ENGLUND: Därför får de allsvenska klubbarna ekonomiska problem

Det enda som återstår av den allsvenska säsongen är att utse vilka två lag utav Almtuna, Vita Hästen och Kristianstad som lyckas kvalificera sig för allsvenskt spel kommande säsong.

Åtminstone på sportslig väg. Herr Mjörnberg benar ut förutsättningarna inför kvalseriens tvåavslutande omgångar här.

Kvalificera sig på sportsliga kriterier var det ja.

Senaste säsongerna har annars den här tiden på året snarare handlat mer om klubbarnas ekonomier än om eventuella nyförvärv. I år är inget undantag.

Medan Vita Hästen och Almtuna gör upp på isen om fortsatt allsvensk status går flertalet allsvenska klubbar just nu en kamp mot siffrorna i bokslutet som sedan fäller avgörandet vilken serie man spelar i kommande säsong. Grabbarna har gjort sitt, nu är det upp till dem ekonomiskt ansvariga i klubbarna att se till att siffrorna på sista raden startar med en tvåa följt av sex stycken nollor, minst. 2 000 000 kronor är alltså kravet för att erhålla elitlicens för kommande säsong.

På rak hand, utan efterforskning, kan jag utan vidare rabbla upp ett helt gäng klubbar som, det senaste året, på ett eller annat sätt gått ut och bett om ekonomiska medel eller åtminstone sagt att ekonomin är ansträngd. Bland dessa klubbar återfinns bland andra Karlskrona, Pantern, Västervik, och Vita Hästen som just nu alltså går en kamp både på och utanför isen. För att inte tala om kvalserielaget Kristianstad som tycks gå igenom ett ekonomiskt stålbad. Senast i raden att ansluta till klubbarna med skral ekonomi stavas Södertälje och AIK.

Jag är knappast ensam om att tycka att det är tröttsamt att ämnet plockar så mycket fokus från en så pass spännande och intressant del av hockeysäsongen som kallas silly season. Det är ju nu supportrarna ska vara förväntansfulla inför nästa säsongs lagbygge som så sakteliga börjar ta form. Vilka pusselbitar försvinner, vilka vill man inte ha kvar samt vilken spelare skulle vara potentiella drömnyförvärv? Man ska hoppas, tro och spekulera i vilka spelare just sitt lag lyckas värva.

Istället läggs alltmer energi åt klubbarnas ekonomiska situation. Det är ganska tröttsamt i längden och det verkar inte finnas något slut på eländet heller.

Vad bottnar alla dessa klubbars ekonomiska bekymmer i? Man vet liksom om att det är dyrt att bedriva en hockeyförening, likaså att ishallshyran är dyrare än exempelvis en fotbollsplan. Man är väl medveten om att kraven för elitlicensen ökar varje år och kommer så även att göranågra år till. Man bör ha skaplig koll på vad exempelvis klubbens utgifter ligger på i form av utrustningskostnader samt kostnader för junior-, dam- och ungdomslag. Man bör ha skaplig koll på hur publiktillströmningen brukar se ut vid bra, respektive sämre säsonger.

Jag tror att de ekonomiska bekymmer många allsvenska lag upplever bottnar främst i två orsaker.

1) För höga sparkrav (med en årlig ökning på en halv miljon) i förhållande till vad man erhåller i form av det centrala tv-avtalet. Om bara ett par år måste den egna kassan överstiga summan man får för att behålla elitlicensen. Det är tuffa krav, framförallt om man jämför med lagen i SHL där kassan inte ens behöver överstiga 25% av det erhållna beloppet eller tio miljoner om vi ska prata faktiska summor.

2) Klubbarnas spelarbudget är generellt för högt satta. Med en mängd rörliga, både inkomster och utgifter, kan jag till viss del ha förståelse för att det inte alltid är lätt att på förhand sätta budgeten på en lagom nivå. Klubbarna kan skylla på både det ena och det andra när det kommer till underskott i budgeten men faktum kvarstår att lönerna är klubbarnas överlägset största utgiftspost, vilket innebär att det även är där man måste skära för att få ekonomin att gå ihop. Nu försöker förvisso många klubbar vara kreativa på så sätt genom att skala ner antal månader spelarna får lön och betalarendast åtta eller nio månadslöner istället för tolv. Ändå tycks man inte få ekonomin att gå ihop. Men det här med korta kontrakt där spelarna sedan går på A-kassa under ”off season” är ett annat kapitel jag säkerligen får lov att återkomma till.

Hur klubbarna sedan kan gå tillväga för att komma till rätta med sina ekonomiska bekymmertänkte jag presentera i del två som förhoppningsvis kommer ut imorgon.