FrĂ„n stjĂ€rnskott till sportchef – Old School Hockey Anders Gozzi

Följ HockeySverige pÄ

Google news

Han gick frĂ„n att vara det stora stjĂ€rnskottet med enorm press pĂ„ sina axlar till sportchefen som skulle ta AIK tillbaka till SHL. I veckans Old School Hockey berĂ€ttar Anders Gozzi om hela resan – med bland annat


  • Tidiga pressen: “Jag hade lite svĂ„rt att hantera framgĂ„ngen”
  • SM-guldet 1993: “Gick förbi vĂ„rt omklĂ€dningsrum festklĂ€dda”
  • Hur AIK förlorade sin identitet: “DĂ€r kanske vi tappade vĂ„r sjĂ€l”
  • Åren som sportchef: “Du fĂ„r fem Ă„r pĂ„ att ta dig till SHL”

SOLNA (HOCKEYSVERIGE.SE)

Visserligen Àr moderklubben VÀllingby AIK och han blev Svensk MÀstare med BrynÀs, men visst förknippar vi ÀndÄ Anders Gozzi med AIK. HÀr fÄr ni möta AIK-legendaren i serien OLD SCHOOL HOCKEY. 

– Jag vĂ€xte upp i SpĂ„nga, VĂ€sterort och började lira hockey ganska sent Ă€ven om jag spelade mycket landhockey pĂ„ gatan och allt det dĂ€r, berĂ€ttar Anders Gozzi dĂ„ vi slagit oss ner i ett konferensrum pĂ„ AIK:s kansli en kort bit frĂ„n Mall of Scandinavia i Solna. 
– NĂ€r jag var tio Ă„r tog jag kontakt med en förening som heter VĂ€llingby AIK. ”VAIKEN” som den kallas och som höll till pĂ„ Grimsta. DĂ€r spelade jag under tre Ă„r och dĂ„ Ă€ven fotboll. 

Efter tre sÀsongen i VÀllingby AIK valde Anders Gozzi att lÀmna Grimsta IP för att flytta Ät SolnahÄllet.
– NĂ€r jag var 13 Ă„r stod jag i valet och kvalet vilken sport jag skulle vĂ€lja. Jag var egentligen bĂ€ttre pĂ„ fotboll och mĂ„nga som tyckte att jag skulle satsa pĂ„ det, men jag tyckte att det var roligare att trĂ€na hockey. Det var egentligen vad som avgjorde eftersom jag tyckte fotbollstrĂ€ningarna var sĂ„ trĂ„kiga. Man stod dĂ€r, slog sina inlĂ€gg och allt gick sĂ„ lĂ„ngsamt. 
– HockeytrĂ€ningarna var precis lika roliga som att spela match. Det Ă€r ocksĂ„ vad som genomsyrat min karriĂ€r, att jag alltid tyckt det varit kul att trĂ€na. Kanske Ă€r det ett fundament att ha med sig för att orka. 

Desktop ad in article
Mobile ad in article


Blev Grimsta IP som en ungdomsgÄrd för dig?
– Nej, det sĂ„ var det inte. Mer att jag började i ett lag dĂ€r. DĂ„ jag var 13 Ă„r bad jag morsan ringa till AIK och frĂ„ga om jag fick testa att vara med dĂ€r. 

Varför just AIK?
– SĂ„ hĂ€r efterĂ„t kan jag kĂ€nna att det var ganska mĂ€rkligt, ”varför gjorde jag det egentligen?” Det kanske inte var sĂ„ normalt att göra sĂ„, men jag ville vidare. 
– Anders Sörensen, som senare var i VĂ€sby och allt det dĂ€r, var trĂ€nare för AIK:s 67:or. Han sa till mig att jag var vĂ€lkommen och att jag skulle fĂ„ en ”try out”. Dels fick jag vara med och köra fys under maj och juni. Sedan fick jag augusti pĂ„ mig och visa om jag kunde ta en plats. 
– Det var lite mer sĂ„ dĂ„. Vi hade fyra femmor och fjĂ€rdefemman satt pĂ„ bĂ€nken och spelade inte sĂ„ mycket. Jag slog mig in i laget och fick vara kvar. Samtidigt var jag ganska dĂ„lig pĂ„ skridskorna jĂ€mfört med övriga killar i AIK. 
– Jag fick dĂ„ en massa extratrĂ€ning med (Anders) ”Antik” Johansson ute pĂ„ Solna-is. Han var skridsko och ungdomstrĂ€nare pĂ„ den tiden. Jag Ă„kte med ”Antik” i en zon för att jag skulle lĂ€ra mig Ă„ka skridskor medan alla andra trĂ€nade vanligt (skratt). 
TrÀnaren, Lars-Gunnar Jansson och Anders Gozzi (1987) Foto: BildbyrÄn.

AIK:s Anders Sörensen kom ocksÄ att bli en person och trÀnare som betytt mycket för Anders Gozzi.
– Ja, jag har mycket att tacka Anders Sörensen för. Han tog in mig för jag tror att han sĂ„g mĂ„nga andra saker hos mig. SkridskoĂ„kning kunde jag Ă€ndĂ„ lĂ€ra mig. 
– Kanske sĂ„g han i mig en iver att bli bra, en tĂ€vlingsinstinkt, att jag Ă€lskade att trĂ€na och en glöd. Han sĂ„g antagligen att jag ville bli hockeyspelare. 
– Jag kom till AIK och fick i början vara mycket i fjĂ€rdefemman. TvĂ„ Ă„r senare spelade jag i TV-pucken. 

Du mÄste haft en snabb utvecklingskurva under dina inledande Är i AIK. 
– Ja, det hĂ€nde i alla fall nĂ„gonting under de hĂ€r tvĂ„ Ă„ren och blev en av lagets fyra bĂ€sta och som fick spela TV-pucken. 

AIK:s 67:or var kanske Stockholms bÀsta med bland andra Tommy Hedlund, Pelle HÄnberg, Mikael Lindman, Richard Berglund med flera. 
– Vi var till och med topp i Sverige. Redan nĂ€r jag kom till AIK var det vĂ€ldigt mĂ„nga duktiga killar och en massa talanger i laget. Som med allt annat nĂ€r man kommer upp i 16, 17 Ă„rsĂ„ldern försvinner mĂ„nga av talangerna. Jag kanske inte var den mest talangfulla utan det fanns flera som hade mer talang Ă€n jag i det laget. 
– Samtidigt var det en era som började dĂ€r med Verner Persson. Jag hade honom lite, men mer Tomas Storm och Ove Stafström som var ledda av Verner. Han jobbade lite mer mot yngre spelarna, 69, 70, 71, 72:orna ocksĂ„ vidare. 
– Jag hade en vĂ€ldig tur som fick vara med om utbildningsplatsen som AIK var dĂ„. Jag tror nog att vi hade Sveriges bĂ€sta utbildningsplats dĂ„. Det hĂ€r skapade en otroligt bra grund för mig. 

Hur tajta Ă€r ni i 67-gĂ€nget idag vid sidan av med tanke pĂ„ att Stockholm inte Ă€r Örnsköldsvik eller Leksand?
– Det var jag Tommy Hedlund, Micke Lindman, Pelle HĂ„nberg
 Vi var Ă€ndĂ„ fyra fem killar som tog oss till A-laget. Vi umgicks men det blir som det blir nĂ€r man blir Ă€ldre och allt det dĂ€r. Det Ă€r vĂ€ldigt kul nĂ€r vi trĂ€ffas, men nu hĂ„ller vi inte samma kontakt som dĂ„. 

Klev in i A-laget – som tonĂ„ring:  ”Jag Ă„t mig in”

SÀsongen 1984/85 var Anders Gozzi med i det lag som vann Junior-SM guld efter vinst med 5-2 mot FÀrjestad i finalen. 
– Jag, Micke Lindman och Tommy Hedlund var med frĂ„n 67:orna. J20 den sĂ€songen var annars 65 och 66:orna. 
– Vi spelade ute i Haninge, pĂ„ Torvalla, och Anders Sörensen var coach för J20-laget. Vi vann mot TimrĂ„ semifinalen och FĂ€rjestad i finalen. TyvĂ€rr har jag bara vĂ€ldigt svaga minnen frĂ„n dom matcherna. Mer att jag kommer ihĂ„g firandet Ă€n det som hĂ€nde pĂ„ isen. 
– Jag spelade finalen och minns att allt gick vĂ€ldigt fort eftersom jag var tvĂ„ Ă„r yngre Ă€n alla andra i lagen. Junior-SM var ganska stor redan dĂ„. Dessutom var alla spelare kvar i Stockholm. Vi, DjurgĂ„rden och Bajen hade mycket talang och mĂ„nga bra spelare. 

SÀsongen 1986/87 plockade sÄ Per BÀckman upp Anders Gozzi i AIK:s A-lag som dÄ spelade i Division 1 och senare allsvenskan. 
– 1986 fick jag en try out av Pelle BĂ€ckman. Även dĂ€r fick jag augusti pĂ„ mig att visa om jag skulle ta ett kontrakt. 

Anders Gozzi 1987. Foto: BildbyrÄn.

Det Àr ÀndÄ en tuff press pÄ en sÄ pass ung kille?
– Ja, jag var 18 Ă„r dĂ„. I alla fall gick det bra. Jag Ă„t mig in i laget. Det var en kille (Thomas JĂ€genstedt) som hade kommit frĂ„n Bajen Ă„ret innan som fick lĂ€mna dĂ„ man valde i stĂ€llet att satsa pĂ„ mig. Jag var sĂ„klart tacksam över det och hade en vĂ€ldigt bra sĂ€song. 

Anders Gozzi svarade för 13 mÄl och totalt 23 poÀng pÄ 23 matcher under sin debutsÀsong. 
– Första Division 1-matchen kommer jag inte ihĂ„g. DĂ€remot kommer jag ihĂ„g första elitseriematchen efter att vi gĂ„tt upp. Det var pĂ„ Hovet och vi mötte MoDo. Jag minns att det var mycket folk (6 439 Ă„skĂ„dare). Dessutom var jag vĂ€ldigt nervös och tyckte att allt gick vĂ€ldigt fort dĂ€r ute. Som att stĂ„ mitt pĂ„ en motorvĂ€g dĂ€r alla bilar susar förbi. 

Matchen slutade 4-4 och Anders Gozzi gjorde 2-2 mÄlet assisterad av Tony Barthelsson. 

GĂ€nget Gozzi kom upp till sĂ€songen 1986/87 var, Ă€ven om laget spelade i Division 1, stjĂ€rnspĂ€ckat. I truppen fanns bland andra Peter Gradin, Bosse Berglund, Tommy Lehmann, Bengt Lundholm, Roger Lindström, Mats Hessel, Mats Alba, Thomas Östlund och inte minst Gunnar Leidborg. 
– Det var verkligen ett bra lag fast vi spelade Division 1. Bosse Berglund flyttade hem frĂ„n NHL och till AIK i ettan samtidigt som jag kom upp i A-laget. 
– Jag tog i alla fall för mig pĂ„ isen och den sĂ€songen gick, som sagt var, vĂ€ldigt bra för mig. Bland annat kom jag med till Junior-VM. Jag Ă„t mig in och fick mer och mer speltid ju lĂ€ngre tiden gick under sĂ€songen. 

Det blev en hel del nya bekantskaper för AIK att möta. Hofors, Falun, RA73, SkutskÀr, S/G83, Vallentuna och sÄ vidare. 
– NĂ€r AIK kom ut till dom hĂ€r orterna var det sĂ„klart dĂ€r vĂ€ldigt stort. En stor ”happening” och alla skulle slĂ„ AIK. SĂ„ har det alltid varit, oavsett vart AIK kommit. 
– Man kan vĂ€nda pĂ„ det och sĂ€ga att i stĂ€llet för att spela i ett annat lag och ingen uppstĂ„ndelse var det alltid roligt att spela för AIK Ă€ven om det Ă€r smĂ„ hallar. 
– Hofors borta, liten rink, buffligt, stökigt och spelade vĂ€ldigt fult. MĂ„nga försökte ta oss pĂ„ att spela fult. Det var samtidigt mer tillĂ„tet dĂ„ Ă€n vad det Ă€r nu. 

Desktop ad in article
Mobile ad in article


Hur viktig var det för AIK att ta sig tillbaka till elitserien direkt?
– Klart att det var vĂ€ldigt viktigt. Jag kommer inte ihĂ„g sĂ„ jĂ€ttemycket av sjĂ€lva avancemanget och hela den delen, vilket kan vara mĂ€rkligt. 
– Vi spelade vann dĂ„varande allsvenskan och gick upp. Jag tror vi blev klara nĂ„gra omgĂ„ngar frĂ„n slutet, men det var nĂ„gra bra lag i den serien, VĂ€stra Frölunda, Örebro och sĂ„ vidare. 

AIK förlorade bara en seriematch under hela den sÀsongen. 
– Inklusive trĂ€ningsmatcher förlorade vi bara tvĂ„ matcher under hela den sĂ€songen. Den ena var i allsvenskan mot Örebro borta med 5-0. 

Blev AIK:s stjĂ€rnskott: “Det var press”

Anders Gozzi kom vid den hĂ€r tiden ocksĂ„ mĂ„las upp som AIK stora framtidsnamn och man anvĂ€nde i media termer som ”StjĂ€rnskott”. 
– SĂ„ hĂ€r i efterhand hade jag kunnat hantera det pĂ„ ett lite annorlunda sĂ€tt. Mitt andra och tredje Ă„r gick inte alls lika bra. Det var press. Jag kĂ€nde att jag skulle ta nĂ€sta steg och det talades om Tre Kronor, men Ă€ven NHL och lite sĂ„dana saker. 
– Mentalt hade jag lite jobbigt med det dĂ€r. Egentligen var det först fjĂ€rde Ă„ret jag kom ur allt det dĂ€r med alla krav. DĂ„ hade kanske alla förvĂ€ntningar slipats av och allt helt gick plötsligt lite bĂ€ttre igen, men jag hade lite svĂ„rt att hantera framgĂ„ngen. 

Var det pressen och förvÀntningarna utifrÄn som var tuffast eller kraven du stÀllde pÄ dig sjÀlv?
– Hade jag haft tillgĂ„ng till en mental rĂ„dgivare eller idrottspsykolog
 Det som Ă€r naturligt idag bland unga grabbar och spelare idag Ă€r att man har en idrottspsykolog vid sin sida likvĂ€l som en fys eller is-trĂ€nare. 

Är det hĂ€r nĂ„got du tagit med dig in i din roll som coach och sportchef?
– Ja, absolut. Jag tror att mjuka vĂ€rdena Ă€r oerhört viktigt att kunna hjĂ€lpa spelarna med och om man har möjligheten att bygga in det i verksamheten. 

Anders Gozzi 2024. Foto: Ronnie Rönnkvist.

Under Anders Gozzis andra sÀsong i elitserien fick han den 21:a februari 1989 vara med om  att spela den första matchen som spelats i Globen. Ett derby mot som DjurgÄrden vann med 3-2 inför (sÄklart) 13850 ÄskÄdare. 
– Innan matchen, nĂ€r jag kom till Globen, var det ett ljusspel utanpĂ„. ”Nu ska vi in och ha premiĂ€r hĂ€r”. Det var fest, raketer och en massa grejer. 
– Sedan var det sĂ„klart hĂ€ftigt pĂ„ isen dĂ€r alla jagade det dĂ€r första mĂ„let som till slut Mats Lundström fick in. Det var jag, ”Humlan” (Peter Hammarström) och Mats som spelade ihop den matchen. 
– Jag har sett bilder efterĂ„t och har ocksĂ„ lite fragment frĂ„n dĂ„ jag stod pĂ„ isen vid det mĂ„let. Jag stod bara nĂ„gon meter ifrĂ„n nĂ€r Mats frĂ„n nĂ€ra hĂ„ll satte dit pucken vilket kom att bli första mĂ„let. En raket exploderade i Globen och han fick hĂ€mta nĂ„got pris. 

Efter 4.02 blev DjurgĂ„rdens ”Challe” Berglund utvisad. 38 sekunder senare smĂ€llde det bakom Rolf Ridderwall. Mats Lundström framspelad av Peter Hammarström och Roger Öhman gjorde det första mĂ„let nĂ„gonsin gjorts i Globen.

Mats Lundström berÀttar:
– Roger Öhman sköt ett skott som hamnade nere i Ridderwalls högra sarghörn dĂ€r Hammarström stod. Han spelade in pucken till mig mitt i slottet. Jag sköt ett av dom hĂ„rdaste backhandskott som jag nĂ„gonsin har skjutit.

InsÄg du dÄ att det var första mÄlet i Globen?
– Just dĂ„? Nej, men sĂ„ fort slutsignalen gick blev jag mer medveten om det. Klart att jag tidigare blivit intervjuad och fotograferad, men jag tror till och med materialförvaltaren Roger Andersson var pĂ„ vĂ€g hem dĂ„ jag kom in i kom in i omklĂ€dningsrummet.

Genombrottet – och ”Smurfkedjan”

SÀsongen 1989/90 fick Anders Gozzi lite av ett genombrott dÄ han svarade för tolv mÄl och totalt 31 poÀng pÄ 38 matcher. 
– Jag blev Ă€ldre och för varje sĂ€song hade jag fĂ„tt med mig mer erfarenheter. En annan sak jag frĂ„gat mig nĂ€r jag lagt av, blivit Ă€ldre och fĂ„tt lite perspektiv Ă€r varför jag ringde AIK. Jo, jag hade hela tiden en klar bild av att jag skulle spela i AIK:s A-lag. 
– NHL visste jag inte vad det var pĂ„ 70-talet dĂ„ jag spelade hemma pĂ„ gatan i SpĂ„nga. Det var en annan vĂ€rld. BrynĂ€s, AIK och Leksand, dit skulle jag. MĂ„lsĂ€ttningen att spela i AIK:s A-lag, att jag inte nĂ„dde högre till exempelvis Tre Kronor och NHL bottnar mycket i att jag nĂ„dde mitt mĂ„l. 
– Hade jag spelat nu kanske jag haft en annan mĂ„lsĂ€ttning eftersom det Ă€r en annan vĂ€rld. DĂ„ var det bara att spela i AIK:s A-lag som var det största för mig. Tre Kronor var inte heller nĂ„gon solklar mĂ„lbild jag hade. Det var AIK och dit nĂ„dde jag. 

Anders Gozzi, Peter Larsson och Ove Molin. Foto: Arkiv.

Efter sÀsongen 1989/90 lÀmnade han ÀndÄ AIK för spel med BrynÀs. 
– Anders Hedberg kom in i AIK vid den tidpunkten. Han och jag hade lite förhandlingar. Jag kĂ€nde att det var dags att göra nĂ„gonting nu. Jag hade varit i AIK fyra sĂ€songer och ville ta nĂ€sta steg. 
– BrynĂ€s var ett topplag dĂ„ samtidigt som jag ville komma till en annan plats. Att det blev BrynĂ€s handlade om att dom var intresserade och tog kontakt. Dessutom var Micke Lindman dĂ€r dĂ„, vilket var en ingĂ„ng. Honom kĂ€nde jag frĂ„n vĂ„rt 67-lag i AIK. 
– Det var, som sagt var, tuffa förhandlingar med Anders Hedberg. ”Ankan” (Anders Parmström) kom in för att försöka rĂ€dda upp situationen nĂ€r dom insĂ„g att jag var pĂ„ vĂ€g till BrynĂ€s, men jag tror att jag dĂ€r tog ett vĂ€ldigt bra beslut. 

Hur skapades ”Smurfkedjan”?
– Första sĂ€songen hade jag (Staffan) Tholson. Tommy Sandlin kom under min andra sĂ€song. Redan vid första istrĂ€ningen satte han ihop mig, Ove (Molin) och Peter (Larsson). FrĂ„n första trĂ€ningen gick det vĂ€ldigt, vĂ€ldigt bra. Det var verkligen ”Wow, vad hĂ€nder nu?” 
– Tommy tyckte att vi for runt som smĂ„ smurfar. Han lĂ€t trycka upp egna trĂ€ningströjor med smurfar pĂ„, skrattar Anders Gozzi och fortsĂ€tter:
– Dom hĂ€r tröjorna Ă„kte vi runt pĂ„ trĂ€ningarna med varje dag. Kemin mellan oss fanns bara dĂ€r. Ove, trollgubben. Peter var passningsgeniet medan jag jobbade hĂ„rt och hade hyggligt av bĂ„da dom delarna. Alla tre ville lira, hade det var vĂ€ldigt kul och gillade farten. Det blev bra. 

Är ”Smurfkedjan” den roligaste kedja du spelat i?
– Ja, solklart. Varje dag var rolig och vi gick bara ut och gasade. MĂ„nga, mĂ„nga gĂ„nger i matcherna var vi vĂ€ldigt bra och svĂ„rstoppade. DĂ„ blev det sĂ„klart ocksĂ„ vĂ€ldigt roligt att spela. 

Var ni tre tajta Àven vid sidan av isen?
– Ja, det var vi. Alla tre bodde i SĂ€tra och under hela den hĂ€r tiden umgicks vi och vĂ„ra familjer vĂ€ldigt mycket. Det var dessutom vĂ€ldigt mĂ„nga barn som föddes under dom hĂ€r Ă„ren. 
– Peter, Ove, jag och mĂ„nga andra i BrynĂ€s hade barn. Efter matcherna kunde det vara 10-15 barn som sprang omkring i omklĂ€dningsrummet. Halva laget bodde dessutom  i SĂ€tra och jag skulle sĂ€ga att alla i laget umgicks. Det var vĂ€ldigt familjĂ€rt. 

Desktop ad in article
Mobile ad in article


Hur upplevde du Tommy Sandlin som ledare?
– Det Ă€r den absolut bĂ€sta trĂ€naren jag haft. En otrolig ledare. Jag har lĂ€rt mig vĂ€ldigt mycket av honom och tagit sĂ„ mycket jag kunnat utifrĂ„n hans sĂ€tt se pĂ„ grupp, mĂ€nniskor, delaktighet och allt det hĂ€r. 
– Sedan var trĂ€ningsmĂ€ngden och intensiteten
 Vi trĂ€nade mest och hĂ„rdast, sĂ„ var det bara. Det var ocksĂ„ grunden till guldet. 

SM-guldet 1993: “Gick förbi vĂ„rt omklĂ€dningsrum festklĂ€dda”

BrynÀs vann SM-guld 1993 efter att ha vÀnt finalserien mot LuleÄ frÄn 0-2 till 3-2. 
– Fösta mĂ„let vi gjorde i elitserien den sĂ€songen gjorde jag efter en minut. Vi öppnade mot DjurgĂ„rden, fick spela fem mot fyra och jag satte dit pucken. Sedan gjorde jag Ă€ven sista mĂ„let för sĂ€songen i öppet mĂ„l i avgörande finalen mot LuleĂ„. Jag öppnande och avslutade den sĂ€songen med att göra mĂ„l. 
– Vi vĂ€xte som lag under sĂ€songen. PĂ„ nĂ„got sĂ€tt vann vi mĂ„nga matcher i tredje perioden. SĂ„ var det Ă€ven i finalen. Vi var vĂ€ldigt bra trĂ€nade och förberedda sĂ„ vi visste hela tiden att vi skulle ta det. 
– Är man bra trĂ€nad och vĂ€l förberedd pĂ„ alla plan Ă€r man heller aldrig orolig. Man vet att det kommer gĂ„ bra. 

Anders Gozzi i BrynÀströjan 2024. Foto: Ronnie Rönnkvist.

Femte och avgörande finalen mot LuleÄ kom att spelas i Gavlerinken. 
– Jag kommer ihĂ„g att vi, helt plötsligt, var vĂ€ldigt nervösa. Första fyra matcherna var vi, inte jag i alla fall och jag tror inte de andra heller, inte nervösa utan körde pĂ„ och trodde pĂ„ det vi gjorde.
– NĂ€r vi sedan stod pĂ„ isen i femte finalen och det var nationalsĂ„ng upplevde jag att hela laget
 
– Det var avgörande match och all press lĂ„g egentligen pĂ„ oss. Det hĂ€r skulle vi greja, var hemmaplan och allt det dĂ€r. 
– Vi spelade inte speciellt bra i första ”perren”. Det var ganska krampaktigt och nervöst. LuleĂ„ tog ledningen med 1-0 (Lars Hurtig). I andra perioden stod det och vĂ€gde lite, men till slut fick vi in ett förlösande 1-1. DĂ„ slĂ€ppte allt och sedan gjorde vi 2-1 och 3-1. 
– Det vi inte hade i fyra matcherna innan, att vi i femte helt plötsligt blev nervösa och det smög in en mental del i det hela som gjorde att vi inte alls spelade som vi brukade göra Ă€r nĂ„got jag fortfarande kommer ihĂ„g vĂ€ldigt vĂ€l. 

LuleÄ hade bokat segerbord inför match fyra, men i och med BrynÀs vinst med 6-2 i den matchen gjorde det att pressen helt plötsligt hamnade hos GÀvlelaget. 
– Ja, sĂ„ var det. FjĂ€rde matchen spelades i LuleĂ„ och dom skulle vinna det hĂ€r. Familjerna gick förbi vĂ„rt omklĂ€dningsrum festklĂ€dda. Allt var uppdukat för guldfirande.

“Jag tror att AIK tappade lite av sin identitet dĂ€r”

Det blev en sÀsong ytterligare för Ander Gozzi i BrynÀs innan han ÄtervÀnde till AIK. 
– AIK ville att jag skulle komma hem. Torgny Bendelin var trĂ€nare. Laget hade tagit sig upp frĂ„n Division 1 och ville ha en omstart.
– Dels Ă€r alltid Stockholm Stockholm. Jag kĂ€nde mig ocksĂ„ ganska klar efter fyra Ă„r i GĂ€vle samtidigt som jag ville komma tillbaka till AIK dĂ€r det var nytt ledarskap och nĂ„gra sĂ„dana saker. Det var lockande. 

Ni var ett hyfsat stabilt elitserielag fram till början pÄ 2000-talet, vad var styrkan i den hÀr gruppen?
– Vi tog aldrig riktigt klivet och blev riktigt bra. Även om vi senare delen av 1990-talet hade Timo Lahtinen som trĂ€nare tycker jag inte att vi tog det hĂ€r klivet. 
– Det kanske berodde lite pĂ„ ledarskapet, hur vi spelade och nĂ„gra sĂ„dana saker. Vi hade bĂ€ttre lag Ă€n vĂ„ra placeringar Ă€ven om vi vann mot DjurgĂ„rden i en kvartsfinal 1997.
– Under slutet av 1990-talet började det glida lite i AIK:s identitet. Det var lite rörigt. Första vĂ€ndan var 1997 dĂ„ vi spelade med silverhjĂ€lmar och Hjallis Harkimo kom in. Det var en satsning dĂ€r han var delaktig och skulle ha sin prĂ€gel pĂ„ laget. Det kom in mĂ„nga finska spelare och dĂ€r kanske vi tappade vĂ„r sjĂ€l lite. 

Tappade ni dÄ, sakta men sÀkert, Àven er slagkraft som lag?
– Det blev mĂ„nga utlĂ€nningar och inte lĂ€ngre  hĂ€r AIK-sammanhĂ„llningen med killar frĂ„n Stockholm eller Sverige. Jag tror att AIK tappade lite av sin identitet dĂ€r, ja.  

Hur kĂ€nde du som ”ur-AIK:are” nĂ€r allt det hĂ€r började gĂ„ Ă„t fel hĂ„ll?
– Klart att jag som spelare tyckte det var mĂ€rkligt. DĂ„ligt ledarskap. NĂ€r finnarna klev in i det hĂ€r 2000 var det vĂ€ldigt tydligt att dom ville ha AIK nĂ€stan som ett farmarlag till Jokerit. Det kĂ€ndes absolut inte roligt. 
– Personerna som dĂ„ beslöt att Hjallis och dom skulle komma in gjorde ett felval, att göra AIK till en form av farmarlag till Jokerit. 

2002 fick AIK lÀmna elitserien efter att ha misslyckats hÄlla sig kvar efter kvalspel. 
– KĂ€nslan var att det var tomt. Jag glömmer aldrig dĂ„ vi spelade sista kvalmatchen i Globen inför 300 personer. Det var kört och vi skulle bara spela av den matchen. Hela finska idĂ©n, alla nya spelare och allt vad det var kapsejsade. Det gick kĂ€pprĂ€tt
 Det var inget roligt alls. 

Hur agerade AIK:s ibland ganska högljudda fans mot er spelare nÀr ni Äkte ur?
– Det var inga dĂ€r, men sĂ„klart fanns det ett stort missnöje mot hela AIK och att finnarna hade tagit över.
– PublikmĂ€ssigt, runt 1999, 2000, började det nĂ€rma sig en brytpunkt dĂ€r fotbollen tog över mer och mer. 
– SĂ€songen 1996/97 hade vi Ă€ndĂ„ ett snitt pĂ„ över 11 000 Ă„skĂ„dare i Globen. DĂ„ var det bra tryck kring hockeyn. 

“Det var stora planer, men allt gick i kras” 

Foto: Fredrik Jax

Om vi backar bandet till sĂ€songen 1999/00 sĂ„ hittar vi Anders Gozzi i tyska ligan och spel med DĂŒsseldorf. 
– Jag fick ett förslag dĂ€rifrĂ„n och tĂ€nkte att det kunde vara en rolig grej att dra utomlands och göra nĂ„got annat. Det var en vĂ€ldigt rolig sĂ€song.
– Klart att det var en annan typ av hockey. Samtidigt var det offensivt, kreativt och full fart framĂ„t. Det gick vĂ€ldigt bra dessutom. 

Trivdes du bra dÀr vid sidan av hockeyn?
– Jag trivdes jĂ€ttebra, men grabbarna gick pĂ„ tyska skolor och hade det jobbigt. Klart att det var en omstĂ€llning frĂ„n svensk till tysk skola. Vid sidan av blev det jobbigt och frugan tyckte att det var sĂ„ dĂ€r. DĂ„ valde vi att flytta hem efter en sĂ€song. 
– Jag hade ocksĂ„ möjligheten att stanna och hade ett tvÄÄrsavtal liggande framför mig. Sociala saker gjorde att vi Ă€ndĂ„ flyttade hem. 

Anders Gozzi i DĂŒsseldorf. Foto: Arkiv.

Var det stora pengar det handlade om?
– Nej, men det var Ă€ndĂ„ bra betalt. Samtidigt skulle AIK göra den hĂ€r satsningen 2001 dĂ€r Pelle MĂ„rts skulle bli sportchef. Han hade varit trĂ€nare sĂ€songen innan. Hans Gustafsson var ordförande. Han kom ner och hĂ€lsade pĂ„ oss i DĂŒsseldorf och berĂ€ttade om klubbens stora planer. Det var samtidigt det hĂ€r med AnschĂŒtz kontra Hjallis. 
– DĂ€r och dĂ„ var det klart med AnschĂŒtz och en femĂ„rsplan dĂ€r dom skulle gĂ„ in med mycket pengar. Det var ocksĂ„ vad jag ville Ă„ka hem till. Jag skrev ett tvÄÄrsavtal med AIK. Det hĂ€r var ocksĂ„ en anledningarna till att jag flyttade hem. 
– NĂ€r vi sedan kom hem, tvĂ„ dagar innan midsommar, Ă€r dĂ„ huvudstyrelsen gör ett avtal med Jokerit utan vetskap för hockeystyrelsen. NĂ€r hockeystyrelsens ordförande precis ska ta pennan och sajna ett avtal med AnschĂŒtz ringer en frĂ„n huvudstyrelsen och sĂ€ger Ă„t honom att lĂ€gga ner penna ”Vi har redan gjort klart med finnarna”.  

Till saken hör att Anders Gozzi dÄ redan gjort klart med spel i AIK kommande tvÄ sÀsonger. 
– Det var stora planer, men allt gick i kras. Pelle MĂ„rts slutade. Allt blev helt nytt och Jokerit kom in. AnschĂŒtz valde i stĂ€llet att sponsra Bajen. 

Fick aldrig spela i OS, VM eller NHL

Även om Anders Gozzi aldrig fick spela OS eller VM var han en av ledande spelarna vid Junior-VM 1987 i Tjeckoslovakien. 
– En mĂ€rklig turnering. Junior-VM spelades i en serie och inget slutspel. Vi förlorade tvĂ„ matcher, 4-3 mot Tjeckoslovakien och 3-2 mot Kanada och slutade trea. Mycket berodde det pĂ„ matchen mellan Sovjet och Kanada som bröts efter det hĂ€r jĂ€tteslagsmĂ„let och vaktmĂ€starna fick slĂ€cka ner hallen tre gĂ„nger. 
– Vi stod dĂ€r och kollade. Det var sista matchen eftersom resultatet skulle pĂ„verka om vi skulle komma trea. 
– Det var ett kaos. Alla slogs och det var spelare som kröp ut frĂ„n isen. Även om dom slĂ€ckte ner hallen tre gĂ„nger slutade dom aldrig att slĂ„ss. Till och med polisen fick komma dit. 

Desktop ad in article
Mobile ad in article


Allt började med en tekning och en blockering frÄn mÄlvakten. 
– DĂ€r blev det nĂ„got gruff. DĂ„ kom ett pĂ€rlband av kanadicker. Alla i laget Ă„kte ut. Jag har för mig att det var en sjĂ€tte rysk spelare som kom in och det blev som startskott. Jag tror att kanadensiska laget uppfattade det som att Sovjet skickade ut den hĂ€r sjĂ€tte spelaren för att slĂ„ss. 
– I början vara det alla kanadensiska spelare mot fem, sex ryska. Sedan kom alla frĂ„n ryska bĂ€nken ocksĂ„ in. 

Ni spelade ocksÄ mot kanadensarna med bland andra Theo Fleury, Pierre Turgeon, Brendan Shannahan med flera i laget, var det hÀr ett fult lag?
– Ja, det var ett ganska fult lag som Ă„kte runt och försökte skada folk. 

Hade du sjÀlv möjligheten att Äka över till NHL?
– Nej, men efter Junior-VM var det snack om draft och lite sĂ„dana saker. Jag hade nĂ„gra trĂ€ffar med amerikanska agenter och Minnesota var intresserade, men det blev inte nĂ„got mer med det. 

Kan du kÀnna en saknad över att du inte fick chansen att testa pÄ NHL?
– Nej, det Ă€r som det Ă€r. 

Blev AIK:s sportchef: “Du fĂ„r fem Ă„r pĂ„ att ta dig till SHL”

Efter tiden som spelare i AIK valde Anders Gozzi att dra pÄ sig sportchefskostymen i klubben. 
– Finnarna klev ur AIK 2002. Efter det spelade jag ytterligare en sĂ€song. NĂ€r jag slutade fick jag frĂ„gan om jag ville bli sportchef. 
– DĂ„ hĂ€nde det hĂ€r konstiga att vi Ă„kte ner i Division 1 utifrĂ„n licensfrĂ„gan. Det handlade om licensen lĂ„g hos hockeyn eller huvudföreningen. Grejen var att fotbolls och ishockeyförbunden gav licensen till huvudföreningen. Sedan skulle det lĂ€ggas ut till hockeyn respektive fotbollen och man fick inte ha ett negativt kapital. 
– Hockeylicensen lades aldrig i hockeyns organisation utan lĂ„g kvar hos huvudföreningen. NĂ€r dĂ„ hockeyförbundet gick in och granskade ekonomin dĂ€r licensen lĂ„g visade sig att huvudföreningen lĂ„g 50 miljoner back vid den tidpunkten. Det var ocksĂ„ vad som gjorde att AIK Ă„kte ner i Division 1. 

Foto: Ronnie Rönnkvist.

I samband med det fick Anders Gozzi frÄgan om han ville vara sportchef. 
– Vi skrev ett femĂ„rsavtal. ”Du fĂ„r fem Ă„r pĂ„ att ta dig till SHL med AIK”. Den utmaningen och frĂ„n dĂ€r vi startade med Division 1-Ă„ret var faktiskt en av roligaste resorna jag gjort. Hela föreningen var kass. Ungdom och juniorverksamheten var inte bra. 
– Jag och Marita Eriksson var ensam pĂ„ kansliet 2004 och 2005. SĂ„ började allt. Det var, som sagt var, en hĂ€ftig resa dĂ€r jag fick vara med om att styra och bygga AIK-hockey utifrĂ„n hur jag tyckte och tĂ€nkte att man skulle göra. Bygga underifrĂ„n. 

Fick du alla bitar att falla pÄ plats direkt?
– Nej, absolut inte. Jag valde en vĂ€g dĂ€r vi skulle satsa pĂ„ ungdom och junior för att bygga underifrĂ„n. Det tog tvĂ„, tre Ă„r att bygga upp den biten och fĂ„ in rĂ€tt ledare, resultat och allt det dĂ€r. 
– NĂ€r vi gick upp i SHL 2010 med Roger Melin som coach vann vi Ă€ven J18 SM-guld. I det laget spelade (Patrik) Nemeth, (Joakim) Nordström och (Mattias) Janmark som jag tagit in under pojk och juniorlag. Det hĂ€r kom sedan att vara stommen i A-laget, vilket gjorde att vi 2012 nĂ€stan var uppe och krigade om en SM-final. 
– Hela den uppbyggnaden, men att bygga pĂ„ ungdom och junior, föll 100 procentigt vĂ€l ut med framgĂ„ngar. 

Är det hĂ€r vad du Ă€r mest stolt över som sportchef i AIK?
– Absolut. Hur vi byggde pĂ„ fem Ă„r och som tog oss frĂ„n Division 1 till SHL. Och att vi nĂ€stan tog samma steg med junior som var vĂ€ldigt dĂ„ligt dĂ„ jag kom in 2004. Sedan byggde vi upp det till att vi vann SM-guld. 

En som kom att betyda mycket för bÄde Anders Gozzi och AIK var Roger Melin. 
– Vi anstĂ€llde Roger 2008, 2009. DĂ„ bestĂ€mde styrelsen tillsamman med mig att vi skulle ta ansats mot SHL pĂ„ riktigt. 
– DĂ„ hade vi byggt upp det under tre Ă„r, var en stabilare förening, spelat i Hockeyallsvenskan under tvĂ„ sĂ€songer och nu skulle vi enligt plan ta nĂ€sta steg. DĂ„ var det att hitta rĂ€tt trĂ€nare. Vi hade dĂ„ turen att fĂ„ ner Roger och det blev vĂ€ldigt, vĂ€ldigt bra. 

Anders Gozzi och Roger Melin. Foto: Ronnie Rönnkvist.

Du hyllades som sportchef, men Àven fÄtt en del skit

– Ja, absolut. 

Hur har du hanterat dom tvÄ bitarna?
– Oavsett om det gĂ„tt bra eller dĂ„ligt har jag varit ganska neutral. MĂ„nga har sagt dĂ„ det gĂ„tt vĂ€ldigt bra Ӏr du inte glad?” Jo, jag har varit jĂ€tteglad. Men att svĂ€va upp och sedan blir det skit
 
– DĂ„ tycker jag att det bĂ€ttre att vara neutral, inte lĂ€sa för mycket och inte ta för mĂ„nga intryck. DĂ„ pallar man inte. Utan du mĂ„ste göra det pĂ„ ditt sĂ€tt, sĂ„ Ă€r det bara. RĂ€tt eller fel. MĂ„nga tycker det Ă€r dĂ„ligt medan andra tycker det Ă€r bra. 

Har du nÄgon gÄng blivit hotad?
– Nej. 

Hur ser Anders Gozzis liv ut idag?
– Nu jobbar jag pĂ„ Solna Gymnasium som mentor Ă„t vĂ„ra idrottselever. Jag jobbar Ă€ven med vĂ„r juniorverksamhet hĂ€r i AIK. 
– Jag blev tillfrĂ„gan förra Ă„ret dĂ„ jag var trĂ€nare i Tyresö/Hanviken och jobbade i skolan. En kille fick lĂ€mna AIK som tidigare varit junioransvarig. NĂ€r jag fick frĂ„gan om jag ville komma in för att vara med och styra upp juniorverksamheten fick jag lite av nytĂ€ndning och tycker det Ă€r vĂ€ldigt kul. Just nu Ă€r jag pĂ„ en vĂ€ldigt rolig plats. Att fĂ„ jobba heltid med hockeyn i AIK Ă€r vĂ€ldigt, vĂ€ldigt kul, avslutar Anders Gozzi. 

Anders Gozzi 2024. Foto: Ronnie Rönnkvist.

Desktop ad in article
Mobile ad in article

TV: Will Ferrell dyker upp i AIK-tröja

Den hÀr artikeln handlar om:

Dela artikel: