Luleåcenterns långa resa tillbaka till SHL: ”Kanske inte riktigt tog chansen förra gången”

Efter nästan sex år på utvecklande äventyr har Jonas Berglund återvänt till klubben som format honom. Han hade en ledande roll i Asplöven, spelade frejdig hockey i norska ligan och blev pappa till en liten son. Nu har han landat i Norrbotten och ser fram emot att spela i Luleå ett bra tag framöver.
– Det är som en liten dröm att komma tillbaka, säger Jonas Berglund till hockeysverige.se.

GÖTEBORG (HOCKEYSVERIGE.SE)
Ungefär en månad har gått sedan flytten till Luleå. Jonas Berglund kom tillbaka till staden han kallar hem, efter nära fyra säsonger i Asplöven och en och en halv säsong i norska ligan. Han har hunnit göra elva matcher med norrbottningarna och är minst sagt glad över att vara tillbaka.

Men resan har varit lång, och inte direkt spikrak. 27-åringen valdes bort av Luleå säsongen 2013, efter att han tillbringat senare delen av sina ungdomsår i klubben och hunnit med över hundra elitseriematcher. Jonas beskriver de efterföljande åren i allsvenskan och Asplöven som både nyttiga och viktiga.
– Jag hade varit i Luleå länge. Och jag kanske inte hade kört fast riktigt, men jag hade nog inte utvecklats så mycket som de hade hoppats på. Kanske framför allt mina offensiva sidor, jag hade ju varit väldigt offensiv under juniortiden, berättar forwarden och får frågan om han kände sig besviken på klubben när de valde bort honom efter alla år.
– Nej, det var inga hard feelings. Det kan man inte ha. Det är en sån bransch vi spelar i.

Jonas Berglund tillbringade större delen av säsongerna 2013-2016 i Asplöven. (Foto: Bildbyrån/Nils Jakobsson)

Åren i Asplöven betydde mycket för Älvsbynfödde Jonas Berglund. Under Luleåtiden spelade han fem till åtta minuter per match och när han kom till Haparanda ökade han till 15-20 minuter. Han fick mycket powerplay-spel och hade en ledande roll i gruppen.
– Speciellt sista året gick det riktigt bra för mig. Även om det inte gick så bra för laget så fick jag göra mycket poäng.
– Jag hade en bra tid där uppe, det var en erfarenhet och fantastiskt kul. Jag fick ett nytt självförtroende i det offensiva spelet, säger Jonas som pendlade mellan Luleå och Haparanda under tiden i Asplöven.

Hur många gånger har du åkt den där sträckan?
– Jadu, jag kan den sträckan utan och innan kan man väl säga. Men vi fick ha en övernattningslägenhet där, så det blev ju inte fram och tillbaka varje gång. Det hade blivit för slitsamt.

”DET HÄR ÄR JU KLUBBEN SOM FORMAT MIG”

Det starka sistaåret i Asplöven öppnade dörrar för centern. Han ville testa något nytt och fick via en kompis upp ögonen för den norska ishockeyn. Ännu en ny upplevelse och adderades till erfarenhetsbanken och han beskriver spelet i den norska ligan som fartfyllt och roligt.
– Det går mycket fram och tillbaka, och de tänker inte speciellt mycket. Lite som i juniorhockeyn, de bara kör, säger Jonas som spelade i klubbarna Frisk Asker och Manglerud.
– Jag är en ganska taktisk spelare så jag hade lite strul att komma in i det spelet i början. Men efter halva första säsongen så släppte det och då rullade det på.

Att ta sig tillbaka till SHL har inte varit en uttalad målsättning, men det har alltid funnits i bakhuvudet hos norrlänningen. Och att återvända till Luleå var såklart en drömbild. När Isac Lundeström blev uttagen till JVM och Luleå drabbades av skador en bit innan jul fanns chansen för Jonas Berglund att ta klivet tillbaka till SHL. Han skrev ett korttidskontrakt över årsskiftet och spelade sedan till sig en förlängning till 2020.
– Det är lite som en dröm att komma tillbaka och få ett längre kontrakt. Det här är ju klubben som har format mig till den spelare jag är, säger forwarden.

Han tillägger:
– Sedan ska man väl ha lite flyt också. Luleå behövde en center, och de hade lite skador. Och då tog jag chansen. Det kanske jag inte gjorde riktigt förra gången, jag var nog lite mer laid back och såg på alla andra. Nu tar jag större ansvar, vårdar pucken mer och får spela mer.

Att ha familj och vänner nära är såklart en annan uppsida med återkomsten.
– Det är superskönt. Det är en stabilitet, att veta var ungen ska växa upp och var man ska ha sitt hem. Det är otroligt skönt.

27-årige Jonas gjorde sin återkomstmatch i Luleåtröjan den 19:e december på bortaplan mot Jönköping. (Foto: Bildbyrån/Stefan Lantz)

FÖRÄLDER TILL EN LITEN NORRMAN

Ja, mitt i den stora omställningen blev Jonas och hans flickvän föräldrar till en son. Lilla Loui var planerad att komma i slutet av januari men bestämde sig för att anlända till världen i början av december.
– Vi hade hunnit prata med norska klubben och allt var färdigt för flytt, men en vecka innan vi skulle fara så kom han. Han ville ut, han ville bli en liten norrman, berättar Jonas.
– Det blev lite turbulent, jag kom en vecka för sent till Luleå, men allt har löst sig nu. Och sonen växer och sådär. Så allt är frid och fröjd.

Har du hunnit vänja dig vid att vara pappa?
– Lite grann, men vi har haft så otroligt mycket bortamatcher nu i januari. Det är så det är i den här branschen. Men vi är lyckligt lottade som kommer hem vid 13-tiden när vi väl är på hemmaplan.

Hur har livet förändrats?
– Jag har ju varit ganska sovglad tidigare, men nu sover man inte speciellt mycket på nätterna. Det är såklart jättekul, det är en ny erfarenhet.

Ser du på hockeyn på ett annat sätt?
– Nej, eller… Man kanske inte tar den för givet på samma sätt som jag gjorde när jag var ung. Men det är ju bara hockey. Det är bara att spela och ha kul. Och man brukar ju säga att man blir en bättre hockeyspelare när man får barn så vi får väl se.

I den tajta tabellen slåss Thomas ”Bulan” Berglund och hans gäng för att knipa en slutspelsplats. På sina elva första matcher tillbaka i Luleåtröjan snittar Jonas Berglund över 15 minuter i istid, och han tycker den första tiden har funkat bra.
– Jag hade ”Bulan” under juniortiden och i A-laget, så det var ganska lätt för mig att anpassa mig till hans hockey. Jag vet hur han fungerar och vad han vill ha ut av mig. Så det gjorde väl att det blev lätt att komma in i det, säger Jonas som känner att han fortfarande växer som spelare.
– Han spelar mig i alla situationer nu, och ju mer du spelar desto mer kommer du in det och vågar ta för dig ännu mer. Det ger en självförtroende, man vet att tränaren vill och att dom är nöjda.