”Strumpan” sade upp sig: ”Klubben blev vansinniga”

Leif ”Strumpan” Strömberg är tillbaka i Sverige efter en kort sejour i Polen.
Men trots att det inte tog lång tid innan han sade upp sig från jobbet i KH Torun, var det inte desto mindre jobbigt att ta steget.
– Det spelarna skrev till mig efter var otroligt känslosamt och jag kan säga att det kom en tår eller två, säger han till Hockeysverige.se

Det har gått några veckor sedan Leif Strömberg i ett långt inlägg på sociala medier lät meddela att han lämnar jobbet i polska Torun. I sitt inlägg skrev han bland annat:

”Det blir farväl av den vackra staden Torun och alla vänliga snälla människor i staden. Jag anlände första gången i mitten av maj och blev mottagen på ett mycket trevligt sätt.

Men jag förstod snabbt att det var problem med kommunikation och information från högsta ledaren GM/någon slags President. Alla gick och väntade på ett meddelande som aldrig kom från honom. Nu har han slutat, men det har ställt till otroliga problem för ledare runt laget och i laget. Och självklart om spelare går och oroar sig hela tiden för löner och annat. Det kan ta 10 -15% från varje individ. Vilket aldrig fungerar!

Det har varit många möten mellan de kaptener som ställt laget inför rätta och toppledningen GM/President, där det har brutits löften gång på gång. Vilket är ohållbart och coacher har fått agera medlare, vilket inte är hållbart i längden.

Själv är ishockey 24/7 och har alltid varit och det älskar jag. Men självklart, när man kommer till sin lägenhet eller där man bor. Så det måste finnas saker som funkar. Som WI-FI en säng att sova i. När man inte har madrass, men sover direkt på sängunderlaget. När man inte har WI-fi och kan sova mår man inte bra. Man jobbar och planerar hela tiden och då måste man må bra.”

”Jag gillar nivån på ligan”

När hockeysverige.se får en intervju med Leif Strömberg utvecklar han lite mer hur laget han tränade var och vad som fick honom att lämna.

– Om jag håller mig Torun så finns det otroligt mycket talang i det här laget samtidigt som det är ett väldigt ungt lag.
– Jag är jätteimponerad hur man tog sig an hur jag ville jobba, hur man tog sig an hur vi skulle stänga isen med fart eller öppna isen med fart och inte bara stå och vänta på saker.
– Inget ont om andra tränare i Polen och jag gillar nivån på ligan där det är bra fart och en bra intensitet, men det är många, många backande lag. Jag behöver inte prata om vilken nationalitet dom tränarna har.

Det var efter en match 19:e september Leif Strömberg bestämde sig för att lämna sin polska klubb.

– Att ta det här beslutet var otroligt känslosamt eftersom jag trivdes väldigt bra med killarna.
– Klubben har sagt att dom ska förbättra sig, vilket jag också tror att dom kommer göra, men jag tyckte att det var för mycket röra runtomkring.
– Alla människor som jobbar i klubben, spelare, folk på ”back office, kansli, krigar jättehårt. Sedan handlar det om det vanliga, och då spelar det ingen roll om det är i Sverige eller Polen, att man kanske har ett sämre ”cashflow” på sommaren. Då kanske man inte kan ligga på en massa löner under just den perioden. I stället får man då ta ner lönerna och allt är kostnadsstyrt idag.
– Då blir det också problem med löner hit och dit i många klubbar. Det var en av sakerna. Sedan är det inte jag som är klubben utan jag tyckte att, som jag sa, det var rörigt. Jag såg ingen ljusning när det gällde dom bitarna och därav tog jag mitt beslut.

”Var otroligt känslosamt”

Hur reagerade klubben när du gav beskedet och hur har efterspelet varit?
– Det spelarna skrev till mig efter var otroligt känslosamt och jag kan säga att det kom en tår eller två. Nästan alla spelare och lagkaptenerna skrev vad jag har betytt för dom. Det skar i hjärtat.
– Klubben blev vansinniga då jag sa upp mig och åkte hem. Först vart dom chockade och efter det förbannade, men började säkert sedan att tänka till.
– Jag tycker ändå att jag och nya klubbdirektören har tagit varandra i handen och gått vidare. Även om han ville att jag skulle vara där är det nya bollar där nu, avslutar Leif Strömberg.