Den hockeyspelande polisen: ”Var rätt trött på det där hockeylivet”

Det slog ner lite som en bomb häromdagen när det stod klart att Johan Andersson gör comeback i Hockeyettan för Troja efter fem år utan matcher i kroppen. Nu är comebacken avklarad och för hockeysverige.se berättar den 34-årige centern att han är redo för match imorgon igen.
— Det är något blåmärke, men annars känner jag mig pigg, berättar han.

Johan Andersson slog igenom i SHL under 00-talet med en rad starka säsonger för Timrå där han också blev landslagsman. Dessförinnan så hade han också hunnit med att draftas av Chicago Blackhawks. Men sedan kom de tunga skadorna slag i slag, bland annat blodproppar i lungorna under sin andra sejour i Timrå, och senare när han flyttat hem till moderklubben Troja tvingades han genomgå en höftoperation. Detta var 2013.
— Då försvann hela den säsongen och så åkte Troja ur och då var jag nere i ettan helt plötsligt. Jag kände att vägen upp igen var för lång och att jag inte orkade satsa igen, berättar han för hockeysverige.se.

VALDE DEN CIVILA KARRIÄREN

Johan Andersson berättar att han tränade med Troja hösten efter höftoperationen, men i samband med det kom han in på polishögskolan i Stockholm och valde då att satsa på den civila karriären.
— Just då när jag tränade efter höftoperationen så kände jag mig ganska pigg i kroppen, men jag hade inte motivationen kvar.
— Första året jag var borta från hockeyn så var jag nog inte inne i en ishall tror jag inte. Jag kände att jag var klar med hockeyn.

Johan Andersson i Linköpings tröja. Foto: Bildbyrån

Nu fyra år senare befinner sig Johan Andersson dock i ett annat läge. Han är utbildad och jobbar som polis och han och sambon har flyttat tillbaka till hemstaden Ljungby.
— Ju längre tiden gick och ju mer jag funderade på vad som egentligen hände när jag spelade så kom jag på att jag fortfarande tycker själva spelet är roligt. Men jag var rätt trött på det där hockeylivet. Flytta runt, bara gå att vänta på att det skulle bli träning eller match och när då kroppen inte fungerade riktigt som jag ville och jag inte presterade på den nivå jag gjort tidigare så var jag rätt trött på det.

GÄLLER MATCH TILL MATCH

Troja, som i våras degraderades från Hockeyallsvenskan, har under hösten haft det kämpigt med många skador och spelare som lämnat.
— Jag sa till Danne (Sportchefen Daniel Håkansson, reds anm.) att vi kan ge det en chans och se vart vi hamnar och han var väl lite överraskad, men vi skakade fram lite gamla grejer och jag fick vara med och köra lite med juniorerna för att se om det funkade.

När Troja häromdagen presenterade nyheten om att Johan Andersson skulle göra comeback så sades det att kontraktet gällde match till match. Han var med under gårdagen mot Mariestad och han berättar att han är redo för match i morgon mot Kristianstad.
— De som är matchredo är kallade till samling och jag är kallad till den så jag förbereder mig för det.

Vad var det för känslor som for genom kroppen igår när du klev ut till match igen?
— Det kändes jätteroligt att få vara med igen. Dra på sig tröjan, och det lite det jag har saknat, pirret innan match och känslan av att man inte riktigt vet vad som kommer hända. Man sitter och laddar 20 man i ett omklädningsrum. Det var den känslan jag saknade när jag la av, samtidigt var det den känslan som jag tyckte var jobbig när jag spelade. Så det är en viss hatkärlek till det där, men igår var det bara jätteroligt att få kliva ut och jag kände att jag inte hade något att förlora, funkar det inte så går jag bara tillbaka till det gamla, då har jag i alla fall gjort ett försök.

En assist blev comebackens facit. Rapporterna låter berätta att Andersson täckte skott i boxplay och genom det spelade fram en lagkamrat som kunde förvalta det till mål. Dessutom ska han ha varit inblandad i ytterligare ett mål framåt, dock utan att få poäng för det.
— Jag var lite kantig med pucken, och väl lite fortfarande till viss del offensivt. Men jag försöker gå in med det jag är bra på, teka bra, vara stark i defensiven och sedan ta det därifrån. Det trillade fram någon puck också, så jag hade några målchanser.
— Jag vill hjälpa laget, vi har andra spelare som ska producera offensivt. Det kanske inte är jag i första hand, men det är klart att det är roligt när det händer.
— Jag sa innan matchen att jag jättegärna ville vara inne på ett mål framåt och nu fick jag vara inne på två. Så jag var nöjd.

416 SHL-MATCHER

Som polis jobbar Johan Andersson oregelbundna tider, knappast något som är kompatibelt med ishockeyspelande. Match för match gäller, men vad händer om det blir spel resten av säsongen, kommer det funka med arbetsgivaren då?
— Jag får smyga lite med det, säger han och skrattar.
— Nä då, jag har pratat lite med min arbetsgivare och jag hoppas de kommer hjälpa mig om det skulle bli aktuellt. Sen går jobbet i första hand, så är det. Jag vet om vilket jobb jag har men jag hoppas vi tillsammans kan lösa det på något vis.

I Tre Kronor-tröjan. Foto: Bildbyrån

Johan Andersson hann han med att spela 416 SHL-matcher för Linköping, Timrå och Färjestad. Dessutom har 34-åringen spelat två VM-turneringar varav han 2009 var med och vann ett brons. Med Hockeyettan-mått mätt så har Troja redan en rutinerad trupp, men den comebackande centern är så klart flera snäpp upp gällande rutin.
— Jag hoppas ju att killarna tycker att det är roligt och att de kan ta rygg litegrann. Samtidigt ser jag inte det som någon press, utan det är bara roligt att få dela med sig av sina erfarenheter och på något sätt visa hur jag tycker man ska spela hockey för att vinna matcher.

34 år är ingen ålder längre inom elitidrotten och det är inte utan att man undrar om det möjligtvis kan bli spel högre upp i seriesystemet vad det lider.
— Det har jag faktiskt ingen tanke kring. Jag tycker det är roligt att spela i Troja, det är ändå det laget som jag är uppväxt med. Jag sa till Danne att det finns inget annat alternativ, jag börjar liksom inte i Värnamo eller Diö utan jag satsar på att spela i Troja. Det är här jag vill vara och det är i Ljungby vi har vårat liv nu. Jag har inga såna tankar och jag tror inte heller att jag är i någon utvecklingsfas, jag har gjort mina bästa matcher.