som ska applåderas snarare
än förlorarna som ska analyseras sönder.

De har ungefär
noll procents anledning till oro.

* * *

Lite mer oro
bör däremot finnas i Tranås som åkte på däng med 4-2 i Kinnarps
Arena i fredags.

Nu är HC Dalen förvisso ett motstånd som
har hittat formen ordentligt på slutet, men fjolårets kvalseriegäng
Tranås har gjort två raka ganska svaga bortamatcher (den andra mot
Kalmar) och ser inte alls ut som det där laget som firade så stora
triumfer i våras.

Då var det ett kollektiv som intensivt
kuggade i varandra vilken lina som än var på isen och gjorde livet
jobbigt för motståndarna. Det spelet är inte vad man visar upp nu.
Istället transporterar alldeles för många spelare på egen hand
och hamnar ute i sarghörnen istället för i de farliga ytorna
framför mål. Men framförallt är den där fysiska aspekten som
bortblåst, Tranås ser faktiskt ganska bekväma ut.

Fortsätter
tranorna på den inslagna vägen kommer de obönhörligen bli
indragna i en jobbig strid om att ens ta sig till Allettan och det
ligger ju färskt i minnet att man har misslyckats med den saken i
söderserien förr.

Karl Helmerssons mannar måste steppa
upp.

* * *

Apropå Tranås så har det inte gått något
vidare för två av tre Åmål-kanadensare så här långt den här
säsongen.

Zach Doerring fick inget kontrakt i Borås efter
sin tryout och det ser mer än lovligt trögt ut för Sean McGovern i
Tranås. 26-åringen som värvades som tilltänkt målskytt har
åstadkommit två assist på sju matcher och sitter fastfrusen i en
fjärdelajn som inte får särskilt mycket uträttat. Där hade TAIF
naturligtvis förväntat sig väldigt mycket mer, men det kanske
kommer.

För Anthony Paskaruk, den som värvades först av
alla från Åmål, är det däremot klackarna i taket. Kanadensaren
får goda vitsord, har sett intressant ut och svarat för fyra poäng
(2+2) under sin första tid i Kiruna IF.

När laget aningen
skrällartat besegrade Boden efter straffar i onsdags var det just
han som satte den avgörande straffen.

* * *

Tyringe
tar in den amerikanske backen Preston Ames som ifjol gjorde 29
matcher för Vännäs utan att göra så värst mycket väsen av sig
och som inlett den här säsongen i Polen.

Det är ingen
frälsare, men några sådana finns inte heller att få tag på för
en förening med Tyringes börs. Det viktiga här är att det görs
något i den prekära situation som laget hamnat och även om Ames
knappast är någon större spets tycker jag att det är helt
rätt.

Tyringe skriker desperat efter hjälp på försvarssidan
och här får de i alla fall in mer konkurrens. Det kan vara
viktigt.

* * *

I och med storfavoriternas fall i helgen
är det så gott som tomt i kategorierna för obesegrade och de lite
mindre lyckade. Så här ser det ut, några klubbar excellerar i
ensamt mak:

Fullpoängare: Lindlöven (6 matcher)
Obesegrade
men med poängtapp:

Fortfarande obesegrade under fulltid:
Östersund (5 matcher), Hudiksvall (6 matcher), Väsby (6
matcher)
Utan seger men med poäng: Hammarby (7
matcher)
Nollpoängare: Tyringe (6 matcher)

* * *

Imorgon
är det måndag och dags för mig och maestro Skoglund att spela in
ett nytt podcast-avsnitt (som väl dyker upp någon gång fram emot
natten). Det vore synd att säga att det inte finns ämnen att vrida
och vända på.

Kan redan nu utlova att det kommer bli
maffigt.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: