Guide: Så spelas konferensfinalen mellan Carolina och Florida
Carolina Hurricanes eller Florida Panthers? För andra gången på tre år gör de båda lagen upp om en finalplats när de möts i Stanley Cup-slutspelets konferensfinal. Scott Maxwell bjuder på en fyllig guide inför drabbningen med spelschema, poängligor, analys och tippning.
Den här texten är tidigare publicerad på DailyFaceoff.com och har översatts från engelska till svenska.
Carolina Hurricanes: 2:a i Metropolitan Division, 99 poäng, besegrade New Jersey Devils i första rundan (4–1), besegrade Washington Capitals i andra rundan (4–1)
Florida Panthers: 3:a i Atlantic Division, 98 poäng, besegrade Tampa Bay Lightning i första rundan (4–1), besegrade Toronto Maple Leafs i andra rundan (4–3)
Spelschema
Svensk tid anges
| Datum | Match | Tid |
|---|---|---|
| Onsdag 21 maj | 1. Carolina Hurricanes – Florida Panthers | 02.00 |
| Fredag 23 maj | 2. Carolina Hurricanes – Florida Panthers | 02.00 |
| Söndag 25 maj | 3. Florida Panthers – Carolina Hurricanes | 02.00 |
| Tisdag 27 maj | 4. Florida Panthers – Carolina Hurricanes | 02.00 |
| Torsdag 29 maj | 5. Carolina Hurricanes – Florida Panthers* | 02.00 |
| Lördag 31 maj | 6. Florida Panthers – Carolina Hurricanes* | 02.00 |
| Måndag 2 juni | 7. Carolina Hurricanes – Florida Panthers* | 02.00 |
* Spelas vid behov
Snabbfakta
För andra gången på tre år ska Eastern Conference avgöras i en serie mellan Hurricanes och Panthers. När lagen möttes för två år sedan befann sig Panthers i ett helt annat skede i sin utveckling, där de framstod som ett uppstickarlag som slagit ut både Boston Bruins och Toronto Maple Leafs. Hurricanes var då ungefär där de är nu – ett konsekvent aggressivt lag som tröttar ut sina motståndare men har svårt att förvalta sina målchanser. Trots att Carolina var det mer erfarna laget vid tillfället, svepte Panthers dem i fyra jämna matcher.
Den här gången är Panthers bara underdogs sett till tabellplacering. En avslutning på grundserien med tre vinster, sex förluster och en oavgjord sänkte dem till tredje plats i Atlantic Divisionen, och de såg ut att vara ett lätt byte för Tampa Bay Lightning i första rundan. Men Florida har bevisligen lärt sig konsten att höja sig i slutspelet. De avfärdade Lightning snabbt, och även om de inledningsvis hade det tufft mot Maple Leafs visade sig Panthers till slut vara för starka (att de för första gången sedan trade deadline hade hela laget tillgängligt hjälpte också). Men gör inga misstag – det här Panthers-laget är lika bra som det som vann Stanley Cup i fjol, om inte bättre.
För Hurricanes del trodde man sig ha löst sina problem med målskyttet genom att värva den stjärnpräglade anfallaren Mikko Rantanen, men det blev nästan så illa som det kunde bli. I svallvågorna efter det är Carolina nu utan poäng per match-spelaren Martin Nečas och den solida målskytten i de lägre kedjorna Jack Drury, och istället spelar Taylor Hall och Logan Stankoven i deras ställe. Carolina har fått bra ”secondary scoring” och mycket bra målvaktsspel hittills, vilket hjälpt dem att slå ut New Jersey Devils och Washington Capitals i fem matcher vardera – men Panthers är en mycket tuffare motståndare.
Ska Florida fortsätta vara en maktfaktor och säkra sin tredje raka finalplats? Eller kommer Hurricanes äntligen få offensiven att lossna vid rätt tillfälle, mot ett motstånd av samma kaliber, och ta sig till sin första final under Rod Brind’Amour som huvudtränare?
Inbördes möten
Carolina: 1–2–0
Florida: 2–1–0
Hurricanes och Panthers möttes tre gånger under loppet av en månad, med start i en dubbelmöte i slutet av november som Florida dominerade fullständigt och vann med 6–0 och 6–3. Carolina svarade genom att vinna det tredje och sista mötet – sin första match under 2025 – med 3–1, även om det i praktiken var en uddamålsmatch efter att Nečas satte pucken i tom bur.
För Panthers, om man tittar på resultaten i grundserien, var de ett av endast fyra lag som hade övertag i förväntade mål i spel fem mot fem mot Hurricanes, med en andel på 52,44 procent – vilket annars är Carolinas främsta styrka. För Hurricanes är trösten att alla tre matcher spelades innan Rantanen anlände, vilket betyder att båda lagen ser annorlunda ut nu. Dessutom var Frederik Andersen skadad i samtliga möten. Man kan med andra ord troligen kassera matchfilmerna från grundserien.
Topp fem i poängligan
Carolina
Seth Jarvis, 10 poäng
Sebastian Aho, 10 poäng
Andrej Svetjnikov, 9 poäng
Shayne Gostisbehere, 7 poäng
Taylor Hall/Jordan Martinook, 6 poäng
Florida
Brad Marchand, 12 poäng
Eetu Luostarinen, 12 poäng
Sam Reinhart, 11 poäng
Anton Lundell, 10 poäng
Aleksander Barkov, 10 poäng
X-faktorn
Det stora problemet som konsekvent har förföljt Hurricanes under deras sju raka slutspelsframträdanden har varit bristen på en avslutare som kan förvalta de chanser laget är så bra på att skapa. Det är en historia som berättats till leda – och det finns en anledning till det. Carolina har försökt åtgärda det tidigare med spelare som Max Pacioretty, Jake Guentzel och Mikko Rantanen, men av olika skäl har det aldrig fallit väl ut.
Men en spelare som varit i laget hela tiden och ofta förväntats vara den där målskytten – utan att riktigt lyckas – är Svetjnikov. Skador och ojämnt spel har gjort att han varit bra, men inte lysande i slutspelet. Hans bästa insats kom i slutspelet 2020, då han gjorde fyra mål på sex matcher.
Hittills i årets slutspel har Svetjnikov börjat se ut som den spelaren Carolina hoppades att han skulle bli när han valdes som tvåa totalt i draften 2018. Han har gjort åtta mål på tio matcher, däribland tre matchvinnare och det avgörande målet i slutminuten mot Capitals. Den stora frågan är förstås om han kan hålla i den här produktionen mot ett verkligt Stanley Cup-hot som Florida. Om han kan det, kan han vara precis den skillnaden Carolina behöver.
Offensiven
Man skulle i princip kunna kopiera och klistra in vilken förhandsanalys som helst av Hurricanes offensiv från de senaste sju åren – för inget har egentligen förändrats. Laget är ett av de bästa i ligan på att skapa chanser (i år bäst med 3,04 per 60 spelade minuter), men det har inte omsatts i tillräckligt mycket mål. De slutade nia i ligan med 3,24 mål per match, och powerplayet var varken effektivt eller farligt – 25:e plats i effektivitet (18,7 %) och delad 15:e plats i förväntade mål per 60 i PP (8,67).
I slutspelet har det blivit vissa förbättringar: 3,4 mål per match (sexa i ligan), 3,4 5v5 xGF/60 (etta), 28,1 % i PP (fyra) och 9,09 PP xGF/60 (sjua). Men samtidigt har man inte ställts mot något riktigt bra försvar ännu.
Svetjnikovs starka start är en stor anledning till förbättringarna. Utöver honom har lagets andra stjärnor, Jarvis och Aho, levererat som förväntat och utgör tillsammans med Svetjnikov en vass topptrio, särskilt i powerplay.
Carolina har dessutom fått bidrag från hela laguppställningen. Hall (6 poäng) och Stankoven (5) må inte prestera som Rantanen i Dallas, men de har varit pålitliga. Martinook (6) och rookien Jackson Blake (5) har också klivit fram, och Jack Roslovic har gjort fyra poäng på sju matcher. På backsidan har det varit mest Gostisbehere (7), men även Slavin (4), Orlov (4), Burns (3) och Walker (3) har bidragit.
Men mot Panthers lär det bli en helt annan utmaning. Florida är också ett elitlag på att skapa chanser (fyra i 5v5 xGF/60 med 2,72 och i PP xGF/60 med 9,56) – och till skillnad från Carolina kan de även sätta dit chanserna.
I grundserien var Florida ”bara” 15:e i mål per match (3,00) och delad 13:e i powerplayeffektivitet (23,5 %), men i slutspelet har de varit fjärde bäst i mål per match (3,75) och i 5v5 xGF/60 (2,86). Powerplayet har varit svagare (20,5 %, tionde plats), men laget har för mycket talang för att inte hota där också.
Hittills har de flesta stjärnorna levererat. Reinhart (11 poäng) och Barkov (10) har varit stabila, Verhaeghe (8) har studsat tillbaka efter en svag grundserie, och Sam Bennett (6 mål, 9 poäng) har varit ett ständigt irritationsmoment för motståndarna. Matthew Tkachuk (9 poäng) har ännu en växel i sig, men har ändå varit bra – bara inte sitt vanliga retliga jag. Frågan är om skadan från 4 Nations Face-Off fortfarande påverkar honom.
Det som verkligen gjort Panthers offensiv så svårstoppad är framgången för tredjekedjan med Luostarinen, Lundell och Marchand. Medan toppspelarna klarat sig mot motståndarnas bästa, har den här kedjan krossat Lightning och Leafs bottenformationer. Nu är alla tre topp fem i lagets interna poängliga – med Marchand och Luostarinen i delad ledning.
Backsidan har också levererat offensivt. Nate Schmidt (7 poäng) har varit effektiv mot bottenspelare, Seth Jones (6) har varit den Montour-ersättare Florida behövde, Aaron Ekblad har gjort sex poäng på åtta matcher när han inte varit avstängd, och till och med Dmitry Kulikov (4 poäng) har bidragit. Florida hoppas dock få mer offensivt från Gustav Forsling (2 assist).
Försvaret
Carolina är kända för att både skapa och stoppa chanser, men under grundserien var försvaret ganska mediokert: 2,8 insläppta mål per match (10:e i ligan) och 2,36 5v5 xGA/60 (nia). Boxplayet var däremot fortsatt starkt: 83,6 % (etta) trots 8,03 PK xGA/60 (tolva).
I slutspelet har man fortsatt släppa till en del chanser i spel fem mot fem (2,6 xGA/60, nia), men Frederik Andersens storspel har maskerat det. Carolina har bara släppt in 1,8 mål per match (etta, med stor marginal), och boxplayet har blivit ännu bättre: 93,3 % (etta) med 6,4 PK xGA/60 (trea).
En orsak till svagheten är Slavin, som vanligtvis är lagets bästa defensiva back, men nu släppt till mest xGA/60 (2,94) bland Canes-backar. Mycket kan skyllas på att han tvingas täcka upp för en åldrande Brent Burns (2,75 xGA/60), men när insatserna är så här höga borde man använda sin bästa shutdownback smartare. Det positiva är att det gett andra i topp fyra enklare minuter – till exempel rookien Alex Nikisjin som sett lovande ut tillsammans med Orlov.
Även Jordan Staal har haft problem defensivt. Han har släppt till 2,83 xGA/60, men fått det otacksamma jobbet att hantera Hischier, Meier och Ovechkin. För en 36-åring i ett intensivt system är det inte orimligt att fråga sig om trötthet börjar ta ut sin rätt.
Jarvis har tagit över som Selke-typ i Carolina med goda defensiva siffror (2,52 xGA/60), och Martinook har varit ännu bättre (2,5), trots mycket istid med Staal. Duon hade det kämpigt i första rundan, men Martinook höjde sig när de separerades.
Målvaktsspelet
Ingen spelare har varit viktigare för Carolina än Frederik Andersen. Han leder slutspelet i räddningsprocent (.937) och i räddade mål över förväntat i spel fem mot fem (11,6). Hans värde blev tydligt när han var skadad i första rundan – Pjotr Kotjetkov ersatte och höll bara .900 i räddningsprocent med -1,97 i 5v5 GSAx. Andersen har sett lugn och trygg ut, och ännu inte släppt in det där avgörande svaga målet som förr stjälpt honom.
För Florida har Sergej Bobrovskij varit mer ojämn. Mot Tampa var han svag förutom en 19-räddningars nolla, och mot Toronto började han trögt innan han lyfte sig i de sista fyra matcherna. Men en .901 SV% och -2,81 i 5v5 GSAx inger inte förtroende när man möter slutspelets hetaste målvakt. Bobrovskij har kapaciteten att dominera, men vi har inte sett det än. Backupen Vitek Vanecek lär bara få spela vid utklassningar eller skador – det hänger på Bob.
Skador
Hurricanes saknade Mark Jankowski större delen av andra rundan, och Jalen Chatfield stod över match fem mot Capitals med ”okänd skada”. Chatfield väntas spela match 1, men Jankowskis status är oklar.
Panthers har inga officiella skador. Visst kan vissa spelare ha smygande åkommor, men efter att Evan Rodrigues återvänt i match 7 är alla i spel. Anton Lundell lämnade visserligen den matchen ett tag, men kom tillbaka i tredje perioden.
X-faktorer
Kan Hurricanes besegra ett riktigt Stanley Cup-hot? Svaret har hittills varit nej. De brukar snabbt göra sig av med svagare lag, men när de möter ett lag på sin egen nivå – Bruins, Lightning, Rangers eller Panthers – tar det stopp. Devils och Capitals var inte av den kalibern i år. Men det är Florida.
Dessutom har Carolina aldrig ens vunnit en match i en konferensfinal. De två senaste gångerna blev de svepta. Bara att få en bra start på tredje rundan har varit ett problem.
Panthers visade nyligen vad de gör med lag som tvivlar – två raka 6–1-vinster i Toronto demolerade Leafs, som nu riskerar splittring. Det här är ett erfaret lag som vet hur man vinner och ser ut att vara på väg mot en ny final. Om Hurricanes tvivel bubblar upp igen kan det ta slut lika snabbt som 2023.
Men Florida har en potentiell akilleshäl: trötthet. Två raka finaler tär på kroppen. Vi såg vad som hände med Tampa 2022 – de tog slut i finalen. Har Florida också nått den punkten? Fast Carolinas intensiva spelstil brukar även nöta ned dem själva. Frågan är nog: vem går in i väggen först?
Tippning
Hurricanes är ett klassiskt ”visa oss först”–lag. Precis som Capitals före 2018 eller Leafs än i dag, tvivlar folk på dem tills de faktiskt slår ett topplag i slutspel. Det har inte hänt ännu.
Och när Panthers ser så här fokuserade ut – kanske ännu djupare än sitt mästarlag från i fjol – är det svårt att välja emot dem. Carolina har fördelen i mål, men Florida har svar överallt annars. Och vi vet vad Bobrovskij kan göra.
Tills Carolina slutligen besegrar sina demoner, är det svårt att tro på dem. Panthers är helt enkelt för bra just nu. Även om det också känns som en säsong där Canes på något sätt faktiskt skulle kunna klara det.
4–2 till Panthers.
Den här artikeln handlar om:
