Ett genombrott i rekordfart: ‘Alltid tyckt de är häftiga’
Han tog svensk hockey med storm förra säsongen med sitt makalösa genombrott i Rögle. Utanför isen är Rögles Olle Liss intresserad av något som går lika fort som hans eget genombrott gjorde: motorcyklar.
– Jag tror nog att det är en bra avkoppling och att det kommer per automatik, säger han till hockeysverige.se.
ULLVI/LEKSAND (HOCKEYSVERIGE.SE)
Olle Liss är en av de spelare som haft den mest sensationella utvecklingen i sin karriär de senaste säsongerna. 2014/15 spelade han i Division 1 med Kristianstad, förra säsongen inledde han i Hockeyallsvenskan med Pantern och avslutade den samma med fyra mål, varav ett hattrick, och totalt sex poäng på lika många matcher med Tre Kronor. Då som Röglespelare.
Men det finns annat i Olle Liss liv än hockey. För ett år sedan köpte han nämligen sin första motorcykel, men den är såld nu och två nya är införskaffade.
– Jag fastnade för att åka motorcykel redan då jag köpte min första. Det här var innan jag tog körkortet. Det är lätt, smidigt och dessutom får jag vara ensam, vilket kanske är det skönaste, säger Olle Liss med ett skratt när vi ses i Ullvi i Leksands utkanter för en intervju dit han kommit på sitt senaste inköp.
– Intresset kommer från ingenstans egentligen. Jag har alltid tyckt att åka motorcyklar är häftiga, men jag ägde aldrig varken en moped eller cross när jag växte upp. Det har ändå funnits där någonstans, att det varit skitkul när jag testat någon polares och att det varit roligare att åka på två hjul än fyra.
Är du en som gärna meckar med motorer?
– Jag hade gärna varit en sådan, men jag är totalt talanglös i det där. Jag kan inte, tyvärr. I alla fall inte så mycket som jag skulle vilja.
Kan du känna att det är en form av avkoppling från hockeyn att dra på sig hjälmen och sticka ut med hojen på någon landsväg i Ängelholms-trakten?
– Jo, så är det. Mer eller mindre jämt när jag åker ut så där har jag inget mål eller planering. Jag sätter mig bara på hojen och sedan drar jag. Om det sedan bli en vända på fem mil eller 35 det får tiden utvisa. Jag drar iväg och känns det bra fortsätter jag.
– Nu har jag inte tänkt på det där så mycket, men jag tror nog att det är en bra avkoppling och att det kommer per automatik. Det är fantastiskt när vädret är bra och jag får dra iväg en sväng.
Nu är inte hela Olle Liss liv motorcyklar för trots allt är han även lite av en hockeynörd.
– Jag tycker själv att jag har koll på både det ena och det andra. Pratar jag med en riktig nörd så förstår jag att jag är på en ganska låg nivå ändå.
– Trots allt försöker jag hålla koll på både högt och lågt. Allt från NHL, SHL ner till Division 1 och då framförallt klubbar jag spelat i som Halmstad och Kristianstad. Även Aalborg. Det är kul att följa hur deras resa fortsätter efter det att jag har försvunnit.
Han försöker även i mesta möjliga mån följa sin moderklubb Björbo.
– Ja, jag följer Björbo. Nu är dom lite längre ner, i Division 3. Det kan vara svårt att få dit folk och så där, men jag har koll på dom.
Om vi återvänder till din motorcykel som står utanför vårat fönster, vad är drömresmålet med den?
– Dom har sagt att norska vägarna och naturen runt om där är väldigt fina så jag har funderat och planerat lite att åka där. Det finns ett ställe inne i landet mellan Stavanger och Oslo som heter Lysebotten. Det ska tydligen vara jättefint där och att åka dit är en sak jag skulle vilja göra i alla fall.
– Sedan är det många som åker ner i Europa, Schweiz, Alperna och dom italienska vägarna, men det känns väldigt långt bort att ta sig dit (skratt). Det skulle vara om jag åkte dit ner och fick låna en hoj.
När vi träffade Olle Liss förra våren hade han en svart och vit hoj, men det finns inte längre kvar i hans ägor.
– Nej, den har jag sålt så nu har jag bara två. Den nya, som jag har med mig hit, är det lite större motor i än den första. Förra veckan köpte jag en motorcykel som låg ute på Tradera. ”Oj, vad häftig den där var”. Jag lyckades buda hem den, men det är mer än glidarhoj kan man säga. ”Bobber” kallar man den. Du sitter lågt och puttrar fram. Passar bra att köra med hemma i byn.
Har du fått din barndomskamrat från Björbo, Fredrik Händemark, att ta MC-kort?
– Nej, jag har ju inte det. Jag får skjutsa honom någon gång så får vi se om han också fastnar för det. Vi har pratat om det lite, men han säger att han inte vågar åka med mig. Jag ska nog klara av att lura med honom någon gång så får vi se vad som händer sedan.
Vad är värst, att åka bil med ”Frippe” eller hoj med dig?
– Det är nog bil med honom eftersom det tar så lång tid när han kör ha ha…
Innan vi snöar in helt på motorcyklar så tar vi ett grepp om hans ishockey där han så sent som 2014 spelade i Division 1 och nu alltså gjort succé i Tre Kronor.
– Det var då jag gick från Kristianstad till Danmark som det verkligen börja hända någonting. Efter säsongen i Kristianstad ville jag uppåt och testa på Hockeyallsvenskan. Jag tyckte själv att jag hade gjort det ganska bra både den säsongen och den innan, men det var ingen klubb som var intresserad då samtidigt som det antagligen var svårt med oprövade kort och så vidare.
– Då ringde min kusin, Lars Lundin. Han hade spelat i Hudiksvall men var nu på väg till Aalborg eftersom ”Jensa” (Nielsen) var tränare där. Han frågade vad jag skulle göra, men det visste jag inte. Skulle det bli Division 1 så hade jag stannat i Kristianstad. Han frågade om jag skulle hänga med till Danmark istället. Jag funderade på det där ett tag och det lät ändå inte som en så jättedum idé. Skulle jag göra det bra i danska ligan så kanske något lag i Hockeyallsvenskan skulle få upp ögonen för mig, men även klubbar ute i Europa.
– Det gick inte så bra för laget, men jag personligen fick en bra säsong i Aalborg och mycket speltid av ”Jensa”. Jag har honom att tacka för att jag kunde producera som jag gjorde. Efter den säsongen nappade Västervik så jag skulle äntligen få chansen i Hockeyallsvenskan.
Det blev en säsong i Västervik där Olle Liss producerar 23 mål och totalt 34 poäng på 52 matcher. Förra säsongen inledde han i Pantern där han svarade för elva mål och totalt 27 poäng på 39 matcher. Under säsongen värvades han till SHL och Rögle där det blev sex mål och totalt 14 poäng på elva matcher.
– Ju högre nivå du spelar på desto högre nivå är det på dom du spelar med. Inte bara motståndarna utan medspelarna blir också bättre. Någonstans där ligger en del av framgången. Jag har fått mer kompletta spelare med mig.
Har du lätt att anpassa dig efter omgivningen med tanke på att du kan gå in och producera oavsett vart du spelar någonstans?
– Jag tror och hoppas att folk ser mig så. Jag är inte den som kommer in och styr och ställer utan jag försöker anpassa mig så det ska fungera så bra som möjligt. Då är det lättare att komma in i ett lag samtidigt som det är lättare för dom andra spelarna om det kommer någon ny och allt det där.
– Oavsett vilka klubbar jag har kommit till så har jag blivit bra bemött och inte haft några problem att komma in i gruppen.
Olle Liss gjorde debut i Hockeyallsvenskan redan säsongen 2011/12 då han spelade med Leksand. Rykten har placerat honom där igen åtskilliga gånger, men dom ryktena tar 25-åringen från Dala-Floda snabbt död på.
– Det började säsongen efter Västervik. Vi spelade mot Tingsryd i sista matchen. Det tog en halvtimme efter matcher så ringde en reporter och frågade hur det såg ut för mig med Leksand inför nästa säsong. Jag svarade att jag hade ingen aning. Då ställde han frågan om jag kunde tänka mig att spela i Leksand. ”Hade jag fått en förfrågan så hade det absolut varit intressant”.
– Han lade ut en artikel på det där och sedan ringde DT (Dalarnas Tidningar) ”Vi har hört av en källa att du är på väg till Leksand”. Då var jag tvungen att ringa min agent och fråga om han hade pratat med Leksand ”Nej, jag har inte hört något och har heller inte tagit någon kontakt”, ”Gör det och stäm av”. Han pratade med (Mikael) Karlberg och frågade hur det såg ut. Jag fanns med i tankarna, men Leksand tyckte att dom redan hade min spelstil i laget, rightare, eftersom dom hade Fredrik Forsberg, (Johan) Porsberg och (Johan) Olofsson. Leksand sa att dom kommer att vara prio och att man sedan fick se vad som hände.
– Då sa jag till min agent att vi inte kunde gå och vänta på Leksand i fall det skulle bli en plats över. Efter det blev jag ganska snabbt klar för Pantern.
– Det är jättemånga som har sagt till mig att dom hört att Leksand ville ha mig, men att jag inte ville hit. Det är faktiskt väldigt många som har fått den uppfattningen men det stämmer inte. Hade jag fått en förfrågan på riktigt är det självklart så att jag hade fått tagit mig en funderar på om jag skulle spela här, men jag vill ändå vara prioriterad i det lag jag ska spela.
Förra säsongen inledde Olle Liss istället i Pantern. Spelmässigt hade han en väldigt fin tid där, men det hände många trista saker vid sidan av i klubben.
– Det var en väldigt turbulent säsong. Det var alltid löpsedlar, ekonomisk kris, folk som sparkades, osämja mellan tränare och styrelse. Vi fick aldrig en lugn stund. Det var aldrig några rubriker hockeymässigt kring Pantern, men trots det var vi ett topplag och presterade. Spelarna vi hade där, kärnan, är nog den bästa jag har varit med om. Vi svetsades samman och det som skedde utanför sket vi i. Det var ingenting vi kunde göra något åt ändå. Det låg inte på vårt bort utan vi var där för att spela hockey och göra det så bra som möjligt.
– Hade vi fått behålla vårt lag hela säsongen då hade nog inte jag gått till Rögle i mitten av säsongen utan gjort klart den i Pantern för att sedan se om Rögle fortfarande ville ha mig. Nu, med tanke på allt som hände, var jag mest glad att få gå därifrån. Sedan kom jag till Rögle där allt var upp-styrt och hur professionellt som helst.
Hur upplevde du det här steget?
– Som natt och dag. Du har eldsjälarna i Pantern som krigar och jobbar men bara får en massa skit. Sedan kommer jag till Rögle där allt är hur professionellt som helst.
Var det här som en kick för dig som hockeyspelare också?
– Ja, med det välkomnandet jag fick av ledning, kanslipersonal och inte bara tränare och spelare. Alla i hela organisationen vill verkligen Rögles bästa och är verkligen engagerade.
Du har gått från Pantern till Tre Kronor på någon månad, har du hunnit njuta och hur har du hanterat den här snabba resan?
– Jag är fortfarande samma kille. I Rögle, då det här mediadrevet blev, frågade vår media ansvarige ”Är det lugnt med den intervjun, säg bara till om du inte vill”.
– Jag har inga problem med att det blir mycket och jag säger det jag tycker. Trots allt var jag lite van sedan tidigare, men sedan vart det mycket, mycket mer i Rögle och fortsatte i landslaget.
Du ser inte några problem i att hantera det?
– Nej, det går bra. Jag är inte jättebekväm framför kameran eller en reporter, men det är inte så att jag tycker illa om det heller. Vill dom ha en intervju med mig så får dom väl det. Vad dom sedan får ut av det får väl stå för dom, säger Olle Liss med ett skratt.
Det var givetvis en väldigt speciell resa hockeymässigt för forwarden från Dala-Floda med Björbo som hockeyklubb. En resa som förra säsongen alltså slutade med succé i Tre Kronor. Där han bland annat svarade för ett hattrick.
– Första landskamperna, då jag klev in mot Slovakien, hade jag lite högre förhoppningar på deras lag. Lika med Danmark. Dom var hyfsade, men det var några spelar som jag hade mött i danska ligan, några från KHL och SHL, men jag kunde ändå vara med och mäta mig med dom vilket också var häftigt.
– När vi mötte Ryssland, dom var riktigt bra. Nu lyckades vi vinna på något märkligt sätt, men när dom började snurra i anfallszonen och jag skulle stå där och försvara (skratt) då gällde det att ha huvudet på skaft. Det går undan, men det är väldigt häftigt att se stjärnorna (Nikita) Gusev, (Alexander) Barabanov, (Yevgeni) Dadonov och dom här. Det är riktigt bra hockeyspelare. Det måste jag ge dom.
– Vi hade ett dubbelmöte med Slovakien och det var då jag gjorde hattrick. Det var ju kul, säger Olle Liss med ett leende.
Du kom inte med till VM trots dina sex poäng på lika många matcher och fina spel, var det en besvikelse?
– Jag hade räknat med att inte komma med. Att komma med i landslaget och få göra en landskamp var bara det över förväntan.
Hur reagerade du då Peter Popovic ringde och kallade dig till Tre Kronor?
– Han skickade SMS till mig. Det här var efter vi hade spelat sista matchen för säsongen med Rögle. Vi skulle ut med laget i Helsingborg för att käka lite. Vi satt och käkade middag på en restaurang. Då kom ett SMS, ganska sent, där det stod (Olle Liss bläddrar fram messet i telefonen) ”Hej Olle, jag ringer dig imorgon. Med vänlig hälsning Peter Popovic, Tre Kronor”.
– Jag trodde att det var någon runt bordet som skämtade med mig så jag svarade ”Kul, vem är det”. Jag kollade runt om någon skulle reagera, men då skrev han igen ”Det är på riktigt. Gillar dock humorn, men jag pratade med Chris (Abbott) idag”.
– ”Poppe” berättade det här när vi hade samling i Norrköping, hur det gick till när han tog kontakt med mig så killarna i laget fick sig ett gott skratt.
Nu stiger förväntningarna på Olle Liss inför kommande säsong, men det tar han med ett lugn.
– Jag vet inte om jag bryr mig om det där så mycket. Jag har höga förväntningar på mig själv och kommer försöka göra allt jag kan, vara med där det händer och allt sådant. Sedan får vi se hur det artar sig.
– Rögle värvar väldigt bra och vi har ett spännande lag på pappret så det kan bli en kul säsong.
Din lagkompis Alen Bibic bor ett par mil bort, får han sitta bak på hojen när du drar ner mot Ängelholm igen?
– Ja, det kan han få göra om han vill. Vi kan nog ta en tur ha ha…
Den här artikeln handlar om: