Vill bryta långa torkan: ”Kan rycka åt oss en medalj”

Damkronorna har inte tagit medalj i ett mästerskap sedan 2007.
Nu hoppas förbundskapten Ulf Lundberg att landslaget ska bryta den 18 år långa torkan.
– Vi jobbar för att bli hållbara på medaljnivå, säger Lundberg till hockeysverige.se.

ARLANDA (HOCKEYSVERIGE.SE)

Imorgon startar VM.

Damkronorna har inte tagit en medalj i mästerskap sedan 2007, men förhoppningarna är medalj och förväntningarna börjar dessutom bli att nu är det dags att ta nästa steg i Damkronornas utveckling. Ulf Lundberg är svensk förbundskapten och den som ska leda landslaget mot medaljerna i Tjeckien.
– Mina känslor inför VM är förväntansfulla. Kan känslor förresten vara förväntansfulla? I alla fall känner jag en nyfikenhet och det här sköna pirret, berättar Ulf Lundberg då hockeysverige.se träffar honom på Arlanda inför avresan till VM.
– Vi ska först ha en riktigt bra ”pre-camp” med två träningsmatcher för att ge oss optimala förutsättningar.

Sverige förlorade båda träningsmatcherna, mot Finland och Schweiz, efter förlängning.

Vad är din roll vid sidan av hockeyn och i själva gruppen?
– Jag tycker att mycket handlar om att vara ledarskapare. Det innebär att få individer att växa och leda sig själv.
– Jag är inte ensam på något vis utan vi är ett stort ledarteam med olika ägarskapsområden. Som huvudansvarig måste jag kunna staka ut vägen och framför allt stå framför när det går emot. Sedan kan jag gå en bit bakom då det går bra.

”Då pratar vi med varandra i stället för att sitta med mobilerna”

Hur tajt blir du med gruppen, laget?
– Det där tycker jag är intressant. Ibland får jag frågan ”Hur mår gruppen?”. I det här fallet är det säkert på 25 olika sätt eftersom det är individer.
– Man kan vara personlig, men som head coach behöver du alltid ha en luftspalt, vilket jag fick lära mig på GIH av Urban Bergsten som var en fantastisk ledare. Jag tror att det är viktigt för att skapa ett handlingsutrymme för beslut.
– Mixen av att vara människa, men också få alla förstå att jag har ett uppdrag.

Många av spelarna i truppen har varit med ett tag i Damkronorna, vad betyder det här för dig som ledare?
– Varje mästerskap lever sitt eget liv. Ibland kan man säga att en spelare har mycket erfarenhet. ”Ja, men också varit med och förlorat många gånger.”
– En spelare med mycket erfarenhet kan se vad som kan hända medan unga spelare som kommer upp är ”härifrån och framåt”.
– I den här gruppen är det en mix av, med damhockeymått mätt, lite äldre spelare, men som är väldigt unga i sinnet. Och unga spelare som individer har en mognad. Det blir ett skönt möte där på något sätt.
– En grej att reflektera över är när vi sitter och käkar. Då pratar vi med varandra i stället för att sitta med mobilerna och så vidare. Det är många då som säger att alla kan sitta med alla. Alla kan umgås med alla. Det är ett väldigt bra tecken på en bra prestationsmiljö.

Är Lisa Johansson äldst i gruppen även som person?
– Inte så att jag tänker på eller reflekterar över det. Hon är ung i sinnet och jag tror inte att det är direkt någon som reflekterar över (Jenna) Raunio, Hilda (Svensson), (Ebba) Hedqvist och (Mira) Hallin är födda 2006 medan Lisa är 92:a och Anna Kjellbin 94:a.
– Man kommer samman kring ett uppdrag, en målsättning, hela tiden som är så härligt med lagbollsporter.

”Jag vill att fler svenska spelare ska spela i PWHL”

Ni ändrar i laget inför varje turnering, men inför VM har ni även gjort förändringar i ledarstaben då Andreas Spångberg plockats bort medan Andreas Karlsson klivit upp ett steg, vad ligger bakom det beslutet?
– Anders Lundberg är arbetsgivaransvarig medan jag är arbetsledare. Det här är ett beslut Svenska hockeyförbundet har tagit. Jag och Andreas Spångberg har jobbat ihop under fyra och ett halvt år.
– Nu ser staben ut så här inför den här turneringen. Det är tydliga ägarskap, tydliga roller förutom för oss coacher även för övriga serviceteamet som är jätteviktiga.

Under dina år som förbundskapten har Damkronornas utveckling sakta gått åt rätt håll…
– Har det gått sakta tycker du (skratt)?

Är det nu dags att ta nästa kliv och upp på en nivå där Damkronorna kan vara med och slåss om medaljerna på allvar?
– Jag fick frågan under SDHL-slutspelet av Lasse Granqvist: ”Hur ska man kunna lyckas med ett svenskt landslag när 18 av 25 i SDHL-slutspelspoängliga är importer?”.
– Det var ganska initierat och påläst. 18 av 25. Man får spegla det och förstå att det är utvecklingen i vardagen som är den allra största.
– Jag vill att fler svenska spelare ska spela i PWHL. Jag vet att hos topplagen på college är miljöerna väldigt bra. Både för en civil utbildning och en hockeyutbildning i helt fantastiska faciliteter.
– Det är en resa vi gör tillsammans, SDHL, SOK och SIF som driver det här framåt. Jag som jobbar med beteenden ser en stor utveckling. Sedan är resultaten hela tiden kopplade till känslor. Vi ska skapa känslor. Helst positiva. Tittar vi på våra två hemmaturneringar, OS-kvalet i Gävle och Euro Hockey Tour i Södertälje, så har det varit en fantastisk uppslutning. Vi går definitivt åt rätt håll.

Tror på medaljchans

Du har själv sagt att det är resultatbaserad verksamhet som du driver, om det inte blir kvartfinalvinst eller rent av att Damkronorna fastnar i gruppspelet, måste vi då börja tänka om och se i andra banor kring hur vi ska fortsätta utvecklingen?
– Som coach resonerar du inte på det viset. Jag ska inte prata för alla, men det finns så mycket bakom kulisserna av jobbet som media inte vet om. Inte minst vad det här fantastiska ledarteamet gör varje dag
– Om vi tittar på SHL-slutspelet som pågår nu kommer coacherna under intervjuerna ner till att det är små marginaler, för det är ju så. Det är så lite som skiljer.
– Jag tänker inte i termerna av ”tänk om” utan vi jobbar med cirkel, kontroll och framåt. Vi behöver inte försvara någonting utan vi jagar. Det är ett ”mindset” jag tror är vägvinnande.

Det resultatbaserade i verksamheten tittar du inte så mycket på som coach då?
– Jag har helt rätt i, om jag nu har sagt det, att det är en resultatbaserad bransch, för så är det definitivt. Jag vill vinna varje match. Vad krävs då? Jo det krävs att spelarna går in för att vinna varje duell.
– Också att man klarar av att följa en spelidé. Klarar av att göra varandra bättre. Att man är skadefria, friska och så vidare.
– Det är många sådana faktorer och jag tycker det är spännande att se framgångsrika lag där man har en kontinuitet på coachsidan. Ofta är det också så på övriga ledare i sådana klubbar. Till exempel ordförande, klubbdirektör, sportchef och så vidare. Kontra lag som byter ofta och ändrar riktning gång på gång. Det är ett maratonlopp med än ett 100 meterslopp.

Är målbilden i VM medalj?
– I mitt huvud, precis som jag sa inför förra VM, så kan vi rycka åt oss en medalj. Vi jobbar för att bli hållbara på medaljnivå.
– Nu vet jag att det inte är lika sort fokus på det som inte är mästerskap, men åtta av tio vinster mot Schweiz, fem av sex mot Finland och vi slog i Tjeckien senast. 16–0 i OS-kvalet, så det är ganska mycket som är positivt, avslutar Ulf Lundberg.