Svenskarna på äventyr i England: ”Det här är Europas mest underskattade liga”

Genom åren har vi vant oss vid att svenska spelare testar lyckan utomlands i ligor som NHL, KHL och NLA med flera. Men det finns också andra ligor, lite mer exotiska, som kan bjuda på bra kvalité och ett gott liv vid sidan av. Hockeysverige.se reste till engelska Sheffield och träffade svenskarna Jerry Andersson, Andreas Valdix och Jonas Westerling för att se hur hockeyn är på de brittiska öarna.
— Det är ett fåtal allsvenska lag som åker och vinner på brittisk mark mot de fyra stora vid denna tiden på säsongen, berättar Jerry Andersson som är assisterande tränare i Sheffield Steelers.

SHEFFIELD (HOCKEYSVERIGE.SE)
När den brittiska högstaligan i hockey, EIHL, uppmärksammas här i Sverige så brukar det oftast handla om negativa saker. Som exempelvis när Sheffield Steelers Andreas Jämtin i januari i år crosscheckade en motståndare i ryggen, något han fick matchstraff för och på sin väg ut från rinken gjorde han gester mot domaren och kastade iväg sin ena handske.
— Det finns så många goda grejer härifrån att skriva om. När jag ser Jämtins ena förseelse så är inte det något att skriva om tycker jag. Men den andra förstår jag, när han slänger vanten, säger Sheffield Steelers assisterande tränare Jerry Andersson till hockeysverige.se om vad han tycker om rapporteringen och fortsätter.
— Man ska ha klart för sig att det är en schysst liga på många sätt, detta året tycker jag att det har varit lite mer skit än förra året. Jag har sett en och annan dumhet här det här året. Nickersons var ju inte så snygg. Men totalt sett är det fair play.

MER HAT I SVERIGE

När hockeysverige.se i mitten av mars besökte Sheffield var Andreas Jämtin hemma i Sverige och kunde därför inte tillfrågas om vad han tycker om klimatet i EIHL och runtomkring. Men Andreas Valdix och Jonas Westerling öser lovord över stämningen i samband med matcher.
— När matcherna är slut tackar fansen bortalaget och alla står och applåderar. Det skulle ju inte hända i Sverige. Där är det mer burop, berättar Jonas Westerling.
— Även efter matcher där det varit ganska hett. Även då står bortafansen och applåderar och vi tackar dem också. Man kanske har en annan syn på det rent allmänt, fyller Andreas Valdix i innan Westerling tar över igen:
— I Sverige är det mycket hat mot din motståndare tycker jag, det blir mycket burop. Här tycker jag aldrig att det blir något negativt mot motståndarlaget, säger han och får medhåll av Valdix:
— Nej, inte på samma sätt.

Jerry Andersson drar sig till minnes en händelse från en match.
— En spelare i motståndarlaget spräckte upp ögonbrynet. Vår spelare, Phillips, var snabbt framme med en handduk. Det har du inte i Sverige och här är en helt annan respekt.

Hur kommer det sig då att den svenska trion hamnade i Sheffield och England överhuvudtaget. I Jerry Anderssons fall var det den långa kontakten med huvudtränaren Paul Thompson som var avgörande till att han tillslut valde att flytta dit.
— Ju äldre man blir, desto mer udda och exotiska uppdrag tycks det bli, skrattar han.

ÅNGRAR INTE VALET

Andersson, med en lång karriär som bland annat sportchef i Troja/Ljungby, kom till Sheffield inför den förra säsongen och han är väldigt tydlig med att han inte ångrar det valet.
— I Sverige blir vi lite bortskämda. Här är det otroligt exotiskt med hockeyn. I den här arenan så tror jag vi snittar nästan 7 000 i år. Annandag jul är det fullsatt, 9 300 åskådare mot Nottingham, varje år. Det är passionerade människor och hängivna fans. Det är en show, men samtidigt tror jag att många utanför inte har bilden att det också är sport och professionella sportsmän. Tittar man på cv:t för laguppställningarna för Cardiff, Belfast, Nottingham och Sheffield så är det många ruskigt bra spelare. Okej, många spelare kanske har tagit pension för att komma till England, men när de kommer till match så…fasen, jag måste säga att jag blir imponerad.

Forwarden Andreas Valdix kom till Sheffield Steelers 2016 efter två säsonger i österrikiska Innsbruck. Dessförinnan hade 33-åringen en lång karriär bakom sig i svenska klubbar som moderklubben Malmö och Oskarshamn.
– Jag var här förra året också och trivdes bra, berättar Andreas Valdix om anledningen till att han nu är inne på år två.

Andreas Valdix firar sitt första SHL-mål 2002. Foto: Bildbyrån

Vad är det som gör att du trivs?
– Allt är väldigt professionellt, allting funkar som det ska. Det är ganska rolig hockey och mycket fans på läktaren. Det är hockeyn som lockar.

NÄRA ATT LÄGGA AV

Jonas Westerling fyller snart 36 år och även han har en lång karriär bakom sig i Sverige med spel för bland annat Mora, AIK och Södertälje. Egentligen hade han kontrakt med SSK även över den här säsongen, men han valde att bryta det i förtid.
— Jag var färdig där. Vi klarade oss kvar och då kunde jag gå därifrån med högt huvud utan att behöva skämmas, säger han och fortsätter sedan med att förklara varför det blev Sheffield.
— Jag var ärligt talat ganska less på hockey efter det här med Södertälje och jag funderade faktiskt ganska länge på Västerås. Men så tänkte jag: ”Jag måste spela ett år utomlands innan jag slutar, annars kommer jag ångra det”. Sen fick jag kontakt med Jerry och sen gick det ganska snabbt och det är jag glad för. Jag tycker det är skitkul. Jag trivs jättebra och ångrar inte detta en sekund. Det är den absolut roligaste säsong jag haft de senaste åren.
— Det är nog mycket sällskapet också, flikar Valdix in med glimten i ögat.

Umgås ni mycket?
– I hallen hänger man ju oftast eftersom vi pratar samma språk och det blir lite lättare ibland. Sen utanför blir det lite då och då. Det är skönt att ha varandra, är det något så har man någon annan svensk där. Skönt att snacka svenska ibland, berättar Valdix.
– Framförallt skönt för mig i början eftersom ”Valle” var här ifjol och han tog mig under sina vingar de första veckorna. Det är alltid skönt när du kommer till ett nytt land, nytt språk och det är mycket som är nytt. Så det var bra, säger Westerling.

Faktum är att Jonas Westerling haft så kul med hockeyn i Storbritannien så det som var tänkt att bli hans sista säsong, kanske inte blir det.
— Det kanske var tänkt att det här var min sista säsong när jag åkte, men nu har jag haft så pass kul här i år så nu är jag sugen på att fortsätta. Men jag vet inte än. Jag har en dotter hemma och det måste vara grönt med henne och hennes mamma att jag kan åka iväg. Det är det viktigaste att det funkar först och främst.

Jonas Westerling 2008. Foto: Bildbyrån

Jonas Westerlings dotter fyller fem år i april och det kanske inte är det allra lättaste att åka iväg på ett utlandsäventyr samtidigt som ens barn är kvar hemma. Men det har funkat bra.
— Jag har kunnat åka hem x antal gånger och hon har varit här ganska många gånger också.

Det är hålligång och stämning på läktarna här. Det måste vara hur kul som helst för ett barn att uppleva?
— Det är lika fantastiskt för oss skulle jag säga. Det var en smärre chock faktiskt. Vi har ju i alla fall 7-800 här varje match. Det är inte många SHL-klubbar som slår det på fingrarna, säger Westerling samtidigt som han tittar på Valdix och får medhåll.
— Det känns som att de lever sig in i matcherna på ett annat sätt här tycker jag. Jag vet inte om det har med det kulturella att göra också, att svenskar är lite mer tillbakadragna. Engelsmän känns lite mer öppna. Det blir en jävla stämning här på matcherna och det är klart att är det 7-8000 på matcherna så kanske det också gör att alla lever sig in i det lite mer, säger Valdix.

MÖTT FOLK SOM GRÅTIT

Även Jerry Andersson berättar om ett publiktryck och intresse som är utöver det vanliga.
— Efter matcher, om det har gått bra, så står det 100 personer utanför och spelarna blir fotograferade och får skriva autografer. Alla har matchtröjor, ibland två-tre på sig, berättar tränaren och fortsätter:
– Jag har mött folk som gråtit för att vi har förlorat eller för att vi har vunnit. De reser, vi har 200-300 med oss på bortamatcherna, minst, var vi än är.

Jerry, det är ett stort intresse för laget. Men Sheffield är också en stor stad med 500 000 invånare. Blir du igenkänd på stan?
— Jag frågade Paul (Thompson) och han sa ”jo, de vet vem du är”. Jag hade inte varit här mer än två veckor innan det kom på Twitter ”Hey, I saw Steelers assistant coach at Morrisons. He bought milk”. De är otroligt förvetna.
— Det står folk här utanför när vi åker hem efter matcherna som ska ha autografer. Det är en helt annan grej jämfört med Sverige, berättar Jonas Westerling.

CHL ÄR POSITIVT

Sheffield Steelers spelade inte i Champions Hockey League säsongen som var och de kommer heller inte göra det nästa säsong. Men 2016/2017 var de med och mötte bland andra HV71 i gruppspelet. Då var Andreas Valdix med på isen.
— Största skillnaden som jag kände när vi mötte HV, Salzburg och så vidare är att vi tog alldeles för mycket utvisningar. Det kan också haft att göra med att vi inte hängde med i tempot, men att spela mot såna lag och ta så mycket utvisningar, det finns inte en chans att vi kan vinna matcher då.

Jerry Andersson. Foto: Henrik Skoglund

Jerry Andersson tycker att CHL är bra för den europeiska hockeyn.
— CHL breddar hockeyn och hockeyn behöver breddas i Europa. Det är bra om länder som Ungern och England får möjlighet, det är min personliga åsikt. Av den anledningen kan jag gilla CHL samtidigt som jag har förståelse för att Sverige har svårt att sälja biljetter hemma.

KOM TREA I CONTINENTAL CUP

Tidigare under säsongen spelade Sheffield Continental Cup och slutade trea. Men de pressade slutsegraren Yunost Minsk rejält i semifinalen och Valdix/Westerling menar på att EIHL rent kvalitetsmässigt nog är bättre än ligorna i Frankrike, Italien, Danmark och Norge.
— Kolla bara i Continental Cup när vi mötte Danmarks lag (Rungsted), de som vann ifjol. Nu vann vi på straffar, men det var klasskillnad skulle jag vilja säga. Vi slog dem som vann franska ligan, Ritten, ganska komfortabelt också och vi spelade jämnt mot Minsk också, säger Westerling och går sedan in på Nottingham och Cardiffs insatser i höstens CHL.
– Cardiff dängde Växjö med 5-1, nu hade Växjö i och för sig ingenting att spela för. Men du gör inte bara det hursomhelst ändå.
— Nottingham vann väl sin grupp? flikar Valdix in innan Westerling återigen tar till orda.
– Jag tycker det visar att det finns kvalité i den här ligan. Framförallt de fem-sex första lagen. Jag tycker de är ganska bra. Cardiff tycker jag är riktigt bra.

Andreas Valdix:
– Vad jag känner nu sen jag kom hit är att, och vad jag hört många andra säga också, varje år blir det lite bättre. Det tycker jag man kunnat se ganska tydligt också på deras landslag som var i tredjeligan men nu gick upp. De gick väl upp ganska komfortabelt och vann mot de lagen som de hade förlorat mot innan och vann med höga siffror. Ligan blir bättre och då blir också deras egna spelare och landslag bättre.

VIKTIGT MED FRAMGÅNG FÖR LANDSLAGET

Just biten med Storbritanniens landslag tror Jerry Andersson är viktig. Landslaget är nykomlingar i VM:s andradivision och han tror ett avancemang till a-gruppen är ett måste för att den inhemska ligan ska ses med andra ögon från de större hockeynationerna.
— Det är ingen som kommer uppmärksamma ligan annat som en öl-liga. Där sätts prägeln.

Mångas fördom om EIHL är nog att det är en ”beer-lague”. Men Jerry Andersson menar på att det är en föreställning man snabbt ska slå ur hågen.
— Jag säger att det här är Europas mest underskattade liga. Är man i Sverige och inte har varit här så har man fortfarande en känsla av att det är en öl-liga. Men glöm allt det. Det är ett fåtal allsvenska lag som åker och vinner på brittisk mark mot de fyra stora vid denna tiden på säsongen.

FICK UPPMÄRKSAMHET I SVERIGE

En grej som fick mycket beröm i Sverige i samband med Andreas Jämtins uppmärksammade avstängnings var ligans öppenhet kring förklaringen. I en pedagogisk video på Youtube redogjorde EIHL DOPS (Department of player security) för skälen till avstängningen. En viss skillnad på den svenska disciplinnämndens pressmeddelanden.

Jerry Andersson tycker också att EIHL:s tydlighet kring avstängningar är bra, men belyser en brist i systemet. Nämligen den att det inte är domarna som anmäler spelare vidare, utan coacherna till felande spelares motståndare.
— Det gör att du kan komma in i ett system där man inte anmäler en spelare för att det kan vara bra om de har bästa laget till nästkommande match.

HAR TVÅ ARENOR

Ligans publiksnitt för den nyss avslutade grundserien landade på 2 690. Nottingham vann publikligan med 5 674 åskådare per match före Sheffield med 5 352. Men då ska man veta att de har två hemmaarenor. I FlyDSA Arena tar de 9 300 åskådare som mest och därinne snittar de runt 8 000. I den betydligt mindre Ice Sheffield drar de betydligt färre.

Även om passion och intresse kring ligan och lagen finns, är ishockey i sammanhanget en relativt liten sport i Storbritannien. Men ska man jämföra Sheffields storhet som klubb bland de hockeyintresserade med svenska motsvarigheter så är det Färjestad de allra flesta nämner som en god jämförelsereferens.

Det innebär ju så klart en viss press från fans och media på de som representerar klubben.
— Ända från dag ett när man kommer hit så är det ”vi ska vinna ligan, vi ska vinna Challenge Cup, Vi ska vinna playoff”. Det är målet, konstaterar Valdix.
— Spelar du här så är det liksom ”Sheffield ska vinna”. Det finns inget annat och det blir du ganska snabbt varse om vad som gäller här, fyller Westerling i.

INGEN SKIT PÅ FACEBOOK

I SHL händer det titt som tätt att spelarna får otrevliga meddelanden efter match från supportrar till olika lag. Enligt Jonas Westerling och Andreas Valdix inträffar det aldrig i EIHL.
— Jag har aldrig fått något meddelande på Facebook eller något sånt överhuvudtaget där någon har skrivit något negativt, berättar Valdix och Westerling hummar medhållande bredvid.
— På det sättet är det bra. Men sen finns det en jävla press att man ska vinna, fortsätter Valdix.

Foto: Henrik Skoglund

I en hockeynation som är rätt långt bakom Sverige, och dessutom kraftigt influerad av transatlanter, så skulle man kunna tro att historierna om märkliga händelser skulle vara många. Men ingen av de tre svenskarna har stött på något anmärkningsvärt som är värt att klassa som extraordinärt under sin tid i Storbritannien rent hockeymässigt. Inte heller vid sidan av har de stött på några större kulturkrockar.
— Det skulle väl vara att de kör på fel sida vägen, konstaterar Valdix och Westerling unisont.

KUNDE GÅTT ILLA

Det höll på att bli en krock vid ett tillfälle i Andreas Valdix fall.
— Jag var faktiskt nära att krocka direkt. Första gången jag körde ut med bilen och jag kollade åt fel håll. Då kom det en bil från andra sidan, men som tur var så klarade jag mig precis. Men man fick en lite ”heads up” då. Så jag var faktiskt lite orolig att köra de första dagarna efter det hände, berättar han.

I Jonas Westerlings fall var de kulturmässiga problemen av rent hockeymässig karaktär när han kom i höstas.
— Jag tycker att jag hade en riktigt dålig start. Det tog längre tid än jag trodde att komma in i det. Men från november och framåt så är jag nöjd. Men fram till det var det inte bra, inleder han och fortsätter:
– Det är mitt första år utomlands. Det kanske tog lite längre tid än vad det borde göra. Det är alltid en omställning. Hockeyn är annorlunda, det kanske är lite tuffare. Jag åkte på någon tackling i ryggen och huvudet det första som hände här.

Det tog också ett tag för honom att komma in i det hela på grund av språket.
– Det är ett annat språk och det kanske inte blir lika lätt att ta för sig. När jag kom hit så visste ju ingen vem jag var. I Sverige när jag kommer till ett lag så vet ju alla vem jag är och vad jag gör.
— När du kommer utomlands så gäller det fan att ta plats också om du ska lyckas. Jag var nog lite för vek och mjäkig i början.

TRE TITLAR SOM GÄLLER

I Storbritannien är det tre titlar som gäller. Att vinna EIHL:s grundserie är det som smäller högst och den titeln tog Cardiff hem. De åtta främsta i ligan gör sedan upp i playoff och att vinna det är i samma klass som att vinna Challenge Cup som pågår under säsongen.

Foto: Henrik Skoglund

Slutspelet, eller playoffet, inleds med två kvartsfinaler nu i helgen med spel hemma och borta där målen läggs ihop. De fyra främsta gör sedan upp i semifinal och final i Nottingham där ”Final four” avgörs varje år.
— Det kommer fans från alla lag, även från de som är utslagna. Det blir faktiskt en jäkla stämning, berättar Andreas Valdix.
– Det är ingen som tycker om oss, säger Westerling innan Valdix återigen tar vid:
– Nej, det är alla fans mot oss och det är ganska kul faktiskt.

Foto: Henrik Skoglund

Är Sheffield Steelers ”hatlaget”?
— Ja det får man säga. Det känns det som. Sheffield är topplaget som alla vill slå, säger Valdix.

FRAMGÅNGSRIKASTE KLUBB

Som Storbritanniens framgångsrikaste klubblag får Sheffield Steelers finna sig i att motståndarnas supportrar gläds lite extra när det går dåligt för laget och den här säsongen har varit just en sådan säsong när mycket har grinat emot. Bland annat har skador ställt till det.

Titlarna har uteblivit och nu finns det bara en kvar att vinna när playoff avgörs i Nottingham nästa helg. Om Sheffield nu kvalificerar sig dit vill säga, först ska Guildford passeras i kvartsfinalen.
— Jag hoppas vi kan mäkta med vilka vi nu möter i kvartsfinalen (intervjun gjordes innan kvartsfinalmotståndet var klart) så vi kan gå till ”final four”. Vi har haft en jobbig säsong med skador på fel killar. Sheffield har det stora favorittrycket, det är en enorm press på dem här, berättar Jerry Andersson.

OKLAR FRAMTID

Det är högst oklart vad trion kommer göra nästa säsong. Jonas Westerling berättar ovan att han kan tänka sig en fortsättning och Andreas Valdix verkar inte helt oäven till det heller.
— Mitt kontrakt går ut nu efter denna säsongen. Jag har faktiskt ärligt talat inte funderat på det än så länge. Jag kan tänka mig att stanna, jag kan tänka mig…jag vill fortsätta med hockeyn i alla fall, så vad det än blir så blir det någonting. Men som sagt, jag trivs väldigt bra här.

Vill du fortsätta på så hög nivå som möjligt?
– Så klart. Man strävar alltid efter att komma uppåt också. Till en bättre liga och man vill bli så bra som möjligt hela tiden. Så går mina tankar just nu.

Även i Jerry Anderssons fall är det oklart. Han trivs i Sheffield och kan om han vill fortsätta även nästa säsong.
— På något vis är det ett tufft liv emellanåt, det går inte att komma ifrån. Du är ensam. Jag har min fru, hund och två söner i Sverige.
– Samtidigt, det är många som flyger hit och hälsar på. Den sociala biten måste ju styra lite också.
– Jag har varit ute och kommit ifrån Troja, det gör ju att det kommer upp en del nya goda förslag som kittlar och attraherar som man måste väga in och titta på på hemmaplan.