Inget mer ”vin och valium” för Tingsryds nye tränare: ”Jag ska skärpa mig”

Verbal och full av åsikter. Hockeyallsvenskan har fått tillbaka en stor profil i tränaren Per Ljusteräng, ny tränare i Tingsryds AIF. I en lång intervju med hockeysverige.se berättar han om sin krokiga resa – och den där tweeten om vin och valium efter en frustrerande domarinsats.
– Det ska inte bli mycket vin och valium den här säsongen. Jag ska skärpa mig men det måste dom också, skrattar Ljusteräng.

JOHANNESHOV (HOCKEYSVERIGE.SE)
Hockeyallsvenskan blir en profil rikare på tränarsidan i och med att Per Ljusteräng återvänder till ligan. Senast den 50-årige masen från Säter coachade i vår näst högsta liga var 2011/12. Då gjorde han sin andra sejour i Borås.

Nu inleder han sin 21:a säsong som coach då han kliver in i båset hos anrika Tingsryd.
– Vad som driver mig att gå till jobbet varje dag? Jag tycker att det är kul när jag känner att jag har något att tillföra. Jag är ingen tränare som förvaltar utan en som vill förnya, förändra och förbättra, både på gott och ont kanske, berättar Per Ljusteräng när hockeysverige.se träffar honom för en intervju under upptaktsträffen på Globe Hotel vägg i vägg med Tele 2 Arena och Globen.

Hur utvecklar du dig själv då det handlar om att kunna förnya, förändra och förbättra eftersom det är en färskvara?
– Det där är en annan fråga och jag vet inte riktigt hur jag gör själv, säger den tidigare Luleåbacken med ett leende och fortsätter:
– Läser man mycket och hänger med i samhällsdebatten så utvecklas man väl som person. Dessutom har jag ungar i alla åldrar så…

Är du en hockeynörd som följer all tänkbar hockey på TV?
– Inte så mycket då jag är hemma. Jag läser mycket och går gärna igenom matcher, men hemma försöker jag stänga av.

Är det viktigt med återhämtningen mentalt?
– Ja, men mest handlar det om att jag inte är intresserad av att sitta framför TV:n. Jag orkar inte. Jag försöker inte undvika det, men det är inte så att jag aktivt sätter på en hockeykanal för att se en match.

När vi frågar honom om vad han skulle jobbat med om han inte var hockeytränare skrattar han först för att sedan ta god tid på sig att tänka efter.
– Jag skulle tro att jag hade varit lärare. Sedan jag var liten har jag trott att jag skulle passa som det.

Har du haft något annat yrke än ishockeyn hemma i Säter eller i Södertälje?
– Ja, jag har vikarierat som lärare några gånger ha ha… I Helsingborg jobbade jag faktiskt på ett försäkringsbolag.

Har du aldrig känt att ”Nu skiter jag i jobbet som hockeytränare och satsar på ett annat yrke”?
 Nej, men varje gång vi förlorar bryter jag ihop invärtes. Ni förstår hur knäckt jag var i söndags (förlust mot Oskarshamn i genrepet).
– När jag var yngre och vi förlorade gick jag igenom matchen från steg ett, när vi tog första skäret, för att komma fram till vad vi gjorde för fel. Hur fan kunde vi förlora? I stället försöker jag numera se till att våra lag vinner för det blir liksom roligare att leva då.


Foto: Bildbyrån/Andreas L Eriksson

PEKAR PÅ LINDBOM SOM TYPEXEMPEL

Per Ljusteräng har ofta varit coach på Hockeyettan-nivå även om han bland annat varit elitserien med AIK. Men senaste fem säsongerna har han exempelvis tillbringat i Kallinge/Ronneby.
– Jag har varit sju eller åtta säsonger i andraligan, en säsong i SHL och en i J20. Det har varit 50/50, men det är senaste säsongerna som jag varit i ettan. Anledningen till det är att jag har haft det jättebra nere i Kallinge. Vi har bedrivit laget som vilket annat lag som helst i Hockeyallsvenskan.
– Vi har haft spelare som hela tiden velat bli bättre och brunnit för hockeyn. Vi har bevisligen slussat många spelare vidare i sina karriärer. Det har funnits andra möjligheter för mig, ja, men det har inte varit rätt tillfälle.

Går det att anamma samma ledarstil i Hockeyettan, Hockeyallsvenskan och SHL?
– Ja, det tror jag. Du måste ändå utgå från dig själv och vad du vill. Det vi bedriver nu, jag vet ännu inte om våra krav är kompatibla med gruppens. Om dom är för låga. Sådant får vi känna av. Klart att man alltid vill bli bättre och höja nivån, men det gäller ändå att ha en rim och reson så alla hänger med. I grunder är jag annars den samma i mitt ledarskap.
– Ett bra exempel är Johan Lindbom som gick från Dalen i division 1 södra till SHL. Efter två säsonger fick han vinna SM-guld. Tittar vi på många tränare i dag har dom väldigt lite erfarenhet så jag ser det mer som en förmån att ha fått vara med och skaffat mig ett ganska brett register för att hantera olika grupper.

”VI FICK OVÄNTAT BARN IGEN…”

Efter fem säsonger i Kallinge/Ronneby valde Per Ljusteräng att inför årets säsong flytta sitt hockeyjobb fyra mil norr ut.
– Som du säger så ligger Tingsryd bara fyra mil från Kallinge. Jag hade varit tre hela säsonger i Kallinge. Sedan gjorde jag två inhopp. Första säsongen gick vi till kvalserien. Sedan fick vi oväntat barn igen…

Oväntat?
– (Skratt) Ja… Jag hoppade av, men sedan fick jag hoppa in igen eftersom det inte fungerade för den tränaren (Kari Eloranta) som var där. Efter det skulle jag var hemma med vår pojk, men då fick Tony Zabel något problem.
– Efter det bestämde vi oss för att ta tag i det här från början och började om med 25 nya spelare första säsongen. Vi tog bort spelarna som inte riktigt passade in där och förra säsongen tycker jag att vi hade ett lag som borde ha gått upp. Vi hade alla ingredienserna, men vi var dåliga under fem dagar den säsongen. Det fick vi betala för i slutändan, vilket var lite halvsurt.
– Tingsryd ligger, som sagt var, nära och jag känner att det är samma typ av förening. Men också en förening som har haft en trend som gått åt fel håll. Nu kanske jag kan vara med och vända den, hjälpa till så att klubben får en skjuts framåt.
– I ett större perspektiv är hockeyallsvenska föreningar lite för dåliga på att hand om och att plocka upp division 1-spelare. Skillnaden mellan serierna är liten. Det är i mellanskiktet, bland yngre spelare som kan bli bra, vi måste bli duktigare i Tingsryd på att hitta några guldkorn.

Är det så ni byggt årets lag?
– Vi har plockat både (Marcus) Karlström och Simon Norberg från ettan. Det är två som verkligen varit bra och hittat sina roller så här långt.


Foto: Ronnie Rönnkvist

”FOLKET I TINGSRYD ÄR LUTTRADE”

Tingsryd är ett starkt hockeyfäste även om vi får gå så långt tillbaka som till säsongen 1974/75 för att hitta ortens stolthet i högsta serien. Trots att det ställs tuffa krav på spelare och ledare i klubben är det inget som Per Ljusteräng tänker speciellt mycket på.
– (Skratt) Nej, inte kan jag tänka så. Det är press varje gång du står i ett bås…

Det behöver inte vara enbart en negativ press.
– Nej, så är det ju. Jag tycker bara det är kul. Var jag än går eller vem jag än träffar så har alla, Tingsryd är sjukt litet (skratt), någon anknytning till Taif. Man kan ha spelat där, känner någon som varit i klubben, har barn som spelar eller har spelat där eller äldre som gått på matcherna.
– Det är en jättestyrka i en förening att alla är engagerade samtidigt som det är kul att alla är intresserade och hoppas att det ska gå bra. Sedan får vi hoppas att alla är medvetna om att det inte går så bra varje gång, men folket i Tingsryd är luttrade eftersom laget varit lite upp och ner under några säsonger.

Är Kenneth Ekman, Bengt-Göran ”Mysing” Karlsson, Christer Andersson nere i hallen och påpekar att det var bättre förr?
– Nej, så där var det bara då jag var i Frölunda och ”Sura-Pelle” (Ronald Pettersson) och Lasse Lundvall stod där och berättade hur vi skulle spela haha…

”VIN OCH VALIUM”

Förra säsongen fick Per Ljusteräng ett twitter-utbrott efter att han inte var riktigt överens med domaren i en match. Han skrev:  ”Pulsen är fortfarande rätt hög. Fått ner den till runt 200 slag med lite vin och valium men tyvärr så kan jag ännu inte kommentera vår förlust i Halmstad. Att i affekt förklara matchledarens roll och uppträdande hjälper inte.”

Frågan den här säsongen är ju självklart om det kommer bli mycket vin och valium?
Daniel Öhrn, som sitter med under intervjun, tittar undrande på sin tränare så vi ber Ljusteräng förklara för honom. Efter att ha redogjort för det ganska komiska utbrottet säger Tingsryds-tränaren:
– Jag skrev det på Twitter efter en match… Visst fan, så var det. Men det ska inte bli mycket vin och valium den här säsongen. Jag ska skärpa mig men det måste dom också, säger Ljusteräng samtidigt som han skrattar och skakar på huvudet åt sig själv.

Daniel Öhrn, som hört hela intervju, avslutar med att berätta hur Per Ljusteräng förändrat träningskulturen i Tingsryd.
– Det är ett annat upplägg än vad vi hade förra säsongen och ett helt nytt spelsystem. Samtidigt är det lite striktare då det gäller off ice-träning. Det har funkat bra hittills.

Borde tränaren få Twitter-förbud?
– (Skratt) Nej, det tycker jag absolut inte. Jag tycker sådant där roligt. Lite frihet måste man få ha.

Den här artikeln handlar om:

Dela artikel: