Så borde Kanada ställa upp i 4 Nations Face-Off

Vilka kanadensiska NHL-spelare har stärkt respektive försvagat sina aktier inför 4 Nations Face-Off i februari? Med en månad kvar till truppsläppet presenterar Matt Larkin sitt förslag på hur den kanadensiska truppen i best-on-best-turneringen borde se ut.

• “Turneringens svagaste målvaktssida?”
• “Ett potentiellt dominerande par”
• “Läge att testa ungdomarna”
• “Känns märkligt att utelämna en sådan naturlig talang”

Om en månad presenteras de fullständiga trupperna till 4 Nations Face-Off i februari. Hockeysverige.se och systersajten DailyFaceoff.com har därför slagit sina påsar samman för att presentera förslag på respektive nations trupp.

Här presenterar Matt Larkin från DailyFaceoff sitt förslag på hur Kanadas trupp ska se ut inför turneringen som spelas i Montréal och Boston mellan 12-20 februari 2025.

Övriga trupputtagningar:

Uffe Bodin: Så bör Sveriges lag se ut
Steven Ellis: Så bör Finland lag se ut
Frank Seravelli: Så bör USA:s lag se ut

* Asterisken markerar de spelare som redan presenterats som klara för truppen

MÅLVAKTER

Jordan Binnington
Adin Hill
Logan Thompson

Kommentar: Kanadas målvaktsbesättning kommer att kritiseras som turneringens svagaste. Och ändå, med Binnington och Hill, skulle de ha två av de senaste sex Stanley Cup-mästarna bland startmålvakterna. Binnington har kopplingen till St. Louis och general managern Doug Armstrong och är den mest erfarna av de realistiska kandidaterna, men Hill kan ha en högre potential när han är i form. För bara några veckor sedan gillade jag Sam Montembeault som Kanadas tredjeval, men han har haft det kämpigt på sistone.

Största styrkan: Jag hade kunnat välja en mer erfaren tredjeval än Thompson, men han har varit inget annat än bra sedan han debuterade i NHL för några år sedan.

Svåraste petningen: Jag vet att Stuart Skinner tog sig till match 7 i Stanley Cup-finalen förra säsongen, men hans ojämnhet är ett problem, så jag kunde inte välja honom. Eftersom vi inte har någon All-Star-match den här säsongen, skulle det kunna vara ett fint avslut på karriären att ta med den snart pensionerade Marc-André Fleury som en tredjemålvakt och omklädningsrummets ryggrad. Å andra sidan, om vi vet att han inte kommer vara med i OS-laget och vi behöver använda turneringen för en utvärdering, kan vi inte offra den platsen. Men vi älskar dig fortfarande, “Flower”.

Alternativ: Sam Montembeault, Stuart Skinner, Connor Ingram, Darcy Kuemper, Marc-André Fleury

BACKAR

Devon Toews – Cale Makar*
Noah Dobson – Evan Bouchard
Shea Theodore – Alex Pietrangelo
MacKenzie Weegar

Kommentar: Kanada har en tradition av att använda backpar med etablerad kemi, såsom Chris Pronger och Scott Niedermayer samt Jay Bouwmeester och Alex Pietrangelo. Colorado Avalanches duo Devon Toews och Cale Makar är det självklara valet för toppparet, medan Shea Theodore och Pietrangelo, trots att de inte spelar tillsammans så ofta nuförtiden i Vegas Golden Knights, har erfarenhet av att spela ihop. Noah Dobson och Evan Bouchard utgör ett potentiellt dominerande puckförande par.

Största styrkan: Om Kanada behöver lite mer tuffhet gillar jag MacKenzie Weegar som sjunde back eftersom han kan spela både på vänster och höger sida. Det är därför jag valde honom framför några mer spektakulära alternativ.

Svåraste petningen: Josh Morrissey förtjänar att vara med i detta lag baserat på sin talang. Kanske överanalyserar jag genom att välja Weegar framför honom, men jag oroade mig för att få för många offensivt inriktade spelare på denna blålinje

Alternativ: Josh Morrissey, Travis Sanheim, Kris Letang, Morgan Rielly, Darnell Nurse, Aaron Ekblad, Owen Power, Brandon Montour, Dougie Hamilton, Thomas Chabot, Thomas Harley

FORWARDS

Zach Hyman – Connor McDavid* – Nathan MacKinnon*
Alexis Lafreniere – Brayden Point – Mitch Marner
Brad Marchand* – Sidney Crosby* – Sam Reinhart
Connor Bedard – Nick Suzuki – Mark Stone
Steven Stamkos

Kommentar: Jag misstänker att Kanadas GM för 4 Nations, Don Sweeney, och GM för OS 2026, Doug Armstrong, kommer vara öppna för att blanda in lite ungdom i denna trupp eftersom 4 Nations delvis kommer fungera som en audition inför OS. Det kan finnas några veteraner som har uppnått mer än, till exempel, Bedard, Lafreniere och Suzuki, men de relativt låga insatserna i februari ger ett idealiskt tillfälle att se hur nästa generation passar in. Glöm Hymans långsamma start denna säsong – vi ska inte störa den kemi han redan har etablerat med McDavid i Edmonton. MacKinnon har redan uttryckt en vilja att spela på kanten för att stärka en kedja, så han spelar till höger om McDavid i en explosiv enhet. Genom att lägga till Reinhart i tredjekedjan med Marchand och Crosby skapas en dominerande tvåvägstrio som kan möta andra lags toppkedjor. Stamkos är min 13:e forward om Kanadas powerplay börjar svikta och behöver en förstärkning med hotet från hans direktskott.

Största styrkan: Det kan verka överilat att placera Lafreniere så högt upp i laguppställningen, men med Marners playmaker-egenskaper och Points målgörande behövdes en slitstark spelare för att komplettera den linan.

Svåraste petningen. Jag var verkligen frestad att inkludera Quinton Byfield i detta lag, med tanke på hans unika blandning av storlek och snabbhet. Han skulle kunna vinna vissa lättare matchups i en fjärdekedjeroll. Men han har fått en trög start på säsongen. Suzuki är min checking-center, men Ryan O’Reilly, som vann en Stanley Cup med Armstrong som GM i St. Louis Blues, skulle också vara logisk i den rollen. Det känns alltid märkligt att utelämna Barzal med tanke på hans enastående naturliga talang. Och vi kan inte förbise Hagel, med tanke på hans koppling till Kanadas coach Jon Cooper i Tampa Bay Lightning.

Alternativ: Quinton Byfield, Mathew Barzal, Mark Scheifele, Travis Konecny, Brandon Hagel, Bo Horvat, Ryan O’Reilly, John Tavares, Wyatt Johnston, Robert Thomas, Jordan Kyrou, Seth Jarvis, Carter Verhaeghe, Ryan Nugent-Hopkins