Lyxproblemet: “Båda är tillräckligt bra för landslagen”

Den ena är 19 år och spelar i A-landslaget. Den andra är 17 år och spelar i U18-landslaget. Linköping har två av svensk hockeys mest spännande målvakter i sitt stall.
– Båda är unga och tillräckligt bra för att vara med i landslagen, säger Jorinde Heller om hennes och Ebba Svensson-Träffs framfart.

HANINGE (Hockeysverige.se)

Jorinde Heller fick i förra säsongens kvartsfinalspel kliva in mellan stolparna då Ebba Svensson Träff blev skadad. Då endast 16 år gammal. Nu har hon tagit plats kontinuerligt i A-laget och har redan spelat tre matcher i SDHL. Hon är även med i U18-landslaget där hon siktar på att ta en plats i U18-VM efter nyårshelgen.

Heller har dessutom både tyskt och svenskt medborgarskap.
– Min mamma är från Tyskland. Pappa är däremot från Örebro, säger Jorinde Heller till hockeysverige.se och fortsätter:
– Hockeyn kommer från pappa. Han spelade i ungdomen och fortsatte lite då han gick på universitet. Sedan började några familjekompisar och min storebror spela. Jag ville ju vara som min storebror så då började jag med.

Jorinde Heller är också ofta på besök i Tyskland.
– Vi har familj där så jag åker dit och hälsar på ibland när jag har tid. Nu har det blivit lite mindre av det på senaste tiden, men vi hade besök därifrån för några veckor sedan.

Hur mycket tyska är du i hjärtat?
– Jag vet inte riktigt. Det är väl lite maten och språket. Mamma pratar mycket tyska med oss. Sedan pratar inte vi så mycket tyska tillbaka. Jag önskar att jag hade gjort det lite mer då jag var mindre för då hade min tyska varit lite bättre nu.
– Tyskland är fortfarande en stor del av mig och, som jag sa, jag har mycket familj där.

Vilken är din tyska favoritmat?
– Knödel. Det är gott.

Kan du själv laga Knödel?
– Ja, vi har försökt oss på det med gammelfarmors recept, men mamma hade läst fel på potatisen, skrattar Jorinde Heller.

Vägrade stå i mål: “Tvingade ut mig på isen”

Heller var till en början inte helt välvilligt inställd till att bli målvakt.

När tog du beslutet att bli hockeymålvakt?
– När jag var sju år testade jag på det första gången. Jag vägrade innan det. Dom tvingade ut mig på isen som målvakt och det visade sig att jag tyckte det var kul.

Sa brorsorna, ”Ställ dig i mål syrran”?
– Nej, det var faktiskt i pojklaget. Där hade vi en tjej som var lite tränare och manager. Hon tyckte att jag skulle testa. Det här var ute i Ljungsbro. Så började det.

Jonas och Elias, alltså Jorindes bröder, har också varit viktiga för henne som hockeyspelare.
– Väldigt viktiga och vi tävlar om allt. Vi har alltid velat överträffa varandra. Båda har också en del i varför jag valde nummer 44 i LHC. Båda har haft det numret och då det kändes som att jag var den enda som inte haft det kunde jag lika gärna ta det nu.

Kastades in i kvartsfinalen

Redan förra säsongen fick alltså LHC-målvakten ta klivet upp i A-laget, men först den här säsongen som hon tagit en ordinarie plats.
– Det är riktigt stort att få den här möjligheten. Förra säsongen fick jag stå två kvartsfinaler. Det var ändå riktigt stora matcher. Riktigt kul och jag han inte bli nervös eftersom det var på resan dit som jag fick reda på att jag skulle spela.
– Ebba hade blivit skadad på träningen samma dag som vi skulle åka upp till Gävle. Då blev det jag.
– Jag insåg nog inte att jag skulle spela en kvartsfinal i SDHL förrän man skulle släppa pucken. Då hade jag inte riktigt tid att stå och tänka på det direkt. Så det var bara att köra.

Idag är det alltså Damkronornas Ebba Svensson Träff och U18-landslagets Jorinde Heller som är Linköpings två målvakter.
– Vi båda kommer överens riktigt bra. Ebba är även en rolig och trevlig människa, så både på och utanför isen har vi kul tillsammans. Båda är unga och tillräckligt bra för att vara med i landslagen.  
– Linköping har också satsat mycket på unga målvakter. Hampus Alexandersson har lite målvaktsträning för ungdomsspelarna. Det kan vara en gång i månaden och ibland en gång i veckan.

Ebba Svensson Träff. Foto: Bildbyrån.

Vad innebär det för dig personligen att få dra på sig en landslagströja?
– Det är också stort, har varit en dröm sedan länge och något jag sett fram emot sedan jag visste att man kunde spela i landslaget som tjej.

Har tyska landslaget velat att du spelar där i stället?
– Inte särskilt mycket. När vi fick reda på att jag skulle spela U16 i Finland för några år sedan skämtade mamma lite om det, att jag skulle spela för Tyskland, men så har det inte blivit.

Finns U18-VM med i tankarna?
– Ja, det hade varit sjukt kul att bli uttagen till det. Vi har dessutom en väldigt bra sammanhållning. Alla är verkligen jättetrevliga och roliga, avslutar Jorinde Heller.