EKHOLM: Svenska backar erövrar USA och Kanada

Svenskar har börjat utvandra till USA igen. För vad klubbarna i National Hockey Leauge vill ha just nu är spelskickliga och skridskostarka backar – och helst från du fjällhöga nord.

Det finns redan stora etablerade svenska backnamn i NHL. Erik Karlsson, John Klingberg, Victor Hedman och Oliver Ekman-Larsson tillhör alla ligans bästa backar. Alla tre lika spelskickliga och ruggigt starka på skridskorna. I sommarens draft väljs Rasmus Dahlin som nummer 1 av Buffalo Sabres och vips så har Sverige ytterligare ett backbidrag i världens bästa liga. Men fler är på väg dit och så länge inget drastiskt händer kan vi med glädje fortsätta se svenska backvidunder ta klivet över Atlanten.

Den senaste är Marcus Högström som igår blev nästa SHL-back att skriva på ett NHL-kontrakt den här våren. Högström, den majestätiskt puckskickligt backen, är efter många om och men till slut en NHL-spelare. Han är aldrig draftad och har hunnit bli 29 år, men det hindrade inte Calgary Flames från att nappa på svensken. Och nog är det lite fantastiskt ändå att vid nästan 30 års ålder till slut anses ha kvalitéerna att lyckas i Nordamerika.

Men sedan är det också nya tider.

ODRAFTAT FUNKAR

För 10-15 år sedan var det knappast skicklighet eller elegans som efterfrågades i NHL. Då gick fysiken före. Kanske var det därför Högström förbisågs i draften, men det han inte hade då har han i dag. Och de är fler vars egenskaper nu blivit ett hett villebråd.
Se bara på exporterna från SHL till NHL under vårkanten. Ingen av Lawrence Pilut (från HV till Buffalo), Eric Martinsson (från Växjö till Minnesota) eller Joel Persson (från Växjö till Edmonton) är draftade. Dessutom har Gustav Lindström blivit klar från Almtuna/Frölunda till Detroit Red Wings. De två sistnämnda ska visserligen vara kvar i Sverige, men visst är det tydligt att svensk hockey ligger i framkant just nu.

Det är inte helt enkelt att förklara varför de svenska backarnas skicklighet lyser igenom så mycket som den gör just nu. NHL har under åren gjort flera förändringar för att göra sporten mer attraktiv. Större zoner är en av justeringarna och kanske är det vanan vid mycket yta gör sig påmind bland de blågula blålinjedansarna, eller är det helt enkelt den svenska traditionen av tekniskt och läckert passningsspel som kryper fram från de tidiga hockeyåren?

LÄR INTE MINSKA

Oavsett vad det är så funkar det. 98 svenska spelare fick speltid i NHL den gånga säsongen, nytt rekord och tredje största marknaden efter Kanada och USA. 38 av dem var backar och när vi nästa säsong med all sannolikhet kommer få se tresiffrigt antal i världens bästa hockeyliga är det bara att räkna med att fler av de nya är spelskickliga backar.

Samtidigt är det på många sätt synd att backarna försvinner. Det gör att vi i Sverige och fansen i SHL inte får njuta av kunskaperna hos de skickliga backarna, men å andra sidan kommer det alltid fram nya. Adam Boquist, Samuel Jonsson eller Nils Lundqvist är några som står på kö för att bli attraktioner redan till hösten och kanske så småningom också borta i Nordamerika.

Från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal utvandrade massvis med svenskar till USA, den här gången är det svenska hockeybackar som gör det.