Pendlar 28 mil om dagen för att spela hockey: ”Ibland funderar jag över vad jag håller på med”
Tidigare landslagstjejen Hanna Skölds hockeykarriär tog en annorlunda bana inför den här säsongen. Hon lämnade Leksand för att plugga i Halmstad – och spela hockey i Göteborg. Det innebär 28 mils resande om dagen.
– Jag kunde nog inte föreställa mig innan hur jobbigt det skulle vara med resandet, säger Sköld till hockeysverige.se.
Hanna Sköld VM-debuterade 2016 och sågs då som en av svensk hockeys stora framtidsnamn. Förra säsongen blev splittrad på grund av skadeproblem. Inför årets säsong valde 20-åringen från Skogsbo att lämna Leksand, där hon spelat sedan 2013, för spel med Göteborg samtidigt som hon går i skolan i Halmstad. Det innebär att hon varje dag pendlar 28 mil (!).
– Dagarna varierar lite eftersom skolan är lite friare än gymnasiet. Annars ser dagarna ut så att jag går till skolan på föreläsningar. Efter det brukar jag plugga med några kompisar. Sedan åker jag till träningen i Göteborg. Tåget dit går tjugo över tre. Oftast kommer jag hem hit tolv, halv ett på natten, berättar Hanna Sköld och fortsätter:
– Jag visste innan att det skulle bli långa resdagar, men det är friare skola än vad jag trodde att det skulle vara. Sedan kunde jag nog inte föreställa mig innan hur jobbigt det skulle vara med resandet.
Hur påverkar det här med resandet dig som hockeyspelare?
– Om jag hade gått som på gymnasiet, full tid i skolan, då vet jag inte om jag hade orkat med dagarna. Men nu får jag sova lite längre eftersom vi oftast börjar lite senare på dagarna i skolan, men självklart tar det på krafterna.
Foto: Bildbyrån/Mathias Bergeld
”EN LITE OBEHAGLIG VÄG ATT CYKLA HEM”
Det är inte bra resandet i sig som är tufft för Hanna Sköld utan även vägen hem till lägenheten i Halmstad.
– Jag kommer hem så himla sent och jag har en bit från stationen till lägenheten. Tåget kommer in tio över tolv och då brukar jag ringa och prata med mina föräldrar eftersom det är en lite obehaglig väg att cykla hem från stationen.
Hur länge orkar du hålla på så här med tanke på att du har två år kvar i skolan?
– Ja… Det är jobbigt när jag väl sitter på tåget och ibland funderar jag över vad jag håller på med. Så fort jag kommer till träningen blir det roligt och jag får energi igen.
– Det hade varit jobbigare om jag skulle köra bil för då måste jag koncentrera mig på bilkörningen också medan jag på tåget kan sova, plugga eller göra lite vad jag vill. Sedan beror allt på hur det går för oss i Göteborg också.
Har klubben ställt upp och backat upp dig på ett bra sätt i allt det här med tanke på att du även ska ut till Angered från Göteborgs central?
– Ja, det kan vara lite segt. Jag får resekort av klubben så jag kan åka hur mycket tåg och spårvagn som jag vill. Det är bra, men annars sköter jag det mesta själv.
”MIN SÄSONG HAR INTE VARIT DEN BÄSTA”
Du hoppar på spårvagnen ute i Angered efter träningen runt tio på kvällen…
– Ja, det är inte alltid så trevligt kan jag väl säga. Jag trodde från början att det skulle vara flera från laget som skulle åka spårvagn, men de är ingen som åker samma spårvagn som jag.
– Oftast pratar jag i telefon hela vägen och även om jag inte har drabbats av något speciellt så har jag sett mycket. Det kan vara människor som är påverkade och lite allt möjligt, men det kan man å andra sidan se var som helst.
Den här säsongen har Göteborgsforwarden svarat för tre mål och totalt sex poäng på 20 matcher för tabelljumbon Göteborg.
– Min säsong har inte varit den bästa. Det är inte så att jag tycker att det går jättedåligt hela tiden, men det är svårt då vi är ett lag som förlorar och förlorar. Samtidigt har jag inte i Göteborg lika spelare och förutsättningar runt om mig som jag hade i Leksand.
Du får dra ett ganska tungt lass i Göteborg, hur ser du på din roll i laget?
– Det blir inte som i Leksand där jag kunde spela mer framåt. Här backar jag upp ganska mycket i defensiven och så vidare.
– Jag tycker själv att vi är ganska ojämna. Vi har en hög högstanivå, men även en väldigt låg lägstanivå. Det vi framförallt saknar är bredden i laget. Några av kanadensiskorna, exempelvis Gene (Bannon) är hur bra som helst. Men vi tappar mycket bakåt och vi skulle behöva att vi hade tre lika starka femmor.
Foto: Bildbyrån/Mathias Bergeld
”OS ÄR INGET JAG LÄGGER NÅGON VIKT VID”
Hanna Sköld har senaste säsongerna varit en stark kandidat till en av landslagsplatserna, men den här säsongen har hon stått utanför landslaget.
– Klart att det skulle vara kul att få spela i landslaget, men nu valde jag att gå i skolan här i Halmstad så jag visste att det skulle bli tufft. Landslaget och OS är inget jag lägger någon större vikt vid. Jag är mest glad för att kunna spela hockey och kombinera det med skolan.
Känner du ändå att du utvecklats som spelare eller står du kvar och stampar på samma ställe?
– Klart att jag utvecklats på ett helt annat vis jämfört med vad jag gjorde tidigare. Nu får jag ta mycket ansvar och så mycket som jag har fått spela i försvarszon har jag aldrig tidigare gjort, avslutar Hanna Sköld med ett skratt.
Den här artikeln handlar om: