”Scouterna har verkligen börjat få upp ögonen för honom”
Följ HockeySverige på
Google news
Sverige tog guld i U18-VM – men turneringen blev också ett skyltfönster inför NHL-draften 2026. Flera spelare höjde sitt aktievärde rejält, och en av dem som verkligen tog chansen var svenske centern Wiggo Sörensson, menar talanggurun Steven Ellis.
Den här texten är publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts till svenska.
Och där var det över.
U18-VM spelades under de senaste två veckorna i Slovakien, där Sverige tog hem guldet efter seger mot värdnationen. Det var en turnering fylld av skrällar – Lettlands seger mot USA, någon? – och en hel del storsegrar. Men det är också naturligt i en turnering där spelarna är mellan 15 och 18 år gamla.
Å ena sidan, särskilt för de som var på plats, är detta en underhållande hockeyturnering. Men huvudsyftet är att scouter ska få en sista chans att studera de främsta talangerna inför NHL-draften 2026. En enskild turnering är inte alltid det bästa sättet att utvärdera en spelare, men det är en bra möjlighet att se hur de hanterar press.
Vilka spelare stärkte sina aktier mest under U18-VM? Här är en genomgång av dem som utnyttjade turneringen bäst:
Mathis Preston, FW (CAN)
Preston fick en perfekt möjlighet att spela en stor roll i Kanada – och han levererade. Han stod för sex poäng på fem matcher och slutade tvåa i lagets interna poängliga, vilket gör det förvånande att han inte utsågs till en av lagets tre bästa spelare.
Han var en maskin i puckinnehav och tog sig konsekvent in i farliga målområden. Preston är utan tvekan en talang som kan bli en topp-sex-forward i framtiden. Hans skott är av högsta klass och han tvekar sällan att avsluta från slottet. Skottet ser redan NHL-mässigt ut.
Han är en av få spelare här med potential att gå i första rundan, och flera scouter var mycket imponerade av hans totala påverkan.
Martin Psohlavec, MV (CZE)
Psohlavec räddade 35 skott i den stora kvartsfinalsegern mot Finland, inklusive 16 i andra perioden och samtliga 12 i den tredje.
Han var tvungen att vara spektakulär när finländarna pressade, men Psohlavec var helt fokuserad. Det var ingen överraskning med tanke på hans tidigare starka insatser i turneringen.
Scouter uppskattar särskilt hans händer och hur lite han lämnar öppet högt upp i målet. Den 196 cm långe målvakten är rankad som nummer 17 bland europeiska målvakter av NHL Central Scouting.
Trots det har han stått för imponerande siffror hela säsongen, inklusive åtta nollor på U20-nivå i Tjeckien. Semifinalen var dock svagare. Ändå lär något lag chansa på honom i de senare rundorna.
Dominik Řípa, FW (CZE)
Řípa är en undersized forward, men kompenserar det med en enorm arbetskapacitet.
Han är ständigt ute och jagar puckar och tar sig in i de tuffa ytorna, vilket gav utdelning vid flera tillfällen under turneringen. Řípa noterades för poäng i nästan varje match och var en av Tjeckiens bästa spelare utan puck.
Det är extra imponerande med tanke på att han tidigare inte varit någon stor producerande spelare internationellt.
Han kan vara för liten för att få chansen i ett NHL-lag med sina cirka 178 cm (särskilt eftersom han saknar tydliga spetskvaliteter i övrigt), men han har varit en perfekt pusselbit för Tjeckien den här säsongen.
Jag är nyfiken – jag hade absolut kunnat tänka mig att chansa på honom.
Jakub Vaněček, B (CZE)
Vaněček är ett tryggt kort att gå i andrarundan, men den här turneringen visade vad han kan göra i en ledande roll.
Han spelade massor av minuter mot lag som USA, Finland och Tyskland och gjorde allt i sin makt för att konsekvent skapa kvalificerade målchanser. Vaněček stod för bra siffror i Tri-City, men jag gillade faktiskt hans spel ännu mer i U18-VM, även om han bara noterades för tre poäng.
Det beror på att hans beslut i defensiv zon var imponerande, och han slutade aldrig röra på sig ute på isen.
Jag ser potential i honom som en NHL-back av typen nummer 5/6 som kan kliva fram och bidra offensivt då och då. Räkna med att Vaněček kommer spela en betydande roll för Tjeckien i de kommande två JVM-turneringarna.
Emil Saaby Jakobsen, B (DEN)
Varje gång Jakobsen var på isen hände något.
Varje gång Jakobsen klev ut på isen kändes det som att något var på väg att hända. Han var överlägset lagets snabbaste back och använde sina kvicka handleder för att skapa högkvalitativa målchanser.
Han är en utmärkt pucktransportör som läser spelet på en hög nivå och kan driva lagets offensiv från blålinjen. Att han dessutom är 193 cm lång skadar inte heller.
ESJ gjorde ett bra JVM, där han spelade mycket trots att han var en av de yngre spelarna. Jag tyckte att han var en av få ljusglimtar där, och det fortsatte även i Slovakien där han snittade över 21 minuters istid per match i ett lag som bara vann en enda match.
Frågan är om han är en tillräckligt bra skridskoåkare för nästa nivå? Det återstår att se, men det finns definitivt intresse för honom som ett sent val i draften.
Samu Alalauri, B (FIN)
Alalauri spelade mest av alla finländare i dag, och det var lätt att förstå varför.
Han stod för tre poäng mot slovakerna och snittade över 22 minuters istid per match (10:41 mot Kanada var ett undantag). Det kändes som att han spelade med stort självförtroende och trivdes i den defensiva zonen, där han sällan slog bort några passningar.
Alalauri behöver fortfarande förbättra sin förmåga att sätta igång spelet i omställningar, eftersom han ibland kan bli lite för passiv.
Men jag gillar hans skridskoåkning, puckhantering och övergripande defensiva spel. Den 188 cm långe backen har fått uppmärksamhet som en möjlig andrarundaspelare, men här spelade han snarare som en topp 35-spelare än någon runt plats 50.
Olivers Mūrnieks, C (LAT)
Är det tredje gången gillt? Mūrnieks representerade Lettland i U18-VM för tredje säsongen i rad, och han var utan tvekan en av de mest framträdande spelarna varje kväll.
Lettland hade inte mycket att komma med offensivt (trots att laget tog sig till medaljrundan), men Mūrnieks var lagets främsta framspelare. Han slår många smarta passningar och är dessutom mycket skicklig i tekningscirkeln.
Mūrnieks förtjänar beröm för sitt tvåvägsspel, och han är en spelmotor i ett lag som Lettland. Utan honom hade letterna haft svårt att ens ta sig till slutspel.
Scouter är dock fortsatt oroliga över att Mūrnieks inte sticker ut i någon enskild egenskap, och hans ”allround”-profil (i kombination med ett mediokert skott) kan hålla honom tillbaka från en framgångsrik NHL-karriär.
Oavsett det kan jag absolut se honom gå i andrarundan.
Patriks Plūmiņš, MV (LAT)
Om scouterna inte hade lagt märke till Plūmiņš före turneringen, så har de definitivt gjort det nu.
Han inledde starkt mot Finland, följde upp med en övertygande seger mot Norge och stal sedan showen mot USA när Lettland tog sig vidare till medaljrundan.
Medan många målvakter på den här nivån blir stressade när pressen ökar, behöll Plūmiņš lugnet och spelade stabilt – han släppte sällan in några enkla mål.
Däremot har han vissa problem när han är skymd, vilket är lite oroande för en målvakt som är 191 cm lång.
Intrycket från NHL-scouter är att de är nyfikna och imponerade av hans turnering, men att de vill se honom ta steget över till Nordamerika för att möta tuffare och snabbare motstånd.
Oavsett är han definitivt ett namn att hålla ögonen på framöver.
Samuel Šramatý, FW (SVK)
Šramatý var utan tvekan en av de mest intressanta spelarna i Slovakien.
Han spelade främst i en bottom six-roll, men få spelare arbetade så hårt som han gjorde. Šramatý stod för sex poäng på sina fem första matcher, där trepoängsinsatsen mot Lettland var en av turneringens mest framstående prestationer.
Hans hårda arbete mot Kanada var också en viktig faktor bakom skrällsegern i premiären.
Jag gillar hans fart, oräddhet och fysiska spel. Jag vet att han stod för ganska blygsamma siffror under säsongen, men den här turneringen visade att det finns en tydlig väg för Šramatý som ytterforward i en checking line.
Det finns fortfarande mycket utveckling kvar, särskilt om han inte hittar ytterligare en nivå i sitt spel. Men jag gillade verkligen det han visade upp här.
Wiggo Sörensson, C (SWE)
Sörensson är skicklig på att plocka upp returer, men han har också ett riktigt bra handledsskott.
Han har haft en bra säsong i Sveriges U18-landslag, men det här var utan tvekan hans bästa hockey under året. I och med att Viggo Björck saknades behövde Sverige mer från sina centrar – och Sörensson klev fram och gjorde avtryck både med och utan puck.
Sörensson har spelat på i princip alla juniornivåer som finns den här säsongen, och scouterna har verkligen börjat få upp ögonen för honom under de senaste månaderna.
Han är väldigt svårläst med pucken, både när det gäller att få iväg passningar och i trånga ytor, där han kan lura målvakter med sina finter.
Jag kan absolut se honom gå i tredje rundan.
Foto: Jonas Ljungdahl / BILDBYRÅN
Dayne Beuker, C (USA)
Det här var en riktig genombrottsturnering för Beuker, som var en av USA:s bästa spelare rakt igenom hela mästerskapet.
Han snittade en poäng per match och var dessutom en av de bättre spelarna i backchecken. Beuker spelade till sig en roll i förstakedjan och presterade på en hög nivå varje kväll – det var nästan förvånande att han inte gjorde ännu fler mål.
Beuker är en utmärkt playmaker, men spelar också med mycket energi och besitter en av de bästa spelförståelserna i hela USNTDP-laget.
Han är ingen storväxt forward, men han är smart och fattar många välavvägda beslut med pucken. Beuker är något undersized, men jag tror att hans hockey-IQ kommer att tilltala många lag.
Lucas Zajic, FW (USA)
Scouterna ville se mer offensiv uppsida från Zajic den här säsongen – och han levererade när det gällde som mest i slutet av året.
Zajic gjorde 11 mål med USNTDP:s U18-lag och följde sedan upp det med fem mål på lika många matcher i Slovakien. Det toppades av hans tre mål mot Tyskland, och med tanke på att han snittade runt 11 minuters istid per match var han mycket effektiv.
Det finns tydlig talang där, men under säsongen var han främst en energispelare längre ner i hierarkin i USNTDP.
Lyckligtvis spelar han med hög fart och en obeveklig vilja att vinna varje byte. Zajic är en mycket bra skridskoåkare och läser spelet väl i defensiven.
Ett ytterligare år i juniorhockeyn – oavsett om det blir i CHL eller USHL – skulle vara väldigt viktigt för hans utveckling, men det finns en rå potential som kan göra honom till ett intressant val i mitten av draften.
Den här artikeln handlar om:
