John Klingbergs succésäsong: ”Näste Erik Karlsson”

John Klingberg har varit en av hela NHL:s mest spektakulära nykomlingar – så till den grad att lagkompisen Jhonas Enroth kallar honom näste Erik Karlsson.
Klingberg själv förklarar framgången med att han hittat rätt balans i sitt spel.
– Spelar jag enkelt, så som jag känner det, då blir det lagom svårt, säger han.

(ANAHEIM/Hockeysverige.se)

John Klingberg tog som 22-åring steget över till Nordamerika och fick en bra start på hösten i AHL. Såpass bra att Klingberg kallades upp i början på november – och gjorde braksuccé.

På sina första åtta matcher gjorde Klingberg lika många poäng och han matchades ofta 24-25 minuter. Klingberg byggde vidare på den succén och trots 16 färre spelade matcher än tvåan Aaron Eklblad leder han rookiebackarnas poängliga med 39 (11+28 poäng) på 64 matcher.

– Självklart är jag jättenöjd, jag trodde inte det skulle gå så här bra. Jag fick en bra start och sedan kändes det bara som att jag kunde fortsätta på det. Jag fick mycket speltid och förtroende, då växte jag självklart.

– Sedan har jag spelat på stabilt, jag har försökt spela enkelt varje match. Spelar jag enkelt, så som jag känner det, då blir det lagom svårt.

Jag tänkte precis säga att du knappast är känd för att spela enkelt.

– Jag tycker ändå jag har lärt mig när jag kan hänga med i anfall och ta lägena när de kommer, istället för att jaga dem. Det känns jättebra, det är ett bra steg i utvecklingen för mig. ’

SKELLEFTEÅS HEMLIGHET

Enda smolket i bägaren på en säsong som annars mest gått på räls är att hans Dallas missar slutspel.

– Det suger att vi inte går till slutspel. Vi har samma record som förra året (då Dallas gick till slutspel), det är bara att de andra lagen är lite bättre. Vi har en bra mix av gammalt och ungt, (Tyler) Seguin, (Jamie) Benn och många andra är unga så det ser bra ut.

Det här med att Dallas missar slutspel gör Klingberg aktuell för VM. Med tanke på säsongen han haft bör han vara högintressant för Pär Mårts och hans kompanjoner.

Som frekventa besökare av hockeysverige.se redan sett i tidigare artikel så är John Klingberg mycket sugen på att dra på sig Tre Kronor-tröjan i Prag.

– De var här och kollade, och de sa att de skulle höra av sig. Jag är så klart jättesugen på att åka om man får frågan. Jag hoppas och laddar, säger han.

Från det ena till det tredje så kan det vara intressant att fråga John Klingberg om Skellefteås framgångar. Han har spelat en och en halv säsong med klubben och vunnit guld i det som med all rätt kallas Guldstaden, samt att han mött dem flera gånger med Frölunda.

Vad är hemligheten?

– När jag kom dit blev jag så jävla välkomnad in i laget av alla, spelare och ledare. De tog tag i allt direkt: ”så här spelar vi, så här ska du jobba, följ det här”. Det var väldigt självklart hur vi ville spela. Sedan tycker jag de tävlar så jävla mycket på träning, deras ledande spelare visar vägen.

”DALLA SKA VARA RÄDDA OM HONOM”

Tillbaka från det tredje till det ena, det vill säga Klingbergs rookiesäsong, så har den unge backen imponerat stort på sin nyblivne lagkompis Jhonas Enroth. Enroth trejdades som bekant till Dallas tidigare under säsongen.

– Jag har bara sett honom i två månader. Innan det visste jag knappt vem det var, jag hade bara hört lite om honom. Men det är en otroligt bra back, vilket spelsinne. Han är väl nästa Erik Karlsson. Dallas ska vara rädda om honom, säger Enroth.

Klingberg själv menar att nästa steg för honom blir att hitta en jämnare nivå i sitt spel.

– Jag tycker egentligen att jag har blivit bättre i overallspelet. Det viktigaste för mig att jobba med nu är mer att alltid hålla samma nivå och inte flyga iväg, säger han.

Har du haft något wow-moment under din rookiesäsong?

– Jag skulle säga någon gång i början. Min andra match i LA fick jag spela typ 25 minuter och det gick bra, jag spelade utan att tänka och det bara flöt på.

– Sedan är (Drew) Doughty en spelare man kollat på. När man kollade stod han på andra sidan, och sedan åkte han och tjötade lite. Det var väl nice, säger Klingberg och ler.

Ett annat speciellt ögonblick var när John för första gången gick spela mot brodern Carl på en NHL-is. Storebror Carls Winnipeg vann matchen med med 4–2 – och även matchen i matchen.

– Vi hade två närkamper med varandra. Han tacklade mig första bytet och sedan försökte jag göra en open ice på honom men ramlade själv.

– Men det var riktigt fräckt. Det är inte ofta man tänkt att man skulle få göra det. Vi har spelat i olika ligor i fyra år och helt plötsligt står man där på isen tillsammans.