SKOGLUND: Märkligt system – de straffas dubbelt
Är det verkligen rimligt med ett system på VM-nivå som straffar en nation dubbelt i den händelse att de skulle åka ut i en kvartsfinal? Räcker det inte med bitterheten och funderingarna över missad medalj?
Igår kunde ni läsa mina tankar om all den press och stress som spelare på elitnivå upplever. Jag kastade fram tanken att det kanske är en anledning till att stänga SHL. Varför utsätta spelarna för risken att spela ur en förening och därmed få klubbpersonal sparkade på grund av ekonomiska orsaker?
Som en efterdyning på det inlägget så blev jag upplyst om en sak som jag faktiskt inte funderat så speciellt mycket på: Nämligen upplägget på damernas junior-VM och pressen det innebär.
Damernas U18-VM, som pågår just nu, är upplagt på exakt samma vis som på seniorsidan. Nämligen att elitdivisionen är uppdelad i två grupper där lagen i grupp A är kvalificerade till slutspel, oavsett hur det än går i gruppspelet. Ettan och tvåan direkt till semi, medan trean och fyran möter ettan och tvåan från grupp B i kvartsfinal.
I och med att Sverige rök redan i kvarten i år så får de kliva tillbaka ett snäpp nästa säsong och spela B-gruppen istället. Vid en snabb tanke på detta så kanske man inte tycker att det är så farligt. De är fortfarande kvar i elitdivisionen och de har fortfarande kvar möjligheten att tampas om medaljerna även 2020. Vägen blir bara lite snårigare.
Men jag har förstått att det inte riktigt är så enkelt. Jag har hört att degraderingen tagit rätt hårt på tjejerna i truppen. Vi ska ju veta att Sverige spelat i A-gruppen tre turneringar i följd och har man bara lite förståelse för hur de flesta människor fungerar så kan man ju förstå att det inte känns helt bra att vara de som bröt den traditionen.
Då kommer vi till frågeställningen här: Är det verkligen rimligt att ha ett sådant här system i de åldrar det handlar om? Är det rimligt av det internationella förbundet att sätta den pressen på ungdomar som är mellan 15 till 17 år?
JVM för tjejer under 18 år startade 2008 och från början så var det ”vanlig” gruppindelning så att säga, precis på liknande sätt som vi ser på herrsidan. Förvisso delas lagen in efter fjolårsplacering där med, men det är samma förutsättningar i båda grupperna när det gäller möjligheter att ta sig till till slutspel samt risken för att degraderas.
Men på damsidan, märk väl att detta gäller seniorer också, så har alltså det internationella förbundet bestämt att man ska straffas dubbelt om man nu råkar ha studsarna emot sig i en kvartsfinal.
Jag förstår faktiskt inte vitsen med ett sådant system, speciellt då med tanke på vad jag hört om det faktum att våra svenska krigare borta i Japan tagit detta hårt.
Det här är unga människor vi pratar om och för många kan detta nog vara deras livs största besvikelser hittills, som de nu möter för första gången. Jag tror garanterat att landslagsledningen är där och stöttar och gör sitt bästa för att lindra besvikelsen, men hur ser det ut i klubbarna? Har tjejerna samma möjlighet till stöttning som killarna i samma ålder har?
Detta ska inte tas som anklagande mot klubbarna på något sätt, utan det ska mer tolkas som en ärligt ställd fråga då jag helt enkelt inte vet vad för resurser tjejerna har att åtnjuta i sina hemföreningar.
Jag tror att det var Kristina Lugn som någon gång berättat att hon och hennes far gav sig ut på vandring när hon var liten. Målet var biografen i stan, för den lilla flickan drömde om att gå på bio och hade så gjort under mycket lång tid. När de kom fram till biografen efter den långa promenaden, jag tror att det handlade om någon mil, så sa pappan till flickan: ”Nu går vi hem, nu har du lärt dig vad besvikelse är.”
Det är knappast så vi uppfostrar våra barn nu för tiden, men jag kan känna att förluster och besvikelser är bra läxor för att utvecklas, både som idrottspersoner och människor. Sen ska det ju självklart komma naturligt och inte som i Kristina Lugns fall. Men det är klart att landslagstjejerna också de måste lära sig att ta besvikelser. Men återigen, måste det ske på detta vis med en dubbelbestraffning? Så funkar det ju inte på herrsidan, varför ska tjejerna förlora mer?
Slutligen. Vad innebär då detta att Sverige nästa säsong får spela i B-gruppen. Som nämnt så är det ettan och tvåan som går till kvartsfinal, trean och fyran spelar en serie i bäst av tre där vinnaren stannar i elitdivisionen och förloraren åker ur.
I år är det Tjeckien och Japan som gör upp om vem som får stanna och det står 1-1 i matcher där.
Det känns ändå som att det är rätt små marginaler i den där B-gruppen och en dålig match mot fel motstånd kan skicka tjejerna till ett ovisst kval för att överhuvudtaget stanna i elitdivisionen.
Den här artikeln handlar om:
