NHL:s 15 längsta kontrakt genom tiderna – så gick det sen
Samtliga spelare känns som de är från olika tider – men de har alla en sak gemensamt.
Om kontrakten aldrig brutits hade samtliga varit free agents efter sommaren.
Monsterkontrakt har blivit allt vanligare i NHL sedan införandet av lönetak efter lockoutsäsongen 2004/05. Skillnaderna mellan lagen innan lönetaket var gigantiska och separerade klubbarnas konkurrenskraft.
För att göra en jämförelse betalade Stanley Cup-vinnarna Detroit Red Wings ut 65 miljoner dollar i löner till sina spelare 2001/02. Samma säsong betalade Nashville Predators drygt 19 miljoner dollar i löner.
Den högst betalda spelaren i Nashville säsongen 2001/02 var målvakten Mike Dunham som betalades 2,6 miljoner dollar om året. I Detroit var den högst betalda spelaren Nicklas Lidström som i jämförelse tjänade 8,5 miljoner dollar om året.
När lönetaket då infördes inför säsongen 2005/06 innebar det stora förändringar i klubbarna. Lagen som betalade ut stora summor var tvungna att göra sig av med spelare för att komma under lönetaket och de mindre klubbarna kunde ta nytta av detta.
Lönetaket kommer från en uträkning i hur mycket ligan totalt har tjänat under fjolåret. 2005/06 var det första året med lönetak och då hamnade lönetaket på 39 miljoner dollar för alla lag. Detroit Red Wings som betalade ut drygt 78 miljoner dollar året innan implementeringen av lönetaken var därför tvungna att halvera sina löneutgifter. Flera spelare gick ner i löner men lagen var även tvungen att göra sig av med spelare.
Införandet av lönetaket innebar även att fler långa kontrakt skrevs med spelarna för att på så sätt försäkra både spelarnas närvaro i laget samtidigt som klubbarna kunde dela upp de stora lönerna över flera år. De långa kontrakten kan både vara positiva för klubbarna, men de kan även vara exakt det som förstör en klubbs framtid.
Vilka är då de längsta kontrakten som har skrivits sedan lönetaken infördes?
Hockeysverige.se har nu dykt ner i de femton längsta kontrakten och vad de kom att innebära för lagen som skrev de.
Nicklas Bäckström.Foto: GEOFF BURKE/Action images
15. Nicklas Bäckström
2010 var Nicklas Bäckström 22 år och hade precis noterats för sin poängstarkaste säsong i karriären efter att han producerat totalt 33 mål och 68 assist.
Den stora säsongen kom perfekt inför de stundande kontraktsförhandlingarna med Washington Capitals, som absolut inte ville släppa iväg Aleksandr Ovetjkins radarpartner.
Så vad hände?
Jo, Bäckström skrev på ett kontrakt som sträckte sig över tio år. Kontraktet var värt hela 67 miljoner dollar vilket innebär att den svenske stjärncentern hade en lönetaksträff på 6,7 miljoner under de kommande tio åren.
Om man ska se tillbaka över de tio åren som Bäckström spelade mellan 2010 och 2020 gjorde stjärnan totalt 669 poäng på 710 matcher och vann Stanley Cup-pokalen med sitt Washington.
Tillsammans med radarpartnern och storstjärnan Ovetjkin kunde Washington tidigt säkra sin framtid med det långa kontraktet. Att under tio år behålla en spelare som Bäckström med den lönen som betalats är ett helt klart godkänt val som har belönat både klubben och spelaren.
Kontraktet i Washington var så pass framgångsrikt att han förra året skrev på ett nytt kontrakt med laget. Kontraktet som gäller från och med den här säsongen betalar svensktjärnan 9,2 miljoner dollar om året i fem år framöver. Det totala värdet på kontraktet är 46 miljoner dollar.
Jeff Carter.Foto:XINHUA/Bildbyrån
14. Jeff Carter
Los Angeles Kings hade precis bytt till sig den 25-årige centern Jeff Carter från Columbus Blue Jackets säsongen 2011/12. Centern hann med att spela 16 matcher under grundserien, innan han var en viktig pjäs i det Kings-lag som bärgade Stanley Cup-titeln 2012.
Men Kings bytte inte bara till sig en riktigt bra spelare. De tog även över ett riktigt långt kontrakt som sträcker sig hela vägen till sommaren 2022. Elvaårskontraktet som Carter kritade på med Flyers i november 2010 är värt 58 miljoner dollar.
Att ta över en spelare av Carters kaliber i så många år, med en lön på drygt 5,3 miljoner dollar om året, visade sig vara lyckat.
Två säsonger efter den första Stanley Cup-vinsten var det dags igen när Carter som 27-åring var med och bidrog till ytterligare en pokal.
Den kanadensiska centern är fortsatt kvar i Los Angeles Kings och har den här säsongen noterats för tre mål och åtta assist på 18 matcher vilket är klart godkänt för en 36-åring som närmar sig slutet på karriären. Totalt har det blivit 366 poäng på 542 matcher i laget där han nu är assisterande kapten.
Vincent Lecavalier.Foto: JOEL MARKLUND/Bildbyrån
13. Vincent Lecavalier
Att skriva ett elva år långt kontrakt med en spelare som redan har passerat sin 28-årsdag kan innebära stora risker. Detta blir extra tydligt i fallet med Vincent Lecavalier.
Den dynamiska Tampa-duon Martin St. Louis och Vincent Lecavalier var Tampa Bay Lightnings absolut viktigaste spelare under en väldigt lång tid.
Tillsammans vann de Stanley Cup med Tampa Bay säsongen 2003/04 och ligger etta och tvåa som meste poängplockare i lagets historia. Lecavalier var en viktig spelare som Tampa Bay ville hålla kvar i länge, men kanske inte elva år.
När stjärnan då kritade på elvaårskontraktet 2009 innebar detta att han inte skulle bli free-agent förrän sommaren 2020. Kontraktet var värt totalt 85 miljoner dollar vilket innebär runt 7,7 miljoner dollar om året.
Det gick dock bara fyra år innan Tampa insåg sitt misstag. Lecavalier hade sju år kvar på ett kontraktet när klubben nyttjade en compliance buyouts på Lecavalier, som uppgick till hela 32 miljoner dollar.
– Efter stor överläggning tror vi att det är rätt av oss att sikta på ett långsiktigt mål. För ekonomin är det här nödvändigt och vi är spända över de möjligheter som det här skapar, sa general managern Steve Yzerman om beslutet.
Compliance buyouts innebär att NHL-klubben måste betala två tredjedelar av spelarens lön fram till kontraktet skulle ha löpt ut, kostnaderna räknas dock inte mot ligans lönetak.
Efter utköpet spelade Lecavalier i Philadelphia Flyers och Los Angeles Kings. Karriären avslutades efter säsongen 2015/16, fyra år innan kontraktet med Tampa skulle gått ut.
Marian Hossa.Foto: ANDREW NELLES/Bildbyrån
12. Marian Hossa
En av Slovakiens absolut bästa spelare genom tiderna skulle självklart betalas bra. Marián Hossas kontrakt på tolv år när han fyllt 30 är däremot helt galet. Totalt var kontraktet värt 63 miljoner dollar vilket genererar cirka 5,3 miljoner dollar om året i tolv år.
Hossa har inte spelat en match sedan säsongen 2017, då han under en tid hade drabbats av utslag när han satte på sig hockeyutrustningen. I en intervju med The Athletic 2019 sade slovaken att om han inte hade drabbats av sin hudsjukdom hade han spelat av hela kontraktet.
Så blev inte fallet, utan säsongen 2016/17 blev den sista på kontraktet som sträcker sig hela den här säsongen ut. Trots allt har Chicago lyckats skeppa iväg det långa kontraktet till Arizona Coyotes som just nu betalar ut en miljon dollar om året till slovaken. Fastän laget endast betalar en miljon dollar till Hossa om året så räknas kontraktet fortsatt in som 5,3 miljoner dollar i lönetaks uträkningen.
Hossa hann under kontraktet med att göra 415 poäng på 534 matcher i Chicago-tröjan. Stjärnan hann även med att vinna tre Stanley Cup-pokaler med laget vilket gör det väldigt svårt att kritisera kontraktet. Faktumet att Chicago har kunnat skeppa iväg det stora kontraktet till Arizona är även det ett plus i kanten.
Roberto Luongo.Foto: BRIAN FLUHARTY/USAtoday-sports
11. Roberto Luongo
Roberto Luongo hade en lång och framgångsrik karriär i NHL, det enda som saknas i målvaktens CV är en Stanley Cup. Luongo draftades i första rundan 1997 som fjärde spelare och spelade totalt 20 säsonger i NHL.
Stjärnmålvakten förtjänade ett långt kontrakt, men på samma sätt som Marian Hossa så borde kanske kontraktet inte kommit vid 30 års ålder. Roberto Luongo skrev 2010 på ett kontrakt som säkrade hans framtid i 12 år. Precis som Hossas kontrakt sträcker sig kontraktet enda fram tills i sommar.
Vi kan se Luongos kontrakt som en blandning av Hossas kontrakt och Lecavalier och därför ber jag er återigen att hålla i hatten. Luongos kontrakt var så pass komplicerat att det till och med infördes en regel som i folkmun kom att kallas "The Luongo Rule". Vancouvers general manager 2010 såg chansen att det året spetsa till Luongos kontrakt. Vancouvers långa kontrakt innebär att man kunde säkra en stjärnmålvakt för en låg kostnad då man spred ut kostnaden över åren.
För att stoppa att liknande kontrakt skulle skrivas igen skapade NHL "The Luongo Rule" som begränsade kontrakt med sjunkande värde. Innan Luongo gick i pension hade han redan säsongen 2014/15 skeppats iväg till Florida där han gjorde fem säsonger. En spelare som går i pension men vars kontrakt fortfarande är giltigt måste fortsatt betalas av klubben som skrev kontraktet. Luongo hade ett kontrakt fram tills 2022 vilket innebär att ligan delar upp kontraktets kvarvarande sex år på lönen.
Det som såg ut att vara ett genidrag från Vancouver slutade i katastrof. När målvakten gick i pension bestraffades Vancouver för det fräcka tilltaget och ligan kräver alltså nu att laget betalar ut nio miljoner dollar över tre år som bestraffning för pengarna som ligan anser att de har fuskat med.
Frågan är vad man ska säga om det här kontraktet. Vancouver kunde säkra en stjärnmålvakt till låg lönetaksträff men har i efterhand blivit tungt belastade. Kontraktet ledde egentligen inte fram till någonting förutom att det kostade väldigt mycket pengar för Vancouver.
Mike Richards.Foto: ANDREAS HILLERGREN/Bildbyrån
10. Mike Richards
Mike Richards draftades som 24:a i draften 2003 och hade en lovande inledning på karriären med Philadelphia Flyers. På sina två första säsonger i Philadelphia noterades Richards för helt några mediokra säsonger där han producerade strax över 30 poäng per säsong.
Kanadensarens stora genombrott kom säsongen 2007/2008 då han producerade 75 poäng på 73 matcher och skrev ett 12 års kontrakt som totalt värderades till 69 miljoner dollar.
Mike Richards motsvarade direkt Philadelphias förväntningar och under första året på kontraktet kunde kanadensaren producera 80 poäng. Säsongerna efter fortsatte Richards producera för sitt Philadelphia fram tills 2011/12 då han trejdades till Los Angels Kings där han vann två Stanley Cup-pokaler.
Under säsongen 2014/15 placerades Richards på waivers efter en dålig inledning på säsongen. Ingen klubb nappade på det stora kontraktet och centern fick avluta säsongen i AHL.
Sommaren efter den tuffa säsongen stoppades Mike Richards vid den kanadensiska gränsen och blev arresterad. Det visade sig att stjärnan stoppats med illegala droger, vilket ledde till att Los Angeles Kings bröt kontraktet med Richards. Kanadensaren som hade 22 miljoner kvar på kontraktet överklagade rivandet av kontraktet men fick inte genom överklagan och registrerades därför som klubblös inför följande säsong.
Washington Capitals knöt till sig den klubblöse spelaren säsongen 2015/16 men efter säsongen valde Richards att gå i pension.
Räknar man från när Richards placerades på waivers var det drygt fyra år kvar på kontraktet vilket hade varit illa för vilken klubb som helst. Ser man endast till de åren Richards spelade var kontraktet en succé. På de åtta spelande åren var han flera gånger med i toppen av poängligan och kan även noteras för siba två Stanley Cup-vinster.
Henrik Zetterberg lyfter Stanley Cup-pokalen när han är på besök i Njurunda.Foto. ROBIN NORDLUND
9. Henrik Zetterberg
Den andra svensken på den här listan. Utöver Erik Karlssons åttaårskontrakt till ett värde av 92 miljoner dollar är Henrik Zetterbergs kontrakt det dyraste svenskkontraktet i NHL-historien.
Svensken som draftades i sjunderundan 1999 hade som alla vet en fin karriär i Detroit. Efter att säsongen 2007/08 gjort 92 poäng i grundspelet och 27 poäng i slutspelet när Detroit vann Stanley Cup var det en minst sagt bekväm förhandlingsposition för stjärnan.
Som 28-åring belönades Zetterberg 2008 med ett kontrakt som sträcker sig ända fram till i sommar med ett värde på 73 miljoner dollar. Det tolvåriga kontraktet innebar att "Zäta" skulle spelat fram till året han fyllde 41.
Zetterberg var kapten i Detroit Red Wings från säsongen 2012/13 till säsongen 2017/18 då han på grund av en ryggskada var tvungen att avsluta karriären. Zetterberg betalades ett tag efter karriären det fulla kontraktet och var då den bäst betalde i Detroits laguppställning. Efter ett tag valde man att placera svensken på skadelistan och har efter det sluppit det stora kontraktet i lönetaksräkningen,
Till skillnad från Marian Hossa visste Henrik Zetterberg att han aldrig skulle avsluta hela kontraktet.
– Den enda orsaken till varför vi skrev ett så långt kontrakt var på grund av lönetaket. Det är ganska uppenbart att man försöker lura systemet, sa Zetterberg i en intervju med Nerikes Allehanda 2017.
Sidney Crosby.Foto: VINCENT PUGLIESE/Bildbyrån
8. Sidney Crosby
Än så länge är detta kanske ett av de bästa kontrakten som någonsin har skrivits. Sidney Crosby har länge varit ett ansikte utåt för NHL och förra helgen spelade han sin 1 000:e match för Pittsburgh Penguins.
Kontraktet är tolv år långt och är värt totalt 104,4 miljoner dollar vilket gör avtalet till det tredje dyraste i NHL-historien.
Crosby skrev på det tolvåriga kontraktet 2013 vilket innebär att kontraktet sträcker sig till 2025. Stjärncentern blir 34 i år och kommer därför enligt kontraktet fortsätta spela tills han är 38 – vilket är allt annat än omöjligt.
Under kontraktsåren har Crosby vunnit två Stanley Cup titlar och vunnit ungefär alla andra priser en center kan vinna. Det långa kontraktet var förmodligen ett av de bästa besluten som Pittsburgh som organisation någonsin har tagit.
Duncan Keith.Foto:ANDREW NELLES/Bildbyrån
7. Duncan Keith
Ungefär i samma veva som Chicago Blackhawks knöt till sig Marian Hossa på ett tolvårs kontrakt knöt man även till sig Duncan Keith i hiskligt 13 långa år. Till skillnad från Hossa spelar däremot stjärnbacken fortfarande i ett Chicago som inte längre är likt sitt gamla jag.
Som i fallet med Zetterberg handlar förmodligen mycket i det här kontraktet om att ta sig runt systemet och sen får man se hur länge spelarna fortsätter. Chicago var i en pressad lönetakssituation och ville behålla alla sina stjärnor, vilket ledde till att både Hossa och Keith fick de extrema kontrakten.
I vilket fall som helst har Duncan Keith tillsammans med sitt Chicago vunnit Stanley Cup tre gånger med sitt Chicago Blackhawks varav två av titlarna kom under den långa kontraktstiden. Keith har varit en viktig pjäs för Chicago under många år men har under förra säsongen och den här säsongen inte nått upp till sin gamla storform.
Skulle Keith fortsätta spela kontraktet ut innebär det att han kommer att gå i pension som 39-åring om två säsonger, vilket inte är omöjligt, men det kommer bli några dyra sista år i Chicago.
Zach Parise till vänster och Ryan Suter till höger.Foto: RON CHENOY&JEROME MIRON/USAToday-sports
6. Zach Parise och Ryan Suter
När det hände kom det som en blixt från klar himmel. Det går inte att separera Zach Parise och Ryan Suters kontrakt på något sätt. Inför säsongen 2012 var de båda spelarna klubblösa och Minnesota kunde inte nöja sig med en utan tog bägge.
Parise och Suter var båda 27 år gamla när de fick exakt lika långa kontrakt och exakt samma lön. Totalt kostar kontrakten tillsammans drygt 200 miljoner dollar och spelarna betalas 7,5 miljoner dollar var om året.
De båda är knutna till klubben fram tills 2025 vilket innebär att de båda vid den tiden har hunnit bli 40. Än så länge har de två stjärnorna inte kunnat hjälpa Minnesota till en Stanley Cup-seger, men med en ung och spännande grupp spelare på väg fram i organisationen är det inte omöjligt att de hinner ta en titel tillsammans.
Med de två jättekontrakten har Minnesota dock haft det svårt att konkurrera, då de tillsammans tar upp en stor del av lönetaket. De båda är 36 och har inte sina ljusaste dagar framför sig, men endast tiden kan utvisa hur denna affären slutar.
Alexander Ovetjkin firar Stanley Cup med radarpartnern Nicklas Bäckström.Foto: STEPHEN R. SYLVANIE/Action images
4. Aleksandr Ovetjkin
Tidigare skrev jag att Sidney Crosbys kontrakt var ett av de bästa kontrakten som någonsin har skrivits, den enda som kan konkurrera med det är Ovetjkin. Trots att kontraktet är det dyraste i NHLs historia (124 miljoner dollar) har Washington fått ut så fruktansvärt mycket av stjärnryssen.
Ovetjkin skrev på kontraktet redan som 22-åring 2008 och mycket hade kunnat gå fel men allting har bara gått rätt. Med sin svenske radarpartner har Ovetjkin i flera år dominerat toppen av NHL:s skytteliga.
Att Ovetjkin 2018 till slut fick lägga händerna på den åtråvärda Stanley Cup-pokalen kändes det som cirkeln äntligen slutits. Under kontraktstiden har han varit dominant och trots att det var ett gigantiskt kontrakt när det skrevs 2008 är hans lönetaksträff på 9,5 miljoner endast det 15 högsta betalda i ligan per år.
Till sommaren kommer Ovetjkin för första gången sedan 2008 behöva kontraktsförhandla, men med Bäckström kvar i ytterligare några år samt en stark trupp har jag svårt att se att den ryske stjärnan kommer flytta någon annanstans.
Shea Weber.Foto:ERIC BOLTE/USAToday-sports
3. Shea Weber
Shea Weber skrev som 28-åring på det näst mest värdefulla kontraktet i historien. Säsongen 2012/13 var han redan kapten för Nashville Predators och hade många ljusa år framför sig. Men det blev bara tre säsonger till i Nashville innan han trejdades i en av de största övergångarna på 10-talet.
Kontraktet som Weber skrev var värt totalt 110 miljoner dollar som spreds ut över 14 säsonger och gav en lönetaksträff på 7,8 miljoner varje år. Tre år in i kontraktet trejdades han till Montreal i utbyte mott P.K Subban.
Då var en av de största diskussionerna om Montreal hade förlorat bytet enbart på grund av Webers långa kontrakt och ålder.
Nu går det enkelt att säga att Weber fortsatt är en bit från att gå i pension. Den 34-årige backen är fortfarande en viktig pjäs i Montreal Canadiens lagbygge. Det är nästan sex säsonger kvar på kontraktet och det är svårt att veta vad framtiden kommer att innebära för Weber. Trots att han inte har tagit några titlar känns det just nu som att man kommer se tillbaka på kontraktet som godkänt.
Rick DiPietro.Foto:PIUS KOLLER/Bildbyrån
2. Rick DiPietro
Det är svårt att säga vilket som är det längsta kontraktet i NHL-historien, men med tanke på att ettan på listan från början hade ett 17-årskontrakt påskrivet kommer Rick DiPietro endast på andraplats.
Om Ovetjkin och Crosby är med och konkurrerar om de bästa affärerna i NHL-historien är Rick DiPietros kontrakt med och konkurrerar om att vara det sämsta. Jag tror inte att det finns någon som skulle påstå att den här dealen var lyckad. Det kanske inte bara är ett av de sämsta kontrakten utan det kan vara den sämsta affären som någonsin har gjorts.
DiPietro kom knappt till spel. När kontraktet skrevs 2006 hade DiPietro precis hunnit inleda karriären. Den unge målvakten draftades som etta 2000 och skulle bära Islanders mot framgång. Efter tre säsonger där DiPietro hade hunnit med att spela 80 matcher utan att imponera stort erbjöds talangen ett 15-årskontrakt året efter lockouten.
På det 15 år långa kontraktet som var värt 67 miljoner dollar spelade DiPietro endast 238 matcher, varav 188 av de matcherna spelades under de tre första säsongerna. Det 15 år långa kontraktet sträcker sig hela vägen till sommaren 2021 och har en lönetaksträff på 4,5 miljoner.
Vad det var som gick fel är oklart. Innan det 15 år långa kontraktet hade DiPietro inte presterat några stjärnmålvaktssiffror och därför måste ansvaret i det här kontraktet läggas på de ansvariga i organisationen som både slösade bort en massa pengar, men kanske viktigast samtidigt slösade bort en talang.
DiPietro var inte i början av sin karriär någon dålig målvakt, men han var inte heller en stjärna. Att ge en redan bevisad Sidney Crosby eller Alexander Ovetjkin ett liknande kontrakt är fullt rimligt, men med en målvakt av DiPietros kaliber kan det ha förstört hans utveckling.
2013 köpte organisationen ut DiPietro från kontraktet och måste därför betala målvakten 1,5 miljoner dollar fram tills säsongen 2028/29. Sedan klubben köpte ut DiPietro har han inte inkluderats i lönetaksträffen.
DiPietro själv har inte spelat en enda ishockeymatch sedan hans kontrakt blev utköpt.
Ilja Kovaltjuk.Foto:ERIC BOLTE/USAToday-Sports
1. Ilja Kovaltjuk
Var ska man ens börja? Kan det ha varit ett av de största hjärnsläppen i ishockeyhistorien? Missförstå mig inte nu, Ilja Kovaltjuk var en riktigt bra ishockeyspelare men att New Jersey ville knyta till sig den ryske stjärnan i 17 år är bara helt galet.
Kovaltjuk draftades av Atlanta Trashers som etta i draften 2001 och var den nye ryske superstjärnan. I åtta säsonger blev han kvar i Atlanta där han radade upp poäng innan han plötsligt året innan han skulle bli free agent inte längre ville skriva på något nytt kontrakt.
Detta ledde till att den ryske stjärnan säsongen 2009/10 hamnade i New Jersey Devils som lyckats trejda till sig stjärnan innan han blev kontraktslös. Frågetecken om Kovaltjuks framtid återstod däremot då han ännu inte hade skrivit något kontrakt med Devils.
Under sommaren kom bomben att Devils hade knutit till sig Kovaltjuk med ett 17 år långt kontrakt. Det 17 år långa kontraktet gillades däremot inte av NHL, som tvingade Devils att korta ner kontraktet då de inte ansåg det rimligt att ryssen skulle spela fram tills han var 45 år.
Till slut landade kontraktet på 15 år och ett värde på 100 miljoner dollar. Längden på kontraktet var detsamma som kontraktet med DiPietro, däremot var det en fem års skillnad mellan spelarna.
Efter lockoutsäsongen 2012/13 valde ryssen att han inte ville stanna och spela ut det långa kontraktet, utan han ville återvända till Ryssland. Detta innebar att New Jersey Devils först och främst hade trejdat bort Johnny Oduya, Niclas Bergfors, Patrice Cormier, ett val i första rundan och ett val i andra rundan.
Utöver det bestraffades även klubben för att de försökt ta sig runt lönetaksreglerna med att bli strippade på ett val i första rundan och ett val i andra rundan. Det tog inte slut där New Jersey Devils, då klubben även var tvungna att betala tre miljoner dollar i böter för det minst sagt stökiga kontraktet.
I slutändan innebär kontraktet med Kovalchuk att New Jersey Devils sammanlagt förlorat Johnny Oduya, Niclas Bergfors, Patrice Cormier, två första rundan val, två andra rundan val, tre miljoner dollar i böter och Ilja Kovaltjuk.
Trots att de långa kontrakten ibland banar ut i någonting gott är det ofta det inte går riktigt som man har tänkt sig.
Kovaltjuks kontrakt är ett tydligt exempel på just det.
SVEP: Samtliga mål från nattens NHL
Den här artikeln handlar om:
