SKOGLUND: Jumboplatsen är långtifrån huggen i sten
Igår var det exakt en månad sedan Oskarshamn blev klart för SHL-spel säsongen 19/20. Sedan dess har det på sociala medier tävlats om att såga deras chanser så mycket det går. Men ser det verkligen så illa ut? I mitt tycke är detta en oerhört intressant nykomling med potential.
Jag ska inte ens låtsas att jag tror något annat än att Oskarshamn kommer sluta på någon av de två sista platserna i SHL nästa säsong. Att påstå något annat i dagsläget vore snudd på löjeväckande och hittills har det mesta under silly season grinat dem emot. Succémålvakten Christoffer Rifalk är borta. Likaså lagkaptenen Jonas Engström och precis allt pekar på att rutinerade Joakim Hillding försvinner.
Samtidigt skrämmer de nyförvärv som hittills kommit in knappast slag på den mest ängsliga person med Lille Skutt-nerver och de allra flesta är överens om att Oskarshamn kommer få det tufft nästa säsong. Mycket, mycket tufft.
Eller? Kommer de det?
Hand upp alla som inför den nyss avslutade säsongen trodde på att Oskarshamn skulle sluta tvåa i Hockeyallsvenskan. Det var nog knappast någon som på allvar trodde det och de tog sig till den placeringen till största del beroende på ett smart spelsystem rattat av tränarduon Håkan Åhlund och Fredrik Hallberg.
Duon är kvar och lär under sommaren fila än mer på systemet som vållade AIK och Timrå så stora bekymmer i kvalet. De tog sig också till andraplatsen tack vare spelare som tog kliv och utvecklades. Vem på förhand hade trott att Oskar Nilsson skulle utses till årets back i Hockeyallsvenskan när han hämtades från Norge? Okej att junioren Filip Sveningsson var känd för sin talang, men jag vågar påstå att knappast någon trodde på att junioren skulle göra 15 mål under säsongen. För att inte tala om målvaktsduon Adam Åhman och Christoffer Rifalk som kom ett och trea i den allsvenska målvaktsligan. Hade man spelat på den kombinationen inför säsongen så hade det regnat manna från himlen.
Jag har under säsongen följt Oskarshamn rätt mycket framför min TV och under kvalet mot AIK och Timrå satt jag och funderade över vad som egentligen skulle hända med Oskarshamn om de INTE tog klivet upp. Då hade nog truppen blivit fullständigt söndervärvad.
Joakim Thelin var fullständigt briljant i kvalet och han kändes redan där och då mogen för SHL. Backen Oskar Nilsson likaså. Redan nämnde Sveningsson kändes självklar att värvas tillbaka till HV71 efter ett år i allsvenskan och om inte Markus Modigs hade SHL-blickar på sig mot slutet av säsongen skulle det förvåna mig oerhört mycket.
Jag skulle inte heller fått ett slaganfall av ren chock om inte den talangfulle backen Christian Lindberg och Isak Pantzare ändå fanns med bland några SHL-sportchefers tankar.
Jag hade inte heller blivit förvånad om en sådan som Nicklas Heinerö hade fått åtminstone ett SHL-anbud att ta ställning till.
Alla de uppräknade ovan är kvar i Oskarshamn nästa säsong och just här och nu känns det som en grupp med potential.
Men det räcker ju såklart inte med dessa, oavsett hur stora kliv de än kommer ta till nästa säsong. De kommer behöva spelare med rutin från spel högre upp att luta sig mot och om jag har tolkat det hela rätt så är det väl spetsvärvningarna som återstår nu för den nye sportchefen Daniel Stolt.
Den amerikanske förre detta U18-VM-spelaren Tyler Kelleher känns spontant som en sådan spetsvärvning. Efter spel i collegeligan och AHL gjorde forwarden sin europeiska debut ifjol i den tyska ligan med ERC Ingolstadt. 38 poäng blev det där och det är inte helt tokiga siffror första året på en större rink. Det känns som han har några växlar till och han skulle mycket väl kunna lägga i dem i Scania-staden.
Jag gillar också värvningen av målvakten Tex Williamsson. Han har en hög högstanivå och var faktiskt under SHL-kontrakt med Malmö för ett par år sedan, men då de var tjocka på målvakter lånades han ut till Leksand och det känns som han fastnat lite på allsvensk nivå. Den här möjligheten kommer göra honom gott. Nu är jag av den åsikten att Oskarshamn behöver plocka in ett ännu vassare kort som parhäst till Tex, men Williamsson kommer göra det bra som andrekeeper.
En annan sak som man definitivt inte ska underskatta: Miljön. Jag har under säsongen som var i andra sammanhang intervjuat de före detta IKO-spelarna Marcus Björk och Tobias Ekberg. Båda lovordade miljön och goda stämningen i klubben. Med tanke på framgångarna nu i vår så lär ju knappast det ha försämrats.
Samtidigt ser vi att klyftorna mellan ligorna minskar om vi tittar på ren och pur kvalité. Det är fler spelare nuförtiden som klarar steget mellan allsvenskan och SHL snabbare. Likadant gäller mellan ettan och allsvenskan. Så några av de som följer med från den allsvenska truppen lär garanterat bli tongivande redan från start av nästa år säsong.
Med allt detta sagt. Naturligtvis lär det bli tufft för laget nästa säsong och de lär nog behöva plocka in åtminstone fem-sex spetsvärvningar till för att få det att gå ihop. Men riktigt så illa som att de skulle bli ett nytt Väsby tror jag faktiskt inte någon behöver oroa sig för. De har ett väloljat spelsystem och redan nu potenta breddspelare som inte kommer göra bort sig på nivån och de lär nog vara med och hugga i de flesta matcherna.
Den här artikeln handlar om:
