Fick sparken och genomgick skilsmässa – berättar om depressionen: ”Jag har varit väldigt nere”

Säsongen hann inte mer än starta innan Tommy Jonsson fick sparken av Björklöven. Nu berättar den tidigare guldtränaren om den tuffa tiden efter avskedet i Umeå, om tvivlet kring sin egen förmåga, den jobbiga skilsmässa han har gått igenom och beslutet att söka professionell hjälp.
– Jag har aldrig någonsin stannat upp utan bara kört på i ullstrumporna och aldrig reflekterat över någonting. Det har jag fått tid till att göra nu och det kanske för något gott med sig det också, berättar Jonsson för hockeysverige.se.

Det har varit en rörig säsong igen för Björklöven med två sparkade tränare. Tommy Jonssons avsked i september var inledningen på årets tränarkarusell i Umeåklubben. Men vi stannar upp lite innan vi pratar med Jonsson själv och blickar istället tillbaka på senaste fyra säsongerna i klubben.
Så här har tränarsituationen sett ut i Björklöven säsong för säsong.
2013/14: Jens Öhman och Patrik Sundström
2014/15: Mats Waltin och Patric Wener
2015/16: Tommy Jonsson och Markus Åkerblom
2016/17: Tommy Jonsson och Markus Åkerblom (Jonsson sparkad i september)
                Markus Åkerblom och Jesper Jäger (Åkerblom sparkad i januari)
                Joakim Fagerwall och Jesper Jäger.

Som ni förstår är inte det här en situation som varken klubben eller fansen kring laget hade hoppats på. Varför blir det så här i klassiska Björklöven som vann SM-guld 1987? För Tommy Jonsson själv betydde avskedet från klubben att han blev deprimerad samtidigt som han gick igenom en tuff skilsmässa.

När hockeysverige.se får en intervju med Tommy Jonsson är han hemma i Gävle. Han har varit och tittat på Brynäs träning, men vi inleder samtalet med hans drygt en säsong i Björklöven.
– Tiden där var väldigt omtumlande och tuff på många sätt och vis. Sportsligt var det höga förväntningar. Samtidigt hade jag också höga förväntningar, säger Tommy Jonsson och fortsätter:
– När jag fick frågan av ”Löven” var det intressant eftersom det var kittlande att jag hade förväntningar på mig då laget hade varit länge i Hockeyallsvenskan och nu ville få lite medgång, bättre resultat och framgång. Där någonstans kände jag att det skulle vara otroligt kittlande att kunna vara en del av det.
– Nu blev det inte så och Björklöven är en väldigt tuff förening att vara i, något som jag har märkt så här i efterhand. Dessutom fick vi lite tråkigheter med vår målvaktstränare, Magnus Andersson, som gick bort. Det var en väldigt cirkus där dessutom Fredrik Åkerblom, klubbdirektören, slutade så det var mycket tuffa saker som hände.

Om vi börjar med det som hände på isen, varför fick ni inte ihop spelet riktigt?
– Om jag ska dra en analys av förra säsongen så var det för att vi hade ett för spretigt lag. Anledningen till det är att Björklöven haft så otroligt många olika ledare på många positioner, som exempelvis tränare och sportchefer.
– Det var en mix i laget som var i obalans, anser jag i alla fall, och det hade inte blivit någon kontinuitet på rekryteringssidan. Anledningen till det är givetvis att klubben inte hade haft någon kontinuitet på ledarsidan. Det tror jag i alla fall.
– Vi hade bra hockeyspelare på många sätt men för många som hade lika roller. Det var också en svår grupp att få ihop. Jag lyckades inte med det i alla fall.

Foto: Bildbyrån

”VI FÖRSÖKTE ÄNDRA KULTUREN DÄR UPPE”

Redan den 29 september i fjol tvingas Tommy Jonsson att lämna tränarjobbet, givetvis en stor besvikelse och ett nederlag för Brynäs guldtränare från 2012.
– Det tog väldigt hårt med tanke på den säsongen vi hade innan och där vi efter den satte oss ner och gick igenom väldigt grundligt berättade, inte bara min åsikt utan varandras åsikter, om vad vi behövde göra för att Björklöven skulle bli bra på sikt.
– Jag vill understryka att bli bra på sikt var något vi verkligen jobbade med. Vara väldigt tålmodiga inför framtiden, bygga och verkligen ha en kontinuitet. Vi försökte förändra den normen och kulturen som finns där uppe, vilket man inte gör på något år. Sådant tar flera år.
– I och med att jag kände att vi alla var överens, vi gjorde om väldigt mycket i spelartruppen och satte in en annan typ av fyskultur, hade ett annat fyskrav på spelarna som vi visste att vi inte skulle uppnå den här säsongen men att vi ändå var på god väg… Jag tycker ändå att vi började väldigt bra på försäsongen och jag såg bra signaler under matcherna vi spelade. Vi hade dessutom en otroligt bra grupp, vilket jag tror att dom fortfarande är. Den gruppen trivdes jag oerhört bra med. Olyckligtvis kom vi in fel i serien. Vi spelade bra men förlorade hockeymatcher. Det går ut på att skapa positiva resultat och det gjorde vi inte. 
– Att det blev så kort tid förvånar mig, men jag vet också om förutsättningarna i den branschen som vi är i. Jag trodde ändå att Björklöven skulle ha ett större tålamod med tanke på förvandlingen vi ville göra efter säsong ett som jag var där. Vi hade förstått att det här skulle bli ett stålbad, i alla fall hade jag förberett mig på det, att det skulle bli ett tufft jobb men att det skulle bli lyckosamt i slutändan. En sådan här förändring av norm och kultur tar tid och måste få göra så.

När Tommy Jonsson fick lämna Björklöven blev den assisterande tränaren Markus Åkerblom kvar som head coach.
– Det var en väldigt konstig situation alltihop. ”Mackan” ringde och frågade hur det var med mig och hur jag skulle ställa mig till om han var kvar. Det jag svarade var att det var hans val samtidigt som det var hans jobb.
– Tränarjobbet är hans levebröd så det är väl inte bara att hoppa av eftersom det även handlar om dom ekonomiska förutsättningarna. Att han blev kvar som head coach, så fungerar den här branschen och jag klandrar inte ”Mackan” för det.

Nu har även Markus Åkerblom fått lämna tränarjobbet i Björklöven och Joakim Fagervall kliver in där i stället, hur tänker du kring den tränar- och ledarkarusell som är i klubben just nu?
– Just nu? (skratt). Den har varit där under väldigt många år. Det här står jag för och det är inget skitsnack: jag sa till Björklöven att ska dom bli bra och en förening att räkna med på sikt måste man bygga med på kontinuitet och vara trygg med det som sker i organisationen.
– Jag tycker det är olyckligt att det här sker. Jag tror fortfarande på det här laget och jag hoppas att man får ett annat lugn i föreningen. Det är vad klubben behöver för att lyckas i framtiden. Det är i alla fall min övertygelse. Jag tycker inte om det jag ser och det är inte bara för att jag själv varit inblandad.

Säsongen 2014/15 fick du lämna Brynäs och den här säsongen Björklöven. Är det generellt sett för enkelt för en sportchef, klubbdirektör eller ordförande att peka på en tränare och säga ”det är ditt fel”?
– Det tycker jag faktisk att det är. Som det fungerar i hockeyn är att du som head coach står i fronten, men du har ändå inte fullt mandat. Du har sportchefer ovan för dig, även GM och vd på vissa håll. Det är heller inte i hockeyn som inom fotbollen att det är head coachen som värvar hundraprocentigt spelarna.
– Visst är man delaktig, men man lägger också ett stor förtroende till den som man jobbar närmast, alltså sportchefen. Det är han som har tiden att scouta en spelare, mer än vad head coachen gör. Det är också väldigt sällan en head coach är ute och scoutar spelare under en säsong. Kanske vid någon enstaka match då det är något uppehåll kanske jag åker och tittar på Hockeyallsvenskan.
– Det är så här det fungerar, tyvärr. Jag har sett att man gjort undersökningar på det där och det är inte i många fall det blir en bättring genom att kicka tränaren. Det kan bli en reaktion just för stunden, men till slut brukar det vara så att man går tillbaka i prestation.

Varför väljer ändå klubbledningarna att låta tränarna lämna laget då det går tungt?
– Det handlar mycket om att man inte orkar stå emot yttre faktorer. Det är min uppfattning i den här ”tränarkicksfrågan”.

”HAR HAFT PERSONLIGA PROBLEM”

Foto: Bildbyrån

Är det så enkelt som att skaka av sig ett avsked från en klubb med ”att så fungerar den här branschen”?
– Nu pratar jag för mig själv. Ena stunden går jag och vinner SM-guld. Andra stunden får jag sparken två gånger inom två år.
– För min del då det gäller sparken från framför allt Björklöven men även Brynäs så tog det jäkligt hårt på mig. Jag har varit väldigt nere, under isen, tvivlat och varit tveksam till mig själv och min förmåga. Man ifrågasätter sig själv och självkänslan får sig en törn.
– Det har varit en tuff resa för mig fram till nu. Inget ont som inte har något gott med sig. Jag har fått hantera det på mitt sätt och tid till att jobba med mig själv under en längre tid eftersom jag fick gå så pass tidigt ifrån Björklöven.

Det låter på dig som du har mått riktigt dåligt en längre tid?
– Ja, det har jag gjort. Sedan har jag haft personliga problem då jag har gått igenom en skilsmässa mitt i alltihop. Som jag sa så har jag fått tid att jobba med mig själv och jag går i terapi, vilket inte heller är något jag hymlar om. I stället ser jag det som det goda som det onda förde med sig.
– Jag har aldrig någonsin stannat upp utan bara kört på i ullstrumporna och aldrig reflekterat över någonting. Det har jag fått tid till att göra nu och det kanske för något gott med sig det också.

Om du blickar framåt, hur går dina tankar kring hockeyn?
– Just när jag fick sparken från Björklöven var jag väldigt låg och tilltufsad. Nu har det gått några månader, jag har fått landat och börjat lappa ihop mig själv.
– Det kanske låter märkligt men jag har ett väldigt sug av att komma tillbaka. Jag har bestämt att jag inte ska göra någonting den här säsongen. Där har jag bra rådgivare omkring mig också för jag har varit på väg att ”nu ska vi ha någonting”.
– Jag vill inte göra någonting nu för jag tror att det är vad som är bäst för mig själv också så jag riktigt kan läka ihop och bli riktigt starkt igen. Fram emot våren har jag som målsättning att hålla på med ishockeyn i någon form. Det kittlar lite extra nu när det börjar hända saker i slutet av säsongen (skratt). Dessutom har jag inte tittat på så mycket hockey tidigare som jag kunnat göra nu. Jag har ju inte heller haft tid för det förut. 

Har det funnits anbud under resans gång?
– I början fick jag några anbud från utlandet, men det tackade jag nej till direkt eftersom jag då inte ens visste om jag ville fortsätta.
– Sedan är det så att jag inte är stekhet på marknaden som det verkar. Det här jobbet är en färskvara och det är så branschen ser ut.

Med tanke på vad du har gått igenom, hur mår du idag?
– Det har varit mycket det privata som varit och är jobbigt fortfarande. Hockeybiten har jag mer eller mindre kommit över. Där har jag jobbat mig uppåt och tänkt mer klarsynt. Jag mår förhållandevis bra, men jag kan må bättre vilket jag kommer att göra också tids nog. Men jag har inte bara den sportsliga biten att jobba med utan även den privata.