Oliver Timander tillbaka i Dalarna: “Leksandshjärtat har funnits kvar”
Mattias Timander var en stor publikfavorit under sin tid i Leksand. Nu har sonen Oliver, född 2005, lämnat MoDo för spel i Dalarna.
– Att det blev Leksand var för att jag kände det som hemma, berättar backtalangen för Hockeysverige.se.
LEKSAND (hockeysverige.se)
När Leksand tog klivet upp i SHL 2013 var den tidigare NHL-backen, Mattias Timander, lagets stora fältherre och försvarsklippa. Nu skriver vi 2024 och ånyo hittar vi en Timander i klubben. Det handlar om 19-åriga Oliver Timander som nu lämnat MoDo för att i stället spela med Leksands J20.
– Det var kul, en mysig stad, litet och nära till allt, berättar Oliver Timander när han han minns tillbaka på de två åren han bodde med familjen i Leksand.
– Jag började dessutom spela hockey här och det var då intresset för hockeyn kom.
Så moderklubben är egentligen Leksands IF?
– Ja, det kan man säga, säger Timander med ett leende och fortsätter:
– Det var coolt att vara med och spela här redan då. Dessutom hade jag en farsa som spelade här och som dom flesta visste vem han var. Det gjorde att det kändes extra coolt.
Däremot minns han inte den där kvällen då Leksand besegrade Rögle och tog klivet upp till SHL.
– Nej, det minns jag inte. Jag kan ha varit i hallen, men antagligen var jag hemma och kollade på TV:n.
Vad har pappa, Mattias Timander, betytt för dig som hockeyspelare?
– Klart att han varit viktig. Han har alltid varit en kille jag har kunnat prata med om det varit något i hockeyn. Frågat om det varit något jag har funderat på och pappa har alltid hjälpsam.
– Han har låtit alla oss tre brorsor gå våra egna vägar och det har aldrig varit någon press från honom.
Tre hockeybröder: “Alltid varit tajta”
Minns du pappa som hockeyspelare?
– Inte jättemycket, men jag har fått berättat för mig att han var defensiv och en backgeneral.
Kan du känna att det finns likheter mellan er som hockeyspelare?
– Ja, det skulle jag säga. Vi båda har fokus på defensiven.
Familjen består av tre hockeyspelande bröder. Förutom Oliver har storebror Elliot spelat någon enstaka match i MoDo:s A-lag. Dessutom spelar lillebror Vincent i MoDo:s U16-lag.
– Det var mycket att vi direkt efter skolan åkte till träningen. Nu hade vi aldrig träningar tillsammans eftersom det skiljer många år mellan oss, men vi spenderade mycket tid på hallen.
– När vi var mindre var det såklart mycket landbandy på gården hemma. På senare år har det inte blivit så mycket av just det.
Hur tajta har ni tre bröder varit under åren?
– Vi har alltid varit tajta. Alla tre har bott hemma tillsammans fram till för två år sedan då storebrorsan flyttade ut, men vi har alltid hängt mycket.
– Brorsorna har betytt ganska mycket för mig. Speciellt storebrorsan som jag fått lite extra stöd ifrån.
Juniortiden i MoDo
Det blev även en del fotboll under uppväxten.
– Ja, men det lade jag av med ganska tidigt eftersom jag tyckte det var roligare med hockeyn. Det som lockade med hockeyn var främst gemenskapen och att jag kände att jag kunde bli bra i där.
Örnsköldsvik och efternamnet Timander, har det inneburit en extra press på dig?
– Nej, jag har aldrig känt något sådant utifrån, att någon kollat på mig annorlunda bara för att jag heter just Timander. Jag kan tänka mig att det finns en del som tänker något om det utan att säga något.
Hur ser du tillbaka på juniortiden i MoDo?
– Tre år som har gått lite fram och tillbaka. Jag började första säsongen med en axelskada, AC-leden, som gjorde att jag var borta en del och hade svårt att komma tillbaka.
– Andra året var väldigt roligt. Vi hade ett riktigt bra lag och en bra sammanhållning. Dessutom fick jag en stor roll och spela mycket i varje match.
– Senaste säsongen var lite tyngre med speltid. Jag fick verkligen bevisa för att få spela. Klart att det blev lite svårare när man var tvungen att hela tiden spela under press samtidigt som jag kände att jag inte fick samma förtroende. Däremot kändes det bra när jag fick spela.
Var det tufft att bli satt åt sidan en del under senaste säsongen?
– Lite till och från. Jag försökte att inte tänka så mycket på just det.
“Kände att det var dags för en flytt”
Från och med säsongen 2024/25 kommer Oliver Timander alltså spela för Leksand.
– Jag kände att det var dags för en flytt. Att det blev Leksand var för att jag kände det som hemma. Eftersom jag bott här förut blev det ett ganska lätt val. Det känns som det är en bra miljö att utvecklas i.
Nu har han bara varit under Leksands IF:s vingar sedan början på augusti, men så här långt är han till freds med hur tiden i klubben varit.
– Första tiden har varit jättebra. Vi har ett väldigt bra lag. Killarna har varit inbjudande så jag känner mig välkomnad. Det känns också som hockeyn börjar ta sig.
Känner du någon i Leksands J20 sedan tidigare?
– Jag tror att jag spelade med Zaki (Crookes) när jag var här tidigare. Nu var det länge sedan så jag har lite dåligt minne därifrån.
“Pappa är dessutom lite leksing fortfarande”
Vilka förväntningar har du på tiden i Leksand?
– Det är att fortsätta min individuella utveckling och komma så långt som möjligt med laget.
– Att bo här ska också bli bra, men det kommer bli en utmaning att bo själv. Det är första gången så det krävs lite mer av mig själv, men så här i början känns det skönt.
Tror du mamma och pappa kommer komma ner ofta för att hälsa på?
– Ja, och jag tror att dom tycker det är ännu roligare att komma hit ner nu då jag är i Leksand. Dom tar nog varje chans dom får
– Pappa är dessutom lite leksing fortfarande, säger Oliver Timander med ett leende.
Har du själv varit leksing under uppväxten?
– När jag flyttade härifrån var det 50/50, fram och tillbaka. Senaste åren har det såklart varit mer MoDo, men Leksandshjärtat har funnits kvar, avslutar Leksandsbacken.
TV: NHL-säsongens tio snyggaste mål
Den här artikeln handlar om: