Ledargestalten som vann Stanley Cup – Old School Hockey Ryan Walter

Blott 21 år gammal blev Ryan Walter en rekordung lagkapten under sin andra NHL-säsong för Washington Capitals. I dagens Old School Hockey berättar han om sin karriär som sträckte sig över 1 000 matcher och innehöll en Stanley Cup-seger med Montréal Canadiens 1986.

Att spela 1 003 NHL matcher och göra 646 poäng inger respekt i hockeyvärlden. Men dagens gäst i Old School Hockeystolen, Ryan Walter, vann nog mest respekt hos sina lagkamrater för sitt mycket fina ledarskap både och vid sidan av isen. Redan som 21-åring Walter fick han sitt första uppdrag som lagkapten i NHL, den yngsta någonsin vid den här tiden, då han tilldelades det hedersuppdraget i Washington Capitals, ett uppdrag som han även hade haft för Kanadas JVM lag året innan.

AVSLUTADE I CANUCKS

Ryan Walter kom att spela för Washington Capitals i fyra säsonger innan han såldes till Montreal Canadiens för att så småningom avsluta sin karriär som spelare med två säsonger i Vancouver Canucks. Därefter har Walter bland annat jobbat med idrott och då i första hand ishockey för ungdomar på olika nivåer, oftast i en kristen miljö. Här bjuder vi er på en pratstund med denne kanadensare gjord enbart för hockeysverige.se och Old School NHL.

Ryan Walter. Arkivbild

Medan sonen Ben Walter, 34, krigade om en centerplats i NHL hade Ryan själv en given roll i NHL mellan åren 1978 och 1993 som inledningsvis en offensiv forward men mot slutet som en av ligans bästa defensiva forwards. Många hävdar att Ben och Ryan är ganska lika varandra i sina spelstilar även om pappa Ryan var mera en målskytt än vad Ben är.
– Det är aldrig lätt eller rätt att jämföra spelare. Ben har spelat en del matcher i NHL för Boston Bruins, New York Islanders och New Jersey Devils. Han har även spelat i Sverige för Örebro och jag tycker att han gör det väldigt bra.
– Om jag ska beskriva mig själv som spelare, hur skulle det låta? Först och främst älskade jag verkligen varje dag som jag fick spela hockey. Mycket av mitt sätt att spela byggde på entusiasm och energi. Jag försökte vara en powerforward, allround och hela tiden göra det bästa för laget. När jag spelade juniorhockey spelade jag både center och ytterforward beroende på var vår coach ville att jag skulle spela. Men i NHL spelade jag nästan enbart som center.

Ben Walter under tiden i Örebro. Foto: Andreas L Eriksson / Bildbyrån

HÖLL PÅ MED MÅNGA SPORTER

Ryan Walter föddes i april 1958 i New Westminister, British Columbia, men det var i Burnaby som han inledde sin karriär som hockeyspelare. Burnaby och New Westminister ligger båda alldeles nära varandra vid OS-staden Vancouvers utkanter.
– Jag älskade alla sporter då jag var grabb hemma i Burnaby. Hockey var ju en sport som jag verkligen gillade att spela. Jag spelade även fotboll (soccer) och lacrosse under många år, sporter som jag också älskade att hålla på med.

Under två säsonger i Langley Lords i British Columbias juniorliga gjorde du nästa 200 poäng. Hur minns du tillbaka på den här tiden?
– Där var jag lagkamrat med bland andra Barry Beck. Ni vet jag var bara femton år då och det var första gången som jag flyttade hemifrån, även om Langley också ligger i British Columbia. Det var en fantastiskt rolig tid och jag njöt verkligen av att få spela med killar som var äldre än jag.

Vad var det viktigaste lärdomar du fick under dina år i Langley Lords?
– Att du måste vara vältränad om du ska lyckas i den här sporten. Jag lärde mig också hur viktigt det är att stå stadigt med båda fötterna på jorden oavsett om du är framgångsrik eller inte. Ett bra ledarskap var en annan viktigt bit jag lärde mig under åren där. Hur viktigt det är att vara en god lagkamrat och hur man som spelare eller ledare leder ett lag på bästa sätt.

ÅKTE PÅ EN SVÅR KNÄSKADA

Efter sina två säsonger i Langley Lords fick Ryan Walter chansen till spel i WCJHL-laget Kamloops Chiefs. Ett lag som han under sina år i Langley varit uppe och spelat ett mindre antal matcher under två år.
– Tiden i Kamloops minns jag mest för att jag fick en allvarlig knäskada i slutspelet. Läkarna och många andra sa till mig att min karriär var över och jag skulle sluta med hockey. Men jag fick ordning på knäet och kunde göra comeback, vilket är ett starkt minne som jag bär med mig från åren i klubben.

Du gjorde en fantastisk säsong i Seattle Breakers i WCHL 1977/78 då du svarade för 125 poäng på 62 matcher. Dessutom fick du chans att spela för Calgary Wranglers i WHL men även bli lagkapten för Kanadas JVM-lag. Du var inte ens draftad innan den säsongen. Vad gjorde att din nivå som hockeyspelare lyte sig så pass mycket just det året?
– Jag förberedde mig bättre än någonsin inför den här säsongen. Bland annat stod jag hemma på sommaren och sköt hundratals puckar om dagen för att få ett bättre skott. All den här hårda träningen gav resultat.

Hur upplevde du JVM det året, då du bland annat hade Wayne Gretzky i laget, och mötte dina blivande lagkamrater Mats Näslund och Bengt-Åke Gustafsson?
– Turneringen spelades hemma i Kanada och vi var väldigt besvikna på resultatet (Kanada slutade trea efter Sovjet och Sverige). Jag spelade i en kedja med Bobby Smith och Stan Smyl och även om vi inte vann turneringen älskade jag varje byte jag fick vara inne på isen och spela.

I JVM-matchen mot Sverige som kanadensarna förlorade med 6-5 svarade Ryan Walter för två mål och en assist. Stor svensk hjälte blev för övrigt Örebroforwarden Christer Löwdahl med sitt 6-4-mål, framspelad av Bengt-Åke Gustafsson.

Hur var första tiden i Washington Capitals?
– Jag älskade den och jag minns att jag var på plats till första träningen väldigt tidigt. Allt för att få visa upp mig, och det gick ju ganska bra. Första matchen i NHL var mot Chicago Blackhawks. Jag satt på bänken fram till sista bytet. Då slängde vår coach, Dan Belise, in mig för att ta den sista tekningen.

I laget fanns två svenska spelare, elegante AIK:aren och Hammarbyaren Rolf ”Råttan” Edberg och Leif Svensson från Härnösand med Djurgården som senaste svenska klubbadress.
– Både Rolf och Leif var väldigt fina lagkamrater. De var inte bara bra hockeyspelare utan även underbara personligheter vid sidan av isen. Två killar jag verkligen gillade att spela tillsammans med.

Leif Svensson och Rolf Edberg. Foto: Arkiv

Säsongen 1981/82 var Ryan Walters bästa i Washington Capitals tröja. Han svarade för 87 poäng och utsågs till lagets mest värdefulla spelare.
– Det var inte enbart min förtjänst att det gick bra det året. Jag spelade i en kedja med Dennis Maruk och Chris Valentine och alla tre gjorde en väldigt fin säsong det året.

När vi påpekar att Ryan Walter även hade 142 utvisningsminuter under samma säsong kommer svaret blixtsnabbt.
– Det hände att det blev slagsmål ibland eftersom vi stod upp för varandra som ett lag vid den här tiden, säger han med ett lätt skratt.

Vad var dina viktigaste värderingar du ville dela med dig som lagkapten i Washington Capitals mellan åren 1979 och 1982?
– Jag ville vara en kapten, eller ledare rättare sagt, med en passion i det jag gjorde. Sedan tyckte jag att det var viktigt att det jag ställde krav på att andra skulle göra skulle även jag själv göra.

Arkivbild

Vilka känslor upplevde du när du blev såld från Washington Capitals, en klubb som levde en ganska anonym tillvaro, till hockeyns Mecka, Montreal Canadiens 1982?
– Jag och Rick Green såldes till Montreal samtidigt som Rod Langway, Brian Engblom, Doug Jarvis och Craig Laughlin flyttade till Capitals. Vi fick ju vinna Stanley Cup med Montreal Canadiens 1986 så vad kan jag säga mer än att jag är väldigt tacksam för att jag fick chansen att spela i Canadiens, skrattar Walter.

När du bodde hemma i Vancouver, var Montreal Canadiens din favoritklubb i NHL?
– Nej, nej, nej, ha ha… Montreal var inte min favoritklubb som ni förstår eftersom jag bodde i Vancouver. Det var Canucks som gällde tidigt.

Mats Näslund. Arkivbild

Hur var omställningen att nu spela med NHL-stjärnor så som Larry Robinson, Mats Näslund, Guy Lafleur med flera?
– Jag älskade att spela med Mats och de här killarna i Montreal Canadiens. Under min första tid i Canadiens spelade jag i en kedja tillsammans med just Guy Lafleur och Doug Wickenheiser. Vi tre fungerade riktigt bra ihop och första säsongen gjorde vi över trehundra poäng tillsammans.
– Mats Näslund var en underbar lagkamrat och fantastiskt bra spelare som betydde mycket för oss i Montreal, inte minst då vi vann Stanley Cup 1986.

Vilka känslor väcks då du tänker på Stanley Cup-finalerna mot Calgary Flames och hela den säsongen?
– Jag känner tacksamhet, tacksamhet mot mina lagkamrater och hela Montreal Canadiens att jag fick vara med och vinna Stanley Cup.
– Vi var ett lag som verkligen jobbade hårt för varandra, alla stod upp och agerade för lagets bästa och det tror jag var nyckeln till att vi vann Stanley Cup det året.

Jean Perron var coach det året ni vann Stanley Cup. Vad var hans viktigaste positiva egenskap som coach?
– Jean var en väldigt duktig coach och hans styrka var att han hela tiden trodde på sina spelare. Att vi tillsammans skulle kunna gå hela vägen.

FÖRLORADE MOT HÅKAN LOOB

Ryan Walter kom att spela nio säsonger för Montreal Canadiens med Stanley Cup-titeln som kronan på verket. Walter och Canadiens spelade även final 1989 mot Håkan Loobs Calgary men förlorade. 1991 såldes Walter till Vancouver Canucks där han avslutade sin NHL-karriär med två säsonger.
– Det kändes bra att få chansen att spela i min hemstad och att få avsluta min NHL-karriär där. Så det ser jag bara som något väldigt roligt.

Arkivbild

Det kom att bli spel i tre VM-turneringar för Ryan Walter. Vid VM 1979 i Moskva slutade Kanada fyra och Walter gjorde fem poäng på åtta matcher. När VM spelades i Göteborg 1981 gjorde Walter bara ett poäng på åtta matcher och Kanada slutade ånyo fyra. Sin tredje och sista VM-turnering spelade Walter 1982 i Helsingfors och Tappara. Kanada, med bland andra Wayne Gretzky i laget, slutade trea. Walter, som spelade i en kedja med Dale Hawerchuk från Winnipeg Jets och Mike Gartner från Washington Capitals, spelade bara fyra matcher och på dessa fyra matcherna gjorde han fyra poäng.
– Att spela VM och representera Kanada är självklart alltid kul. Men jag ser nog turneringen i Finland som min mest framgångsrika eftersom Kanada vann brons i den turneringen.

Du var assisterande coach i Vancouver Canucks mellan 2008 och 2010 men hur får Ryan Walter dagarna att gå idag?
– Med massor av föredrag om prestanda, ledarskap och personlig utveckling. Jag har just avslutat min femte bok i ämnet som heter HUNGRY – fuelling your best game. Ni kan för övrigt köpa den på ryanwalter.com, avslutar kanadensaren.