OS-centen sadlar om till back: ”’Frallan’ gillade det”

Vid 30 års ålder sadlar landslagsmeriterade Michelle Löwenhielm om till back.
Detta för att lära sig av tidigare storspelaren, Johan ”Frallan” Fransson – i Färjestad.
– Lite av anledningen till att jag valde Färjestad är att han också varit back och då kan visa mig lite saker på den fronten, berättar hon nu för hockeysverige.se.

MÖRBY (HOCKEYSVERIGE.SE)

Efter fyra säsonger i hemmaklubben, SDE, har nu tidigare centern, Michelle Löwenhielm, valt att lämna Stockholm. Det för att anta utmaningen att hålla nykomlingen Färjestad kvar i SDHL, men också för att hitta tillbaka till en nygammal roll.

– Jag är uppvuxen som back med killarna i Enebyberg. Det var först då jag gick in i damhockeyn och man ville att jag skulle spela allt som man satte mig på centern, berättar Michelle Löwenhielm för hockeysverige.se och fortsätter:
– Sedan har det varit fram och tillbaka. I Sverige känner nog det flesta mest igen mig som center, men även på college, under mitt sista år, gick jag tillbaka till backen. Om mitt lag har behövt har jag också under åren gått tillbaka till vara back.
– Jag tycker att jag skulle passa som back igen och det skulle vara kul att helt enkelt få avsluta karriären om några år som det. Det här var något jag snackade med Färjestad och även andra lag om, att nu skulle jag göra den här förändringen.

Till saken hör att Michelle Löwenhielms tränare i Färjestad är ingen mindre än tidigare storbacken, Johan Fransson.

– ”Frallan” gillade att jag ska satsa som back nu. Lite av anledningen till att jag valde Färjestad är att han också varit back och då kan visa mig lite saker på den fronten.
– En nygammal karriär, nytändning, ny miljö och nygammal position.

Hyllar SDE: ”Inte rosor och gröna ängar”

Senaste säsongen svarade hon för åtta mål och totalt 18 poäng på 30 matcher i grundserien. I slutspelet blev det två mål och totalt sju poäng på åtta matcher.

– Säsongen var lite upp och ner eftersom jag även blev skadad under året. Det blev inte säsongen jag ville ha. Däremot tycker jag, att efter jag kommit tillbaka från min skada, att jag personligen gjorde det väldigt bra.
– Nästan att jag blev bättre efter skadan, vilket kändes kul eftersom jag jobbat så hårt för att komma tillbaka. Speciellt när jag kunde avsluta med ett väldigt bra slutspel.

Sju poäng på åtta matcher i slutspelet måste du såklart vara nöjd med?
– Ja, det är jag nöjd med. Från att vara någonting tråkigt och nästan fått beskedet att säsongen var över till att jobbade mig tillbaka. Det var kul att jag fick den effekten jag fick och gjorde det så bra i slutspelet.

Under säsongen valde SDE att plocka in rutinerade coachen, Peter Elander, vilken Michelle Löwenhielm uppskattar.

– Jag har en stor respekt för Peter. Det var väldigt kul att han kom in. Vi hade väldigt bra träningar och körde stenhårt på morgnarna. Tuffa träningar, vilket gjorde att det vände för oss och vi började spela bättre.

Peter Elander har jobbat under många år på college, passade hans tankesätt bra för dig med tanke på att du också varit där över?
– Ja, jag tycker faktiskt det eftersom jag gillar den sorts träning och tänket som dom har på college och i USA. Man utvecklas på ett helt annat sätt när man kör så intensivt och hårt på träningar. Också att man fokuserar på smådetaljer som lag.

Samtidigt som 30-åriga före detta centern har skrivit på för Färjestad hyllar hon moderklubben, SDE.

– Jag är uppvuxen enebybergare och, även om andra inte gör det, trivs i den ishallen, skrattar Michelle Löwenhielm och fortsätter:
– Det är mina hemmarötter, familjärt och mer personligt. Jag har även haft väldigt trevliga och roliga lagkamrater under mina år i klubben.

Hur tänker du kring vad SDE åstadkommer med sina relativt små resurser?
– När man spelar i SDE handlar det inte om vad man har eller kan få. Då är det mer att man älskar att spela hockey och gör jobbet.
– Det har exempelvis varit tufft att gå upp för att träna och vara på is sju på morgonen varje säsong. Man gör det ändå för att man älskar hockey. Jag är inte heller den som tänker på vad man får utan jag har trivts med laget och tjejerna där. Det har varit som hemma.
– Sedan har jag, som sagt var, älskat Enebybergs Ishall. Det är en del av mig. En anledning till att jag har trivts så bra är att jag varit hemma. Det är inte rosor och gröna ängar där utan man får jobba hårt och göra många saker själv. 

Vill etablera Färjestad i SDHL: ”Väldigt hedrad”

Åter till Färjestad där Michelle Löwenhielm kommer tillbringa närmaste säsongerna.

– Fyra år i SDE har, som sagt var, varit otroligt kul och bra, men kände att det var dags för en liten förändring. Jag ville göra något nytt. Dessutom hade jag en väldigt bra konversation med Färjestad, så nu ser jag verkligen fram emot komma dit.

Färjestad gör en tuff satsning för att etablera sig i SDHL, vilket lockar Michelle Löwenhielm att få vara en del av.

– Det är superkul och är en klubb, av det jag förstått, som fokuserat mycket på damhockeyn och vill att det ska gå bra.
– Därför tycker jag att det är väldigt kul att dom gick upp och att jag har chansen att vara en del i den organisationen.

Du, Annie Silén, Ida Boman, Emma Bergesen, Ella Albinsson… Hur tänker du kring satsningen Färjestad gör för att hålla sig kvar i SDHL, vilket vi måste anta är första målet?
– Jag är väldigt hedrad att få vara en del av det här. Att vara en del av att göra det bra för Färjestad.
– Absolut att vi vill hålla oss kvar, men med den här fina uppställningen så kanske vi kan göra mer än så.

Du har nyligen fyllt 30 år och en hel kappsäck full med erfarenheter, vad säger det om din roll på och vid sidan av isen?
– Jag tror att jag blir viktig med min erfarenhet och det jag varit med om i livet. Kunna vara där för mina lagkamrater och sådana saker, men också göra ett bra jobb på isen. Se till att vi kan vinna matcher helt enkelt.

Känner du att din roll kommer bli lika viktig vid sidan av som på isen?
– Absolut, så är det väl.

”Jag tror att det är otroligt viktigt för damhockeyn”

Hur tänker du kring vad det betyder för damhockeyn i Sverige att lag som Färjestad, Skellefteå, Frölunda, Rögle, Malmö med flera satsar relativt hårt?
– Jag tror att det är otroligt viktigt för damhockeyn. Det är kul att man fått upp så pass många lag som har en bra herrsida, men också satsar på damerna.

Är det även dags att utöka SDHL?
– En svår fråga. Vi måste ha spelare med bra kvalité för det. Nu är det bara ett visst antal svenska spelare som håller måttet, men jag hoppas det blir ännu fler svenska spelare som kommer in och tycker att hockeyn är kul.
– För att vara ärlig har vi inte den massan som USA och Kanada har. Så är verkligheten. Att då ha fler lag och gå ner på antalet internationella spelare kommer göra att det blir tufft för ligan att hålla kvalitén.

Är det viktigare att stärka upp NDHL än att utöka SDHL?
– Division 1 måste bli bättre. Nu är det redan ett så pass stort steg till SDHL. Försöker vi få upp våra yngre spelare för tidigt kommer det bli jobbigt för dom att utvecklas och hålla sig kvar.
– Min åsikt är att det skulle vara bättre att ha en bra Division 1 och att spelarna får visa vägen i sina lag där innan dom tar steget in i SDHL. Annars kanske det blir att man sitter för mycket på bänken och inte får så mycket speltid i SDHL.

En rak andraliga med dom bästa, åtta, tio lagen även om det innebär ett dilemma med stora resekostnader?
– Ja, jag skulle gärna se att man gjorde något sådant i stället. En anledning har också varit för lagen som satsar, att man haft en eller två matcher per säsong som varit av kvalité. Sedan ska man försöka slå ut ett SDHL-lag.
– Nu har det fungerat senaste två säsongerna, men det har varit väldigt tufft genom åren och lagen har inte gått spikrakt upp.
– Jag personligen gillar att spela med och mot dom bästa. Tappar vi för många av våra internationella spelare tror inte jag att kvalitén kommer hålla.

Innan kanelbullarna är uppätna och kaffet slut måste vi få fråga vad du svarar om Ulf Lundberg ringer och vill ha med dig i Damkronorna igen?
– Jag har pratat med honom och hoppas få komma tillbaka. Vi får väl se vad som händer, avslutar Michelle Löwenhielm med ett leende.