Quick fixes – så blir Hockeyettan grejt again

Hösten i den ”nya” Hockeyettan har inte alls blivit som det var tänkt. Istället för en engagerande kamp har det mest blivit en trött lunk av de nya 20-lagsserierna. Men alla nya koncept dras med barnsjukdomar och det finns några ganska enkla ”quick fixes” för att göra Hockeyettan grejt again. Häng med!

Inför säsongen implementerades ett nytt serieupplägg i Hockeyettan där fyra serier slogs ihop till två med 20 lag i varje. Argumenten för detta var förstås först och främst kopplade till ekonomi och logistik i en liga som erbjuder rejäla utmaningar för klubbarna att få ihop det på sista raden.

Men det argumenterades även för det positiva i att alla matcher plötsligt skulle komma att betyda något i en rak serie som inte delas upp vid jul och att begripligheten i serien skulle göra den mycket mer engagerande för publiken.

Så har det inte blivit.

Ungefär en fjärdedel in i årets seriespel är snackisarna snarare hur trött och oengagerande allt känns. Oavsett om det är fans eller mediaröster som låter höra från sig tycks uppfattningen vara densamma. Det har inte blivit något lyft. Det har snarare blivit en sävlig lunk och svårigheterna att locka publik till många av arenorna talar väl i ärlighetens namn sitt tydliga språk.

Behöver det betyda att det nya serieupplägget nödvändigtvis är dåligt? Så klart inte.

Alla nymodigheter kommer med barnsjukdomar och jag kan ganska snabbt hitta detaljer som det skulle gå att skruva på för att göra Hockeyettan till den mycket mer engagerande liga tredjedivisionen trots allt har potentialen att vara.

Låt oss kalla dem ”quick fixes” till att (för att travestera en högst tveksam världsledare) göra Hockeyettan grejt again.

Så här skulle man enkelt kunna skruva upp det nya serieupplägget för att göra Hockeyettan till en mycket mer engagerande liga än vad hösten har kunnat erbjuda.


FÄRRE LAG
Det är förstås här vi har roten till allt ont. 40 Hockeyettan-lag uppdelade på två serier med 20 lag i varje är alldeles för många. Framförallt om man ser till förutsättningar och de sportsliga ambitionerna. Från topp till botten i ligan skiljer det alldeles för mycket i ekonomi för att det ska bli tillräckligt jämnt. Det säger sig självt att en serie där vissa satsar stenhårt med miljoner i budget medan andra mest är intresserade av att vara med inte kommer att bli särskilt bra. Oavsett om man väljer att se det ur de största eller de minsta klubbarnas perspektiv. Det blir inte bra för någon när glappet blir för stort.

Men mängden lag gör också det logistiska arbetet med att rodda ihop intressanta serier snudd på omöjligt. Här nedan kommer vi komma in på aspekter som haltande tabeller, buckliga spelscheman och uteblivna rivalmöten. Allt är egentligen följdeffekter av att det med så många som 40 lag i ligan inte går att pussla ihop det på något annat sätt.

Ska man ha den modell som implementerats till den här säsongen måste Hockeyettan rent krasst bantas med ett ganska rejält antal lag. Vill man jobba med osthyveln snarare än svinga stora macheten skulle kanske 16 lag i varje serie kunna vara ett bra första steg (ner till 18 skulle knappast göra någon skillnad), men bäst vore förmodligen 14 lag i varje serie precis som i SHL och Hockeyallsvenskan, det vill säga 28 lag totalt i ligan.