En kamp mot klockan för speltid hos Stanley Cup-utmanaren: ”Förväntar mig mer av mig själv”

I laguppställningen ena dagen, utanför densamma nästa. Pontus Åbergs kamp för att etablera sig i Stanley Cup-utmanaren Nashville Predators laguppställning är ständigt pågående. Och kanske håller tiden på att rinna ut.
– Man vet inte hur många matcher man har på sig att visa vad man kan, säger Åberg till hockeysverige.se.

TORONTO (HOCKEYSVERIGE.SE)
Det är ett mål som kan ge upphov till gåshud än i dag. Sättet på vilket Pontus Åberg vände in och ut på Olli Määttä innan han lyfte upp pucken i nättaket i den andra Stanley Cup-finalen mellan Pittsburgh och Nashville var ett av de snyggaste som gjordes i finalerien i fjol. Det var tillika ett mål som gav stora förhoppningar om att Åberg, efter ett par år av slit i AHL, skulle vara redo att ta nästa steg och bli en NHL-spelare på heltid.

I mitten på juli kom också beskedet att Predators förlängt stockholmarens kontrakt med ytterligare två säsonger. Ett envägskontrakt, med samma lön vid AHL- och NHL-spel, som bar symbolik så till vida att klubben nu såg honom som en fullvärdig NHL-spelare.

Det var det han skulle bevisa den här säsongen. Men så här två tredjedelar in på grundserien har det åtminstone inte lossnat offensivt.
– Det har gått sådär, konstaterar Åberg när hockeysverige.se träffar honom i Toronto.
– Jag tycker att jobbet har funnits där, men jag har inte fått någon speciell utdelning för det. Jag har försökt prestera, fått spela med bra spelare utan att komma in i poängprotokollet. Men annars har det känt bättre och bättre. Jag skapar lägen, så just nu är det positivt för egen del.

FICK CHANSEN I TOPPKEDJAN

Medan Filip Forsberg var avstängd i tre matcher fick Pontus Åberg stundtals chansen i toppkedjan med Ryan Johansen och Viktor Arvidsson. Men när Forsberg var tillbaka i lördagens bortamatch mot Montréal Canadiens återfanns han på pressläktaren. Det är lite så säsongen har sett ut.
– Jag förväntar mig mer av mig själv och det gör coacherna också, säger han.
– Men ibland vill det sig inte. Det är så små marginaler. Jag tycker att jag har spelat bra, framför allt här på slutet, och ändå har det inte trillat dit någon poäng. Men så länge jobbet finns där och laget vinner får min säsong se ut hur den vill.

På 36 matcher har det blivit två mål och totalt sju poäng. Det har inte varit tillräckligt för att etablera sig fullt ut i ett av NHL:s bästa lag. Viktor Arvidsson, som själv stod på gränsen till Predators laguppställning under en längre tid innan han slutligen slog sig in i laget, kan relatera till landsmannens kamp för speltid.
– Det är svårt att slå sig in. Det gäller att få rätt lägen och när du väl får dina lägen ska du leverera också. Det blir ryckigt också när man åker in och ut ur lineupen. Man måste hitta en balans där när man levererar varje gång man är i lineupen, vare sig man spelar sju eller 15 minuter, säger Arvidsson som sköt 31 mål i fjol efter att slutligen ha fått ett genombrott och slagit sig in i laget fullt ut.

ÄNNU TUFFARE KONKURRENS PÅ HORISONTEN

Arvidsson råd till Åberg är att härda ut och inte misströsta när det går emot.
– Jag bodde på hotell ett bra tag och visste inte hur det skulle bli. Men jag fick rätt lägen och spela i rätt situationer och då lossnade det också, speciellt i slutspelet precis som det gjorde för honom i fjol. Han måste ha tålamod, jobba på och visa att han ska spela varje match.

Det kommer av allt att döma inte att bli enklare för Åberg att få den speltiden. Inte nog med att den före detta lagkaptenen är på väg att göra comeback. Predators ryktas vara villiga att förstärka laget med ytterligare forwards inför trade deadline senare i månaden.
– Det blir en jäkla konkurrens, speciellt när (Mike) Fisher kommer tillbaka, så man vet inte hur många matcher man har på sig att visa vad man kan. Det gäller att ta till vara på chanserna när de kommer, säger Pontus Åberg.

Känner man av pressen i sådana här lägen, när man står just på gränsen till laget? 
– Det är ju en business, det är våra jobb. Alla slåss om samma jobb. Men jag tycker att det är roligare att komma till jobbet och behöva tävla än att inte tävla alls. Det är kul, men sedan är det inte kul när man inte får spela.

De närmaste veckorna kommer sannolikt att avgöra var Pontus Åbergs säsong tar vägen. Får han chansen igen gäller det att ta den.